Bokrecension: Bygg en förmögenhet: fixa familjens ekonomi

Ytterligare en bok i serien lättlästa nybörjarböcker inom ekonomiområdet är Joel Blads Bygg en förmögenhet: fixa familjens ekonomi.

Som trogen följare av bloggen vet du att jag på senare tid läst en hel del grundläggande ekonomilitteratur och nu har jag till och med lagt upp en sida på startsidan som jag döpt Böcker. Där har jag samlat alla mina recensioner för den som är intresserad.

Bygg en förmögenhet: fixa familjens ekonomi

Det här är en mycket lättläst nybörjarbok som tar upp det mest grundläggande om sparande och investerande. Det är samma bok som alla andra nybörjarböcker med den skillnaden att den här boken är välskriven vilket tyvärr inte är jättevanligt.

Det enda som stör mig är att bokens format och stil påminner om en barnbok. Den är ju skriven för nyblivna föräldrar och tanken är kanske att detta format skall tilltala och skapa en igenkänningsfaktor men jag blir bara avogt inställd eftersom det känns som om jag läser en barnbok.

Den är dessutom så grundläggande att den lika gärna hade kunnat vända sig till en mellanstadieklass snarare än vuxna personer. När man tittar på svensk sparstatistik och genomsnittlig konsumtion kan man väl för all del ifrågasätta huruvida vi som folk är vuxna när det kommer till sparande. Det krävs ju heller inte särdeles mycket för att kunna bli förälder och kombinerar man dessa två faktum kanske det är rimligt att skriva en bok med ett skriftspråk anpassat för lågbegåvade.

Med det sagt - har du aldrig någonsin funderat på att du skulle kunna göra någonting annat än att shoppa upp hela lönen samma dag du hittar den på kontot är den här boken bättre än mycket annan skit jag läst det senaste halvåret. Har du däremot startat ett eget sparande i aktier eller fonder är boken förmodligen för grundläggande för dig.


Bildkälla: adlibris.com

Aktietävling - En vänskaplig inspirationsövning

En av målsättningarna med bloggen har alltid varit att inspirera folk i min närhet till att ta ett större ansvar för sin privatekonomi och att försöka erbjuda verktyg som kan hjälpa dem mot en tryggare ekonomisk framtid.

Det är nu inte så himla många av mina vänner som hoppar av glädje när jag snöar in på sparande och investeringar men jag är övertygad om att de flesta skulle må ganska bra av att engagera sig aningen mer än de gör.

Med inspiration tagen från Gottodix anordnade jag en aktietävling för de som visade intresse för en sådan och döm om min förvåning när det visade sig att vi tillslut var 15 personer som deltog. Vi väljer upp till fem aktier och bestämmer hur stor del av portföljen som skall allokeras till varje aktie. Man tillåts hålla kontanter om man önskar och man får bestämma hur utdelningarna skall hanteras (direkt återinvestering eller till kassan). Vi tillåts balansera om eller välja nytt sista dagen i varje kvartal och valbara aktier är de stora listorna i de nordiska länderna. Den som skakat fram den bästa totalavkastningen vid årets slut vinner.

Jag måste säga att mina vänner slog mig med häpnad när det gällde kreativitet. Förutom jag själv tror jag inte det är fler än möjligtvis två som någon gång direktinvesterat i aktier och de flesta har aldrig sparat på annat sätt än sparkonto men vi har portföljer som har gått upp 15-20 % sedan årsskiftet vilket är långt mer än min portfölj genererat både i och utanför tävlingen.

Eftersom det gått så bra är jag nästan sugen på att hitta på någonting liknande för en bredare publik men vi får väl se om latmasken vinner eller min önskan att sprida glädje. En sak är dock säker och det är att man kan få reda på spännande saker givet att man bara vågar fråga.


Bildkälla: freeimages.com

Vi binder bolånet - Så får vi 1,19 %

(Det här är INTE ett sponsrat inlägg. Det är en diskussion om bolån i allmänhet
och vår situation i synnerhet.)

Tänka sig. Det där är en rubrik jag aldrig trodde att jag skulle sätta på ett inlägg för det var en händelse jag aldrig trodde skulle inträffa men tydligen är det jädrigt kallt nere hos herr Lucifer idag.

Bakgrund

Det finns en hel del studier på ämnet och det finns också en rad förståsigpåare som konstaterar att det alltid varit bättre att köra rörlig ränta på bolånen än att binda dem. Ur ett ekonomiskt hänseende i alla fall. Att binda räntan är att teckna en försäkring. Man vet alltid vad man kommer att betala, man behöver inte vara orolig för räntehöjningar under lånets bindningstid men denna trygghet kostar.

Bankerna har massor av människor som räknar och analyserar räntan och när deras prognoser är klara erbjuder de en bunden ränta på en viss tidsperiod. Denna bundna räntan inkluderar alla deras antaganden om framtiden plus en riskpremie som tar höjd för oförutsedda händelser.

Vi kan ta ett enkelt exempel.

Den förste juli 2016 sänkte riksbanken referensräntan till -0,5%. Om din bolånebank då antog att det med hygglig säkerhet skulle vara så att referensräntan skulle ligga på -0,5% i två år framöver och deras rörliga ränta var exv 1,5 % vore det rimligt att anta att en bunden ränta skulle vara 1,5 % också men eftersom det alltid finns en risk att någonting händer i ekonomin behöver banken ta höjd för att räntorna förändras så deras erbjudande kanske blir 1,99% bunden ränta i två år. De där 0,49 % är bankens säkerhetsmarginal och en försäkringspremie du betalar för tryggheten att veta vad ditt bolån kommer kosta.

Under en mycket lång tid har vi haft sjunkande räntor men det är inte osannolikt att vi inom en relativt snar framtid kommer se höjda räntor igen. Just nu verkar det dock vara så att bankerna inte tror på höjda räntor de kommande åren eftersom de flesta banker har samma rörliga ränta som bunden ränta med löptiderna 1-2 år. Det är först på mellan 5-10 års sikt som den bundna räntan är lite högre än den rörliga så varför skulle man binda räntan idag?

Det är väl mer sannolikt att priskriget och konkurrensen på bolånemarknaden kommer pressa räntan de kommande åren? Bankernas marginal på bolån har aldrig varit högre än nu och om riksbankens referensränta når +/-0 skulle det snarare erbjuda bankerna möjlighet att sänka bolåneräntan än att höja den eftersom de inte behöver kompensera för kostnaden att hålla kontanter.

Men för oss är det annorlunda.

Vår situation

När vi tecknade vårt bolån var vi två relativt välbetalda individer utan barn. Jag förhandlade med en rad olika banker och tillslut visade det sig att Danske Banks erbjudande till de fackligt anslutna var det mest gynnsamma för oss eftersom de andra bankerna vägrade krypa under 1,5 %. Danskes erbjudande var då 1,32 % rörlig ränta (idag är den 1,34%).

Sedan dess har vi gått ned i arbetstid, fått barn, köpt bil osv. Dessutom har föreningens avgift höjts så vår bolånekalkyl skulle se väldigt annorlunda ut idag jämfört med för ett par år sedan.

Det är nu inget vi oroar oss för särdeles mycket för våra kalkyler skulle kvickt gå att lappa ihop bara vi började jobba igen men det känns ändå fullständigt orimligt att anta att bankerna skulle överösa oss med erbjudanden som var avsevärt bättre än det vi har idag (jag har också kikat runt hos en del banker och konstaterat att deras erbjudanden till oss försämrats även inräknat fulla löner m.m.).

Det finns en rad nischaktörer med bra erbjudanden men antingen finns det krav på betydligt lägre belåningsgrad än den vi har eller så är erbjudandena i paritet med det vi har eller så finns det en inbyggd risk i erbjudandet vilken jag inte är beredd att ta.

I detta skall man också vara medveten om att våra erbjudanden från storbankerna mfl skulle bli avsevärt bättre om vi var beredda att teckna en rad försäkringar hos banken, flytta våra pensioner och samla vårt sparande hos dem men låt oss anta att vi skulle kunna komma ned till 1,1 % rörlig ränta istället för 1,34 %. Det innebär en kostnadssänkning på 1680 kr per miljon i lån och år efter ränteavdrag. Kostnaderna för alla försäkringar och utbudsförändringar i sparandet skulle med marginal motverka den besparingen.

Vi är alltså inte särdeles benägen att ta risker med vårt bolån, erbjudandearsenalen för oss är inte så himla lockande jämfört med det vi har och bundna räntor tenderar att innebära en ökad kostnad vilket vi inte ser som lockande då vi heller inte har behov av den tryggheten.

Ett erbjudande vi lockas av

För några veckor sedan släppte Danske Bank ett erbjudande om att binda räntan i två år till 1,29 % eller 1,19 % ränta. För att få ta del av 1,19 %-erbjudandet måste man sätta in 100.000 kr på banken förutom att man måste tillhöra ett av de förhandlande fackförbunden och flytta, teckna eller ha ett bolån i Danske Bank.

Vi uppfyller de två senare kriterierna så jag kontaktade banken och frågade vad som gällde med de där 100.000 kronorna. Önskemålet från banken är att pengarna skall vara ett långsiktigt sparande men man har givetvis tillgång till pengarna under löptiden och man är fri att göra vad man vill med dem.

100.000 kr är mycket pengar; det har jag full respekt för men vi har den möjligheten så vår plan är att studsa 100.000 kronor mot ett sparkonto lagom lång tid för att binda våra bolåneräntor. Vad vi sedan gör med pengarna återstår att se.

1,19 % är ett erbjudande som dels sparar oss pengar, dels kan jag sluta fundera på att försöka hitta bättre deals och erbjudandet är såpass bra att jag inte tror att vi kommer att få ett erbjudande inom den löptiden som är så mycket bättre att jag blir riktigt missnöjd över valet att binda räntan (jag skriver JAG här för det är herr AvL som bryr sig. Antalet gånger fru AvL reflekterar över bolåneräntan per år kan räknas på ena handens tumme och då tar man nog i).

Summering

Vad tror ni om detta? Är jag dum i huvudet som binder räntan?

Min logik är att enda chansen för oss att få en lägre ränta är om en annan bank erbjuder en lägre ränta till oss och chansen att det händer tror jag är mycket låg. Att sitta kvar på rörlig ränta kommer med mycket stor sannolikhet inte ge oss en lägre kostnad än den vi får med bundet eftersom den erbjudna bundna räntan är så mycket lägre än den rörliga (vilket i sig är ganska sällsynt).

Dessutom ser jag risken med detta upplägg som begränsad. Bindningstiden är två år vilket inte är så himla lång tid. Vill vi flytta kommer det bli till större varför det är osannolikt att vi inte kommer kunna behålla våra villkor. Skulle det komma bättre erbjudande inom bindningstiden kan det inte röra sig om särdeles stora summor att spara.

Så vad tror du?

Bildkälla: dreamstime.com

Whiskas - Om pensionären själv får välja

Jag såg en bloggkommentar där man konstaterade att svenska pensionssystemet är så dåligt att de fattigaste pensionärerna inte har råd med vanlig mat utan de tvingas äta kattmat. Det fick mig att googla lite och jag hittade lite olika artiklar med anekdotisk bevisföring om folk som känner sig tvingade att äta kattmat för att de inte har råd att äta människoföda.

Detta fick mig att fundera. Inte över ersättningsnivån till pensionärerna utan snarare huruvida det är billigare med kattmat än människomat. Ytterligare googling inträffade och jag kunde ganska snabbt konstatera att det är relativt sällan finns vettiga innehållsförteckningar på kattmat när man letar på nätet.

Jag vet givetvis inte heller vad man väljer att äta, torrfoder eller blötmat men låt oss för ett ögonblick fundera över näringsvärdet ett ögonblick. Det lilla jag hittat är att blötmat ligger någonstans mellan 100-150 Kcal/100g och torrfoder ligger ungefär 3 ggr högre. Torrfoder kan du hitta för ungefär 15 kr/kg och blötmat för 10 kr/kg.

Låt oss sjuka ut lite här och räkna lite på det. Man borde kunna gå runt på 1700-2000 kcal per dag även om man är relativt aktiv vilket skulle innebära att man behöver 1,6 kg blötmat eller 600 g torrfoder per dag för att överleva. Det skulle innebära att man lägger 16 kr respektive 9 kr per dag på mat om man uteslutande äter kattmat.

Humanvarianten skulle kunna innebära havregrynsgröt med lite mjölk och äppelmos till frukost och kvällsmål. Till lunch kanske man väljer att äta en linssoppa och ett par skivor hembakt bröd med bordsmargarin och till middag tycker jag vi lyxar till det och äter köttfärssås och spagetti.

Kostnaderna är beräknade utifrån vad jag lägger på råvaror när det är rimligt billigt på exempelvis Willys. Givetvis går det utmärkt att laga billigare mat än så här men det skulle kunna vara en rimlig tanke. Man kan också tänka sig att man vill ha lite variation i sitt liv men tittar vi på Micke på Sparo klarar han sig på 600 kr/månad och det blir ju ungefär 20 kr/dag så det behövs inga fantasisummor för att klara sig ganska bra när det kommer till mat.

Skillnaden skulle alltså bli, givet att du endast äter torrfoder, 5,50 kr/dag eller 165 kr/månad att äta vanlig mat jämfört med kattmat. Nog för att man kan ha små marginaler i sin ekonomi men 165 kr i månaden kan man skaka fram genom att gå en lång promenad varje dag där man hittar ett par pantburkar och när man kommer hem gör man ett par enkätundersökningar för något panelbolag.

Ett annat sätt att lösa det hade ju kunnat vara att vara förutseende för det hade bara krävts ett månadssparande på 8 kr/månad med 10 % avkastning under ett yrkesliv för att ha en portfölj värd 50.000 kr vilken med 4%-regeln kan generera 165 kr/månad extra. Den som ärligt kan säga att hen inte under några omständigheter hade kunnat spara, i genomsnitt, en tia i månaden fram till pensionen (i Sverige) har haft ett långt tuffare liv än jag kan föreställa mig.

Summering

Det här skall absolut inte ses som att jag klankar ned på människor som har det svårt för jag vet alldeles för väl hur det kan vara. Det här är mer en räkneövning som beskriver det absurda i att föreställa sig att man "måste" äta kattmat när man blir gammal för att man inte har råd med vanlig mat.

Jag föreställer mig nämligen att det oftast finns mängder av andra områden man kan spara på framför maten. När jag levde på a-kassa ett år i min ungdom och fick 6000 kr före skatt bodde jag själv i en tvåa på 68 kvm, hade bil på en inomhusgarageplats, jag hade tv med kabelabonnemang och dator med bredband, både mobil och fast hemtelefon samt att jag rökte. Det fanns jävligt många saker jag kunde avvara men jag valde att äta ganska spartanskt för jag prioriterade andra saker. Jag valde.

För all del var ovanstående under en begränsad tid men det visar ett mönster som jag gissar finns hos ganska många som hävdar att de har dåligt ställt. Det är heller inte den enda perioden av mitt liv då jag valt att prioritera andra saker framför framtida rikedom och trygghet.


Bildkälla: mathem.se och att välja lycka

Skall man teckna i nyemissionen? Hur skall man tänka?

Jag fick frågan "Skall jag teckna i bolag X nyemission?" och det var ett bolag jag aldrig hört talas om så jag var tvungen att kika lite för att svara på frågan och när jag hade kikat lite konstaterade jag återigen att jag är obekväm med att rådge i specifika fall om det inte är riktigt nära vänner som frågar där jag kan ha en lång, utbildande diskussion samtidigt. Vad jag däremot kan göra är att svara i allmänna ordalag.

Nyemission

En nyemission är när ett bolag behöver pengar och ber aktieägarna om dessa. Rent konkret skapar bolaget nya aktier som någon (ofta befintliga ägare) erbjuds köpa. Ofta får man en rabatt på de nya aktierna jämfört med den nuvarande aktiekursen.

Vanligtvis får man teckningsrätter eller teckningsoptioner i förväg och dessa rätter kan man antingen sälja eller lösa in mot nya aktier och det är väl nu vi kommer till pudelns kärna. Skall jag teckna nya aktier eller skall jag sälja mina rätter?

Så här funkar det

Om du har tio aktier och bolagets erbjudande är att du får en teckningsrätt för varje aktie du har och det krävs 10 rätter för att teckna en ny aktie kommer du vid ett givet datum ha 10 aktier och 10 teckningsrätter på ditt konto. Antag att den gamla aktien kostar 100 kr och erbjudandet är att köpa de nya aktierna för 50 kr/st.

Låt oss också bara anta att det finns 1000 aktier i bolaget innan emissionen. Bolaget är värt 100,000 kr från början och efter emissionen kommer bolaget ha 1100 aktier och vara värt 105,000 kr givet att inget annat förändras under tiden som det här händer. Räknar man då ut vad aktierna rimligtvis vore vara värda efter emissionen får man priset 95,45 kr/st (105,000/1100).

Detta beror på att de nya aktierna var så mycket billigare i inköp än de gamla.

Nu när vi har räknat ut det här kan vi ganska lätt räkna ut vad en teckningsrätt borde vara värd för om du av någon anledning inte vill köpa nya aktier (du har inte råd, du vill inte ha en större portföljandel i det bolaget eller liknande) måste du ju bli kompenserad för det faktum att du efter emissionen kommer äga en mindre del av bolaget.

Du vill alltså sälja dina rätter för skillnaden mellan de nya aktiernas inköpspris och det teoretiska värdet på aktien efter emissionen närmare bestämt 4,55 kr/st ((94,45-50)/10).

Svårare än så är det egentligen inte att räkna ut värdena i teorin. Problemet är ju givetvis att det händer massor av saker hela tiden och du står dessutom med en tidsrisk under emissionen eftersom det kommer finnas tidpunkter då du inte kan sälja dina aktier vilket innebär en risk vilken man borde kompenseras för osv så beslutet är inte riktigt så enkelt som man hade kunnat tänka sig.

När skall du teckna?

Det går inte att svara på utan det beror på vad du tror om bolaget och vad du tror om vad pengarna skall användas till m.m.

En sak är dock säker och det är i de få fallen då du erbjuds teckna nya aktier för ett pris som överstiger det pris som aktien handlas i just nu. Då tycker i alla fall inte jag att du skall teckna.

Tänk dig att aktien handlas för 100 kr och du får erbjudande om att teckna en ny aktie för 110 kr/st för varje teckningsrätt du får och du kommer få en teckningsrätt för varje aktie du redan äger. Vi behöver inte räkna särdeles länge på det här, eller hur?

Om du kan köpa någonting för 100 kr, varför skulle du då köpa det för 110 kr? Om du tror på bolagets framtidsutsikter och är positivt inställd till emissionen är det ju bara att köpa en ny aktie över börsen för 100 kr istället för att vara med i emissionen. Du kommer i slutändan ha lika många aktier som du skulle haft om du var med i emissionen men du har betalat mindre för dem.

Nu är det inte sannolikt att den typen av emission görs för att det gynnar aktieägarna så himla mycket utan det brukar vara en nödlösning i ett krisande bolag och anledningen till att aktien handlas under emissionskursen är sannolikt för att kursen redan har kraschat.

Summering

Om ett av dina bolag aviserar en nyemission är det dags att räkna lite och läsa på ganska mycket. Är det här bra för bolaget? Gör man det för att växa eller för att det går så dåligt att ägarna måste rädda bolaget om de vill ha det kvar? Många frågor måste besvaras och sedan måste du fatta ett beslut om hur du vill göra.

Teckna eller inte teckna - det är frågan.


Bildkälla: freeimages.com

Hjärnan är en spännande pryl

Som få kan ha undvikit att få med sig vid det här laget är jag en gnutta missnöjd över att jag låtit min lekamen utvidgas på senare tid. Jag har gått så långt att jag avsagt mig rätten att äta animalier vilket är ett straff utan ände för en militant köttätare som jag själv.

Jag har väl egentligen aldrig bantat. Jag har testat ett par dieter här och där men det handlar alltid om att röra sig mer eller äta mindre och jag brukar landa i att göra tvärt om. Jag är lat.

Jag är också evolutionärt fulländad.

Det du. Inte varje dag man kan hävda att man är perfekt. Jag är perfekt på det sätt att min kropp är exceptionellt duktig på att tala om för mig att jag borde förbereda mig inför den kommande svältperioden. Jag blir övertalad av mina inre demoner om att jag måste peta i mig hundratusen kalorier mer än jag behöver för det kan ju vara så att torkan gör att jag inte kommer få äta mig mätt de kommande tretton åren.

Träning är dessutom av ondo för det bränner ju kalorier. Man skall inte röra sig mer än man behöver och jag är ganska bra på att inte röra mig mer än absolut nödvändigt.

Bra kombo inte sant?

Jag såg ett TED Talk nyligen om varför bantning inte fungerar. Vi är kodade att motverka viktnedgång och har kroppen väl vant sig vid en viss vikt skall det mycket till för att vi skall kunna ändra det.

Det jag främst fick med mig av den där föreläsningen var att om man bara lär sig att äta när man är hungrig och sluta när man är mätt samtidigt som man försöker engagera sig i vanor som gör livet långsiktigt hållbart blir livet lättare att leva och förhoppningsvis längre.

Det är anledningen till att jag inte kör 5:2, GI, LCHF eller någon annan diet. Jag försöker få kroppen och framförallt hjärnan att fatta att vi framöver skall äta precis så mycket vi vill men maten skall ha en annan energitäthet än kroppen är van vid. Vi skall också gemensamt komma fram till att latheten skall motverkas genom vardagsmotion.

Ett par "enkla" knep jag tror kan vara långsiktigt hållbara vilka kan hjälpa mig på vägen till ett lyckligare liv.


Bildkälla: freeimages.com

Månadsavstämning maj

Inlägget innehåller affiliatelänkar

27 grader i skuggan, en lätt bris, ett barn som leker i sandlådan och en ekonomipodd i örat har definierat maj för mig. Tyvärr har vår dotter Joy också haft svåra problem med växande tänder vilket resulterar i problem med att äta vilket leder till svårigheter att sova. Om bäbisen inte sover gör inte föräldrarna det heller så det har varit en månad fylld av glädje och förtvivlan om vart annat men det är tveklöst så att det jobbiga är enklare att uthärda när det är fint väder, man är två om problemen och man begränsar andra störande moment.

Bild: Pixabay.com

Ekonomi

Första månaden då vi skall försöka leva på någonting som motsvarar en heltidsinkomst även om den består i en deltidslön och en liten slant föräldrapenning. Detta sker samtidigt som vi jackar upp kostnaderna ordentligt vilket gör spännande saker med sparkvoten och med fru AvLs lynne. Det är jag som sitter på 160 % koll på vår ekonomi. Fru AvL har god koll men inte på varenda krona och det hon ser nu är att ena månaden minskar bufferten och andra månaden är det precis på gränsen. Men det är bara hennes sida av verkligheten så för min del har det blivit mycket viktigare att berätta och dela med mig för att stävja min hustrus obefogade oro. Det är ett ganska intressant i-landsproblem.

Portföljutveckling

Både portföljavkastningen och de svenska indexen är en spik rakt upp och jag vet att jag borde vara glad för det men jag är orolig att vi börjar närma oss den där sista euforin man brukar se i en börsuppgång. Allt går rakt upp 20 % i någon, några månader och sedan kommer kraschen. Jaja. Den som lever får se.

Totalt är det egenhopsnickrade AVL-indexet upp 0,62 % (2,43 %) under maj vilket är en hygglig månad ändå. YTD är AvL-index nu upp med 2,23 % (1,59%). Snart halvvägs till årsskiftet och bara 2,23 %. Det kan bli ett svagt år men plus är plus.

Portföljen har under maj gått fortsatt starkt och avkastningen landade på 1,74 % (3,72 %). Inte riktigt lika starkt som april men jag klagar inte. YTD är portföljen upp 5,51 % (3,70 %) och jag är så klart väldigt nöjd med en avkastning drygt dubbelt så hög som index. Portföljernas volatilitet är som vanligt lägre än börsens med sina 8,97 % (9,08 %) vilket är lägre än OMXSGIs volatilitet på 11,8 % (11,08%).

Portföljen svänger mindre och börsen i stort svänger mer än förra månaden. Det låter bra för portföljen.

Sparande

Som ni vet redovisar vi ju bara procent och inte kronor vilket beror på att många vet vem det är som skriver och för att skydda oss lite väljer vi att begränsa informationen något. För att det ändå skall bli aningen mer transparent kan man känna till att jag tjänar mindre än det svenska genomsnittet och fru AvL tjänar aningen mer. Värt att notera är dock att hustrun nu tar ut en deltid och jag tar ut föräldraersättning på deltid vilket ger ungefär en normal heltidslön.

Den här månaden sjönk vår sparkvot drastiskt till 19,26 % på motsvarande 1 heltidsinkomst i totala inkomster. På helårsbasis har vi sparat totalt 38,22 % vilket verkligen inte är illa pinkat med tanke på att jag inte tagit ut min deltidsföräldraersättning i mer än 2,5 månader av årets 5 avklarade och hustrun bara jobbar 75 %. Min ambitiösa målsättning var att vi skulle kunna spara 40 % och det ser ju ganska bra ut så här långt.

Anledningen till att sparandet blev så mycket lägre den här månaden är för att vi sparar en hel del krut för en affär i början av juni och när den är klar kommer överskottet kunna sparas. Tillsammans med skatteåterbäringen kan nästa månads sparkvot bli ganska bra.

Utdelning

Det fortsätter regna utdelningar. Maj är fortfarande den bästa utdelningsmånaden för portföljen enligt den plan jag har men det har jämnat ut sig en del jämfört med tidigare år.

Utdelningarna täckte 32,86 % (25,06 %) av en genomsnittsmånads kostnader. Det räcker till månadskort i ett halvår om man skulle vilja spendera pengarna på det.

Målsättningen att på helåret lyckas täcka 23 % av utgifterna med passiva inkomster är ett mycket utmanande mål vilket ser mer och mer avlägset ut ju mer jag skalar ned högutdelare och ju mer jag sänker belåningen och även om det är för tidigt att ge upp känns det kanske som om jag inte räknade hela vägen när jag satte målet. Portföljen har än så länge täckt 10,80 % (8,07 %) av ett genomsnittligt års kostnader och det är ju inte så dåligt men jag tror det kommer bli svårt att ens nå upp i förra årets utdelningsnivå.

En sak jag började med förra året var att jämföra årets utdelningsnivå med tidigare perioder och i grafform ser det ut som nedan.

Jag mottog 28,98 % mindre pengar i utdelning den här månaden jämfört med samma månad 2017 och det är precis vad spåkulan sa förra månaden och det beror bland annat på att jag sålt av en liten del av portföljen men främst för att jag flyttat runt lite vilket gör att utdelningarna fördelar sig annorlunda. Det är också så att fler bolag delar upp sin utdelning varför höstmånaderna kan se aningen bättre ut.

AVL-Portföljen

AvL-portföljen startade som ett sparprojekt för er läsare och det är fortsatt så att ni kan följa portföljen men jag har också bestämt att behållningen kommer gå till min dotter i framtiden. Med en nästan 20-årig sparhorisont kan ni avgöra hur er situation förhåller sig jämfört med den här portföljens.

I maj köptes det in 17 st Swedolaktier för 32,15 kr/st vilket totalt landade på 547 kr. Kontot som nedan.

I dagsläget är portföljen inkl likvider värd 15038 kr (insatta medel 14000 kr) vilket innebär att vi fått 1038 kr (800 kr) kr eller 7,41 % (5,92 %) i avkastning på 25 månader.

Livskvalitet

Dagarna försvinner i ett rasande tempo utan att vi egentligen kan svara på vad som hände. Den främsta anledningen är nog att vi i mångt och mycket försöker anpassa våra liv efter det nyaste tillskottet till familjen för att göra livet så smidigt som möjligt. Det innebär att vi inte gör riktigt så mycket som vi kanske skulle önska under perioder när ungen trycker ut åtta tänder samtidigt. Med det sagt är det underbart att vara lediga mitt i sommarvärmen. Dagarna på lekplatsen är kanske inte omvälvande spännande för föräldrarna men ibland är det skönt att bara vara.

Hälsa

Utan särdeles mycket ansträngning har jag gått ned nära 7 kg sedan projektet vegetarianism startade. Cykeln är också uttagen vilket gör att vardagsmotionen ökar ännu mer för nu blir det inköpsrundor med cykel snarare än storhandla med bil. Vi mår helt enkelt lite bättre av att väga mindre, äta nyttigare och röra mer på oss.

Summering

Maj innehöll mycket bra men det kan bli bättre så nu kör vi.


Bildkälla: pixabay.com, att välja lycka, nordnet.se