Löneförhöjning för tredje gången på en månad

Jag älskar att investera i utdelningsbolag speciellt om dessa bolag har för vana att höja sin utdelning år ut och år in. De flesta som läser om mina äventyr vet detta och många av er investerar på samma sätt. För den som har kikat på innehållet i min portfölj och följer börsen lika slaviskt som jag gör kommer inte det här inlägget vara särdeles spännande men för dig som söker inspiration och försöker hitta ditt sätt att vårda din ekonomi kan det tänkas vara spännande att veta att min portfölj innehåller 15 bolag och jag hoppas på att de absolut flesta kommer höja utdelningen under året.

Att få utdelning är som att få en lön eller ersättning för att inte göra någonting alls och jag har i dagsläget femton "arbetsgivare" som förväntas höja min lön minst en gång om året som tack för att jag är en trogen ägare.

Sedan årsskiftet har börsen löpt amok och mitt portföljvärde sjunker dagligen men jag är lycklig i vetskapen att jag idag kan köpa fler aktier än jag kunde igår för att de idag är billigare nu. Bäst av allt är att Realty Income Corporation har höjt utdelningen två gånger redan och har nu lyckats ge mig en löneförhöjning på fem procent redan. Men det tar inte slut där för Omega Healtcare Investor höjde min "lön" med ett par procent för några dagar sedan och idag var det dags igen. Castellum lät meddela att om årsmötet tycker att det är okej kan jag förvänta mig en löneförhöjning på ungefär 6.5 % från dem också innan året är till ända.

Vägen till frihet sammanfattade bokslutsrapporten från Castellum finfint igår kväll och vi kan njuta av självsäkra ord om fortsatt tillväxt från bolagets VD och nu när aktiekursen har promenerat nedåt med nästan 20 % från förra årets topp köper jag så ofta jag kan.

Om en vecka är det dags för fler nyheter. H&M, Tele2, Atlas och Telia är portföljbolag som allihopa förväntas rapportera nästa vecka och det skall bli spännande att se vad jättarna har att säga.

Idag slutar hustrun förhoppningsvis tidigt och då kommer jag flexa ut och njuta av en lång eftermiddag med promenader i vintervärlden och kanske en kopp varm choklad.

Bild: Freeimages.com

Gerillamössen rekryterar!

I början av bloggens liv skrev jag om en incident i den lilla park jag och hustrun promenerar igenom på vår vanliga, dagliga promenad. En liten gerillamus överraskade oss på vår promenad en kväll och fick min annars så stabila hustru att skrika som en filmstjärna i en skräckfilm.

Detta års första veckor har innehållit mycket. Vi promenerar nästan varje dag och oavsett om det är blankis på gatorna eller om det är barmark och extremt hög luftfuktighet kommer vi fortsätta mot vårt mål och en av dessa promenader skänkte mig ytterligare underhållning i liknande anda som tidigare beskrivet.

En vanlig kväll innan det hade hunnit frysa på rejält hörde vi prassel i buskarna bredvid gångvägen och tro det eller ej men ut störtar ett rådjur bara några meter framför oss och även denna gång hördes ett litet tjut men mycket mer kontrollerat denna gång och hustrun valde då att ondgöra sig över de där gerillamössen och det faktum att de verkar rekrytera.

Vi är inte extremt vana vid någon typ av vilda djur i stadens betongdjungel men på grönområdena hemmavid brukar det hoppa omkring harar och det är inte helt ovanligt med en och annan kanin men de lite större villebråden är mer sällsynta så det här tillfället var ett trevligt undantag. Familjen Att Välja Lycka har förmånen att kunna vistas på lantgård ibland och promenera i skogen från tid till annan och kan på så vis tillgodogöra oss naturen på ett sätt som numer är ganska få förunnat.

Alla möjligheter vi har att komma närmare vårt ursprung borde vi ta tillvara på och möjligheten att umgås mer med naturen eller påta i jorden på en plätt med land där jag odlar lite av råvarorna vi använder till middag om somrarna är en av anledningarna till att jag stretar och strävar, investerar och sparar. Pengar har inget egenvärde så länge de ligger i en hög men det dessa pengar kan erbjuda är vad som lockar mig. Hade jag kunnat få det jag ville ha utan pengar hade jag inte brytt mig särdeles mycket om dessa kronor och ören men tills dess kommer jag lägga så många av dem jag kan i en hög och se högen växa för att en dag kunna använda tillväxten till att köpa mig frihet.

Bild: Zettmedia/freeimages.com

"Börsmåndag", snö och fotvård

När jag igår kväll väntade på att hustrun skulle komma hem efter ett kvällspass började stora vackra flingor falla och världen täcktes av ett vitt dis och ljudet av tusentals tassande älvafötter. Jag reflekterade inte mer över innebörden förrän i morse när jag väcktes av snöskottarens traktor precis utanför sovrumsfönstret.

Efter frukost gick jag ut för att leta upp bilen och av det tjugotal bilar som delar vår parkering hade en lyckats ta sig ut och jag förberedde mig på äventyr. Det tog några minuter att skotta fram bilen med en isskrapa och handborste men världen runt mig var lugn och avslappnad, tyst och sovande och med den flexibilitet som erbjuds på min arbetsplats var det riktigt behagligt att stå där och kontemplera omvärldens skeenden en liten stund.

Ut på vägen bar det och jag vågade inte köra fortare än hela sextio kilometer i timmen på de bredare nittio-vägarna men fram kom jag vilket är mer än man kan säga om ganska många. På min resa såg jag till synes ändlösa lämmeltåg av strandsatta kollektivtrafiknyttjare som valt att ge upp och försöka promenera till en större kollektiv knutpunkt istället för att övervintra i obygden.

Nu är det en halv arbetsdag som väntar med en rad roliga bokslut att bita i, chefen är insnöad men han kommer nog förr eller senare men är inte han här kan det bli riktigt spännande att försöka lösa en del av de här redovisningstekniska krumbukterna som skall lösas under dagen.

Igår var de amerikanska börserna stängda så den här veckan får vi uppleva två börsmåndagar varav den ena startar i eftermiddag. Än så länge är svenska börsen på plus men det kan svänga fort trots att Kinas tillväxtsiffror var ganska hyggliga.

Efter lunch tar jag mig en (enligt eget tycke) välförtjänt halvdag som kommer inkludera någonting så spännande som fotvård. Jag skall utnyttja friskvårdsbidraget lite grann för att ta hand om mina hoptorkade skräpfötter som tagit en del stryk av alla dessa promenader hösten erbjudit. Jag har nyttjat den här typen av inrättning ett par gånger tidigare och innan varje gång föreställer jag mig att det bara är gamla tanter som behöver den här typen av tjänst och efteråt, med den enorma vällustkänslan som sprider sig i hela kroppen av att fötterna mår bra igen, skäller jag en stund på mig själv och lovar mig att det inte skall dröja så lång tid innan jag går tillbaka.

Har ni inte testat att få fötterna omhändertagna av ett proffs med en skalpell och en slipmaskin kan jag bara säga att det är dags att släppa fördomarna och testa. Efter det vankas kaffe om jag lyckas ta mig in till centrum kollektivt, följt av middag och kanske en film om jag lyckas övertala mig själv om att det är en bra idé att skämma bort sig lite extra.

Med lite tur kanske jag unnar mig en whisky och ett spontaninköp av någon fin liten aktie under kvällen också. Den som lever får se.

Bild: Freeimages.com

Ett besök på finrestaurang

Förra veckan berättade jag att den här bloggaren ofrivilligt förärats med ytterligare ett år och nu kan stoltsera med den anmärkningsvärda åldern av 35 år.

freeimages.com

Jag nämnde också att jag och hustrun ämnade besöka ett etablissemang för inmundigande av den mer angenäma sorten. Som före detta kock och innehavare av en omättlig törst efter nya kulinariska erfarenheter är det alltid spännande när tillfälle ges och kassan tillåter att gå på restaurang. Jag har tyvärr gått och blivit lite av en matsnobb och jag har väl egentligen alltid tyckt att skall man äta ute skall det vara en speciell händelse.

Antingen låter man andra laga mat åt en mot betalning, för att man är hungrig, eller så går man ut för att uppleva någonting nytt och spännande. Det man betalar för i det senare fallet är egentligen inte maten utan upplevelsen och för mig innebär det att jag blir tvungen att betala en del eftersom min erfarenhet gör att jag med enkelhet kan mäta mig med de flesta "vanliga" uteställen och tyvärr är jag så disponerad att jag har väldigt svårt att motivera kostnaden om jag enkelt kan skapa en liknande upplevelse själv.

Jag har aldrig varit mycket för att gå ut och ta en öl med polarna eller svänga mina lurviga på logdansen men någon gång ibland vill jag ta med mig vänner eller familj på en gastronomisk resa. Förra helgen företogs en sådan resa i storstadens centralare delar.

När menyn bara innehåller en uppsättning spridda ord som inte nödvändigtvis hör ihop vet man att det kommer bli en spännande måltid. Samma situation kan man för all del ha om man går på en restaurang av tveksam karaktär i ett land där man översätter menyn med Google translate och det kan också vara spännande men menyn vi nu hade framför oss beskrev en av de sju rätterna vi inmundigade som havtorn, morot, senap på perfekt svenska tryckt på ett tjockt, dyrt papper. Är den beskrivningen för en förrätt, huvudrätt eller dessert?

I just det här fallet var det en dessert vi fick serverade och den var fantastisk. Den resa jag företog under lördagens senare timmar kommer stanna hos mig som en erfarenhet under mycket lång tid och att ha de ekonomiska förutsättningarna för att äntligen kunna ägna mig åt den här typen av extravaganser är en ynnest som förlänats mig som följd av två händelser i mitt liv. Det ena och minst viktiga är att jag tog tag i mitt liv, började investera både i mig själv och min utbildning men också i min framtid på olika sätt.

Den andra anledningen är långt viktigare. Under en lång tid var jag precis lika trög och trångsynt som jag alltid varit och mitt liv gick från den ena känslomässiga kortslutningen till den andra men efter mycket övertalning från den smartaste kvinnan jag känner fick jag tummen ur och gifte mig med en kvinna långt bättre än jag förtjänar. Detta fantastiska öde har gjort mig mycket gott och de resor jag förtar gör jag med glädje tillsammans med min bättre hälft.

2016 har precis börjat men vilken fantastisk början det varit. Mängder av fina köp på börsen, Kalas, fester, bröllop och middagar avlöser varandra och jag känner mig lyckosam över alla rimliga gränser. Det skall bli oerhört spännande att se var vägen leder härifrån.

"It´s no use going back to yesterday,
because I was a different person then." 

Lewis Carroll, Alice in wonderland

Bildkälla: Freeimages.com

När hustrun jobbar natt dansar maken på börsgolvet

Igår var en spännande dag på många sätt. Hustrun har en nattvecka där hon arbetar varannan natt så under natten till idag har jag följt börsrallyt på andra sidan Atlanten. Att kalla det ett rally är lite att ta i men det är spännande med volatilitet på ett par procent upp eller ner per dag.

Jag har en pytteliten position i Exxon vilken jag initierade under Black Friday och skrev om i de två inläggen jag länkar till här. Jag har de senaste veckorna pumpat in mitt sparande i svenska aktier för att utnyttja det köpläge jag ser i att börsen tappat över sju procent sedan årsskiftet men jag hade vissa förhoppningar om att kunna öka på min andel Exxon vid nästa löning eftersom den aktien tappat drygt tio procent sedan jag köpte den i höstas.

Nattens oljestimulerade ryck puttade upp Exxon över 5% innan det var dags att lägga sig och jag såg mitt köpläge försvinna.

Man skall inte gråta över spilld mjölk är ett gammalt ordspråk och jag grinar verkligen inte nu. Oavsett vad som händer med börsklimatet i närtid kommer jag fortsätta mata in pengar så fort jag kan i systemet och vänta på att de skall föröka sig. I tisdags shoppade jag loss på Tele2 vilket på de nivåerna ger mig en direktavkastning på över 6 % med oförändrad utdelning och i går kunde jag inte hålla mig borta från köpknappen heller utan fyllde på i Industrivärden för 132,10 kr/st.

När börsen uppvisar så här tvära kast är det svårt att hålla sig lugn. Andra har fotboll och ishockey, jag följer börskurser på kvällarna med ett glas i handen och lyckas jag sätta en köpkurs jag ser som ett kap är det jag som tjoar precis lika högt som när Zlatan gör mål.

Denna veckan har jag varit aningen mindre aktiv här på bloggen än vanligt och utöver att sitta fastlimmad vid börsskärmen har jag varit strängt upptagen med att avsluta den näst sista högskoleterminen jag ämnar berika mig med inom överskådlig framtid. Det har varit ett par tuffa dagar med inlämningar, presentationer samt mängder och åter mängder av vetenskaplig text både skriven och läst. Jag känner mig full av kunskap och full av tillförsikt inför framtiden.

På måndag är det start på sista terminen och den tänker jag börja med en vecka på jobbet så att jag kan krama loss lite nytt friskt kapital att stoppa i pengapåsen. December och Januari har varit dyra månader men min förhoppning är fortfarande att jag skall kunna spara halva min nettoinkomst trots kalas och annat skoj.

Om några minuter öppnar svenska börsgolvet igen men penningpungen är nästan helt tom och dessutom är jag på jobbet och försöker få ihop de sista sakerna inför januarideklarationerna som skall vara inne på måndag så börsen får vänta till lunch.

Hur hanterar du börsturbulensen?

Bild: Pernilla Lindmon/freeimages.com

Kinnevik äger 30%, jag äger lite mer än jag ägde förut

Ny teknik är häftigt. Fingeravtryck, förnybar energi, batterier som kan täcka energibehovet för ett helt hus, bilar som kör sig själva eller varför inte det nya grundämnet Ununoktium.

Att investera i ny teknik kan också vara  häftigt och jag har varit med i en hel hög av spännande turer men i min nuvarande situation är "häftigt" och "investeringar" inte synonymt. Min investeringskarriär har varit relativt brokig men en sak är säker och det är att varje gång jag försökt göra snabba pengar har jag i slutändan alltid förlorat på affären. Det kan givetvis bero på att jag varit klumpig, inte gjort mina egna undersökningar tillräckligt grundligt, varit okunnig eller bara haft otur men oavsett vilket är det dags att jag håller mig till den investeringsplan jag har satt upp; investera regelbundet med så mycket kapital jag kan skrapa ihop, investera i utdelande bolag kända för att öka sin utdelning regelbundet och på så vis bygga en portfölj som avkastar tillräckligt för att skänka ekonomisk frihet.

Det är anledningen till att jag nu investerat några kronor till i gammal teknik.

Under tisdagens förmiddag släpptes två nyheter som tillsammans gjorde att investerare fick lite panik och en börskurs föll. JP Morgan spår problem med företagets verksamheter i Kazakstan och Nederländerna på samma dag som det blir känt att operativ chef anställs av en konkurrent. Jag pratar om något så tråkigt som en teleoperatör. En av diamanterna i Kinneviksfären och ett bolag vars företagsledning annonserat att de ämnar höja utdelningen med 10 % per år i tre år framöver. Jag pratar givetvis om Tele2.

Jag utnyttjade morgonens temporära kursras till att berika mig själv men en handfull aktier. Hade jag haft mer pengar att avvara hade jag investerat mer för jag kan inte se att det skulle vara rättfärdigat med ett kurstapp på över två procent för att en analytiker tror saker om bolaget. Tele2 är välskött och stabilt i en bransch med vissa svårigheter. Givetvis kan vi få se lönsamhets- eller tillväxtproblem men det är min övertygelse att Tele2 är ett av de stabilare bolagen vi har på denna marknad.

Ett annat viktigt faktum att ta med sig är investeringshorisonten. Bolag som JP Morgan analyserar bolag och ger ut rekommendationer med en placeringshorisont på 3-6 månader i regel. Jag investerar med en placeringshorisont på 10+ år. Givetvis är det viktigt att se över sina innehav under den tiden men så länge inget fundamentalt fel uppstår i bolaget hoppas jag på att kunna äga min lilla del av Tele2 för alltid.

Idag är börsen på väg upp men det finns fortfarande fina möjligheter på marknaden för den som letar. JNJ handlas exempelvis för under 100 dollar/styck men det börjar bli tomt i penningpungen här hos Att Välja Lycka men några silverpenningar skall jag allt kunna slänga iväg innan nästa löning kommer.


Bild: Gilbert Tremblay/freeimages.com             *Familjen Att Välja Lycka äger Tele2

Julkampanj med Rädda Barnen

Någon vecka innan jul gick jag ut på Facebook med en kampanj där jag lovade att skänka en slant per person som gillade Att Välja Lyckas Facebooksida och samtidigt uppmanade jag mina läsare att bidra till kampanjen på alla de sätt de önskade.

Många delningar blev det men detta verkade inte vara sättet att sprida bloggen då utdelningen blev relativt svagt. Jag är väldigt tacksam för all uppmärksamhet bloggen får och varje ny läsare värmer mitt hjärta men det hade varit roligt med ett större genomslag för den här typen av kampanj.

Jag väljer nu att ta tillvara på de fantastiska möjligheter den här kampanjen skapade. Dels lockade det till en del tankar och kommentarer och alla de diskussioner som uppstår som följd av bloggen och skrivandet är berikande. Dessutom fick jag i veckan en fantastisk födelsedagspresent av Rädda Barnen som skickade ett tackbrev för det stöd och ekonomiska bidrag kampanjen ändå inneburit och detta var en överraskning för mig då jag inte hade hunnit utvärdera resultatet och skicka in mitt bidrag till organisationen.

Det visade sig att en av mina läsare hade valt att skänka en slant till kampanjen i en inspirerad julanda vilken jag är oerhört glad för. Att kunna bidra till världen om så bara genom att samla andras välvilja är oerhört inspirerande och även om bloggens bidragslöfte skulle blivit extremt torftigt kan jag inte backa från möjligheten att matcha mina läsares givmildhet varför jag i slutet av förra veckan skickade in bloggens bidrag till kampanjen men bildbeviset här bredvid är det ursprungliga genererat av läsaren.

Det kan tyckas lite med en hundring till ett ändamål som behöver så oerhört mycket mer men jag vill påstå att det inte är summan som är det viktiga utan handlingen i sig. Genom aktivt handlande, eftertanke och genom att sprida medvetenheten om behovet kommer vi ganska långt. Jag fick under kampanjen frågan om varför jag inte bara gav pengarna direkt, utan allt detta runt omkring och mitt svar på frågan blir att genom att önska en motprestation maximerar jag min nytta genom att dels få skänka till välgörenhet samtidigt som bloggen sprids men dessutom erbjuder jag ju andra att känna sig delaktiga i processen. Andra kan känna sig delaktiga i gåvan och på det sättet sprids ytterligare glädje. Sist men inte minst är det min direkta övertygelse att även om det inte var mer än en handfull som till slut gillade sidan så vet jag att det var tusentals människor som fick se kampanjen i sin feed och detta skapar en långt större medvetenhet än jag hade kunnat åstadkomma utan kampanjen.

Bloggens syfte är inte filantropi utan att sprida idéer och bidra till den flora av tankar och åsikter mina bloggrannar stadigt delar med sig av . Att Välja Lycka är en livsbetraktelse som följer min resa mot ett lyckligare liv men på vägen kommer jag göra vad jag kan för att smitta av mig. Jag hoppas att min resa skall kunna bidra till att andra också upplever lite mer lycka i sina liv och jag vet att dessa 100 kr som mina fantastiska läsare tillsammans samlat ihop kommer att skänka lite lycka till människor när det behövs som bäst.

Tack för att ni delar min resa


Bildkälla: Att Välja Lycka