Krämig kycklinggratäng med pressad potatis

Jag hittade en hemsida jag uppskattar väldigt mycket. Perfekt för den som inte tar sig själv på för stort allvar och som kan behöva lite tips på vad som skall lagas till middag.

https://vadfanskajaglagatillmiddag.nu/

En dag av idétorka klickade jag fram en krämig italiensk kycklinggratäng. Som av en händelse var det bra pris på hel kyckling den veckan så jag köpte en och styckade den.

Bild AvL

Min version ser inte riktigt lika trevlig ut som receptets men jag skulle vilja sträcka ut hakan och hävda att det kan ha blivit godare.

Bild: Marcus Lawett

Det som skiljer min version från receptet var att jag dels serverade anrättningen med lite pressad potatis istället för pasta och en rejäl sallad men också att jag slängde i lite annat än bara kyckling och soltorkade tomater. I min form hade jag i 250 g champinjoner, 1 huvud broccoli och 5 färska tomater. Grönsakerna piffade till rätten en del. Gjorde den fylligare.

Eftersom jag hade en hel kyckling blev det ganska mycket mat och av skrovet gjorde jag dels buljongen till den här rätten och basen till en kycklingsoppa. Allt detta innebar att varje portion gick på mindre än 10 kr men trots priset så blev det riktigt lyxig middag i några dagar.

Nomnomnom.

Lättare att spara när man tjänar pengar

Jag var sjukt nöjd med att vi kunde fortsätta spara hyggliga procent men även skapligt många kronor under det året då jag var föräldraledig från september 2017 till augusti 2018. Under huvuddelen av det året hade jag ingen eller mycket marginell inkomst men vi sparade fortfarande lika mycket pengar under det året som jag tjänade netto per år de första åren jag jobbade efter gymnasiet.

Nu säger det mer om min lön efter gymnasiet än vårt sparande men jag satt nyligen och pillade lite med Excelarket och kunde konstatera att jag ensamt hade sparat mer än så redan när detta års femte lön landade på kontot.

Bild:Aktiekunskap.nu

Som jag nämnt tidigare tjänar jag fortfarande under medianlön för svenska män men att spara 65 % av lönen innebär fortfarande en ansenlig summa pengar även om lönen inte är så hög.

När jag ändå satt och kikade på det konstaterade jag att vid maj månads utgång kunde portföljtillväxten för innevarande år inkl värdeökningar och nysparande summeras till mer än jag hade i nettoårslön på mitt förra arbete.

Sist men inte minst såg jag att portföljvärdet exkl bostad och aktiebelåning fortfarande är mer än dubbelt så högt idag jämfört med 1 januari 2017.

Det är väldigt trevligt att gå tillbaka och se sådan utveckling.

Samtidigt vet jag att jag behöver tredubbla dagens portföljvärde för att jag skall ha tillräckligt för att jag skall kunna sluta arbeta om jag skulle vilja det men som ni ser går det fortare och fortare ju mer ränta-på-räntaeffekten får arbeta så med lite tur behöver det inte ta 7,5 år innan jag når målet. Med lite tur går det betydligt fortare.

Varför inte både och? Spara och tjäna mer

Jag har tidigare noterat att det verkar som om ekonomibloggare och andra intresserade är delade i två läger. Antingen sparar man som en tokig och investerar pengarna man sparar för att i framtiden kunna leva på avkastningen eller så höjer man sina inkomster i evighet.

Jag har tidigare skrivit om vad jag tycker om det senare resonemanget i ett av de mest populära inlägg jag någonsin skrivit "Höja inkomsterna genom att bränna ut sig". Där hävdade jag att det inte är möjligt för alla att höja sina inkomster. Givetvis menade jag att det inte är möjligt att höja sina inkomster märkbart för när folk snackar om det verkar det vara så lätt att bara starta ett företag och tjäna miljoner. Det är det inte. Däremot kan nog alla tjäna lite extra pengar. Det räcker ju att panta en burk man hittat för att det skall räknas men det blir man inte rik av.

En annan sak jag ifrågasätter med inkomsthöjarnas gospel är att ingen av dem verkar diskutera frihet. De diskuterar hur man skall tjäna mer pengar som om det i sig är målet och givetvis kan det vara det för många men det är sannolikt inte det för de av oss som tillhör sparskolan. För oss är friheten målet. Jag skiter i om jag kan höja mina inkomster till 100 miljarder om året eller inte. Det är inte dit jag vill. För mig räcker det med tillräckligt.

Med det sagt så slogs jag häromdagen av hur vi åter igen polariserar allt vi rör vid.

Varför kan man inte göra både och?

Bara för att någon kan starta ett bolag och dra in ytterligare 50.000 kr i månaden vid sidan av sitt vanliga jobb betyder väl inte det att man måste bränna pengar på onödiga saker?

Finns det ett egenvärde i att betala 3000 kr extra för bilförsäkringen? Om du kan köpa en gurka för 10 kr eller 15 kr, vad vinner du på att köpa gurkan för 15 kr givet att det är samma kvalitet och vikt m.m? Är el du betalar 3 kr/kwh för bättre än den du betalar hälften för?

För mig handlar det om att pengar jag spenderar skall göra mitt liv bättre och lyckligare på något sätt annars kan det kvitta. Om jag blir lycklig av att ge bort mina pengar så har det ett syfte. Om jag blir glad av att köpa riktigt dyr champagne varje dag så har det ett syfte givet att priset står i relation till glädjen.

Marginalnyttan måste helt enkelt också vara rimlig eftersom varje konsumtionsbeslut innebär att jag försakar någonting annat men så länge den totala lyckan i världen har ökat i och med mitt beslut så är det ett bra beslut.

Det kan givetvis vara svårt att mäta den totala lyckan i alla led varför jag oftast utgår från mig och en mycket snäv krets kring mig men ni förstår vad jag menar.

Det finns få anledningar till att inte både spara och försöka tjäna mer innan man nått den plats i livet då jakten på ekonomisk rikedom har fyllt sitt syfte. Låt oss kanske istället för sparande och intjäning kalla det för ekonomisk effektivitet. Det är effektivt att inte slösa och det är effektivt att tjäna mer för samma energiutnyttjande.

100 000-tals svenskar går i pension som 30-åringar

Så känns det verkligen när man är involverad och intresserad i den här världen. Det finns kanske ett hundratal svenska ekonomibloggar och ett par hundra personer på sociala medier som mer eller mindre aktivt strävar efter att tjäna sin första miljon, bli rika på aktier, leva på att handla aktier eller sluta arbeta och leva på sina sparpengar.

Men när man är en del av den här gemenskapen; man simmar i den här ankdammen hela dagarna, då är det lätt att tro att alla vet det jag vet, alla strävar efter samma sak som jag och alla har samma mål. Det värsta är att det dessutom känns som om alla andra har kommit längre, är mer framgångsrika och vet mer.

Det är då det är viktigt att luta sig tillbaka, zooma ut och studera världen genom ett lite bredare perspektiv.

Bland de jag följer, och det är många, så är det inte mer än en handfull som till nöds kan anse sig rika nog att vara fria att inte arbeta (och dessutom valt att ta det steget). Sen finns det givetvis ett gäng med massor av pengar men som inte har just arbetsslutet som mål. Alla de företagsledare och ekonomipersonligheter man följer för att hålla sig uppdaterad, men det är nästan så att de inte räknas.

Ser man på Sverige i stort är det tydligen lite drygt var tionde vuxen som är miljonär men samtidigt finns det ungefär 2 miljoner svenskar med mindre än 50.000 kr i sparande.

Vad behöver man för att klara sig på sitt sparande då?

Det är självklart väldigt individuellt men någonstans mellan 1 miljons svenska kronor och 1 miljon dollar borde man hitta nivån för majoriteten av svenskarna tycker jag. Med 4%-regeln kan man ta ut mellan 3000 kr och 30 000 kr/månad i det spannet (grovt räknat).

Enligt SvD och min egen slutledningsförmåga borde det finnas ungefär 150 000 personer i Sverige med ett sparande de skulle kunna leva på utan att arbeta. Det betyder att ungefär 1,5 % av Sveriges befolkning har kommit längre än jag har. Det är inte så himla många faktiskt.

Utav alla de jag följer på bloggar och sociala medier är det ännu färre än 1,5 % och då är ju jag ändå ganska selektiv i mitt flöde.

Summering

Jag tycker det är ganska lätt att falla tillbaka i negativa tankar när man ser alla som visar upp 100-tals procent utveckling på sina innehav eller när man ser en anonym bloggare posta att hen har sparat en halv miljon på ett år.

Jag har aldrig tjänat en halv miljon brutto på ett år så att spara det är så långt från min verklighet det går att komma nästan, men då måste man vara medveten om att det dels inte behöver vara sant och dels är det en mycket speciell situation.

Man måste se till sin egen situation och de förutsättningar som gäller för just en själv. Det är sannolikt att om jag hade kunnat spara en halv miljon om året så hade jag förmodligen också haft högre utgifter än jag har idag och då hade jag behövt mer pengar i slutet för att kunna finansiera mitt liv.

Hav förtröstan. Lyssna inte för mycket på andra

Lycka är att missa spårvagnen

Vi har haft en period av snö, slask och is i Göteborg och under de förhållandena vågar jag inte cykla till jobbet så jag köpte mig ett månadskort och började åka kollektivt till jobbet.

En dag för inte alls länge sedan stod jag och väntade på spårvagnen på hållplatsen nära där jag bor. I Göteborg är det ganska ovanligt att man behöver vänta särdeles länge på kollektivtrafik och är du inom spårvagnsnätet är det bara i ytterområdena du inte kan hoppa på någon form av kollektivtrafik inom loppet av 10 minuter från det att du kom till hållplatsen.

Så där stod jag. Det var mitt i värsta rusningen och det strömmade till folk hela tiden. När jag hade stått där i ungefär tre minuter var vi uppskattningsvis 70 personer på hållplatsen. Jag roade mig med att räkna folk. Jag är längre än de flesta, lyssnar på podd och har inget bättre för mig.

Det var ändå en ganska mysig morgon. Det var straxt under nollan, det började sakta ljusna och det regnade inte. Men folk var uppenbart stressade.

Så kom då spårvagnen tillslut. Jag var bland de som väntat längst med mina 6 minuter. Jag hade hunnit notera att det skulle komma tre spårvagnar inom loppet av någon minut så jag var verkligen inte stressad att hinna med den första för alla går dit jag skall dvs in till centrum. Innan den första spårvagnen hade stannat kunde samtliga på hållplatsen se spårvagn nummer två straxt bakom ettan.

Den första vagnen var i det närmaste full när den anlände. Eller ja, jag hade tyckt att det var lite obekvämt att försöka tränga mig in där. Så tidigt på morgonen är jag sällan redo att vara fullt så intim med en samling främmande män men det kan vara mina trångsynta fördomar som spelar in. Var och en får självklart välja men jag avstod. Det gjorde inte de andra.

När spårvagn två gled fram var vi ett tjugotal kvar på hållplatsen och då kunde man stillsamt bevittna spårvagn tre närma sig ett femtiotal meter längre bort.

Jag väntade tålmodigt eftersom även spårvagn två saknade lediga sittplatser och jag är en bekväm jäkel. Det blev dock för mycket för mina medresenärer. Spårvagnen hade ju oceaner av plats jämfört med den första, det var bara 20 till som skulle tränga sig på och de hade redan väntat 14 sekunder längre än de lyckliga som var med den första vagnen.

När den tredje vagnen öppnade dörrarna var det jag och en man till som klev på. Totalt var det ett 30-tal på vagnen, alla sittandes. Och det bästa av allt? Samtliga spårvagnar anlände Brunnsparken i centrala Göteborg med mindre än 1 minuts mellanrum.

Varför berättar jag om andras olycka?

Jag tycker inte att det är det jag gör. Jag stod där på perrongen och reflekterade över att jag inte längre känner mig stressad. Det var inte alls länge sedan jag hade trängt mig på den första spårvagnen och känt mig stressad hela vägen till jobbet.

Nu har jag dels flextid, dels ett fritt arbete där jag bestämmer det mesta själv och dels arbetskamrater som inte menande kollar på klockan när man kliver in genom dörrarna 08:14.

Jag tillåter mig själv att känna mig lycklig över det faktum att jag har råd att missa spårvagnen på morgonen oavsett om det innebär en minuts väntan eller en timmes väntan. Det är genuint underbart att kunna andas frisk morgonluft utan att för ett ögonblick känna stress inför dagens utmaningar.

Det var länge sedan sist.

Livet förändras av bloggande och investerande

För några dagar sedan frågade jag Twitter om de ville veta någonting speciellt och jag fick bland annat nedanstående fråga av Pappa betalar?

- Vad är de stora förändringarna i ditt liv sedan du började investera och blogga?

Man skulle kunna tycka att jag svarat på frågan exempelvis i inlägget "Historien om hur allt började" där jag gick igenom hela mitt liv i ett enda blogginlägg men jag tror det finns några poänger kvar att göra.

Jag vill påstå att saker som att jag gift mig, skaffat en utbildning, fått barn, köpt en bostad, skaffat ett hyggligt jobb och byggt en ekonomiskt stabil grund för hela familjen är stora förändringar som skett sedan jag började investera (men kanske inte sedan jag började blogga). Nu tror jag inte det var den här typen av händelser som frågeställaren var ute efter och i ärlighetens namn kan man nog läsa frågan lite hur man vill men jag brukar ofta få frågan

"-Vad tjänar du på att blogga?"

Det hade självklart varit roligt att tjäna massa pengar på att blogga men det gör jag inte. Inte per se. Bloggen genererar någon hundring eller tre i månaden. Ibland mer, ibland mindre beroende på hur aktivt jag säljer er som läser. I det stora hela är det egalt för alla de timmar jag lägger på, och runt bloggen skulle aldrig läggas om det gjordes för "lönen" som bloggen genererar.

Bloggen gör mig till en bättre investerare. Den tvingar mig att samverka med ett kollektiv av andra duktiga investerare, den får mig att läsa och lära, den får mig att tänka efter och den uppmanar mig att utvecklas och utmana mig själv.

Varje gång jag funderar på att köpa en aktie tänker jag; - kan jag stå för det här på bloggen?

Jag bloggar anonymt och det är verkligen inte så att jag skriver ned allt jag gör. Det hade dessutom varit väldigt lätt att ljuga ihop allt som skrivs men jag det här projektet är minst lika mycket för min egen del som för er som läser.

Vad är de stora förändringarna i ditt liv sedan du började investera?

Oerhört mycket har hänt sedan jag började investera men just investerandet har gjort mig till en kunnigare människa. Jag har fått en ny hobby. Jag interagerar med människor och bolag och jag tjänar pengar.

Investerandet har gjort att jag förlorat stora summor under tider av lärande och det har gjort att jag tjänat pengar när min strategi och min kunskap äntligen föll på plats och sammansvetsades. Klart att det finns mängder av människor som tjänar mer, kan mer, vill mer osv men jag tycker jag har kommit till en bra plats nu. Jag kan alltid lära mig mer men jag famlar inte längre i blindo.

Vad är de stora förändringarna i ditt liv sedan du började blogga?

Jag startade bloggen för att jag började bli bitter. Jag var arg och trött. Jag behövde en ständig påminnelse att välja lycka istället för att fokusera på negativitet. Jag ville lära mig att se det positiva, att se guldkornen.

Jag har inte ens kommit halvvägs.

När jag började blogga tänkte jag skriva min egen berättelse. Skriva om min vardag, om mitt liv. Förhoppningen var också att lära mina tjugo närmaste vänner en gnutta om ekonomi ifall de ville lyssna.

Någon vecka efter att jag släppt det första inlägget hittades jag av ett par etablerade ekonomibloggare och då var bloggens öde beseglat. Bloggen var en ekonomiblogg.

Det är inte något fel i det, snarare tvärt om. Jag älskar ekonomi och brinner för investeringar men all den där feelgood, flower power, hippidyngan jag tänkte spy ur mig på kvällarna var det liksom ingen som var intresserad av.

Jag skriver för all del fortfarande om skit folk inte är intresserade av men det mesta har ett spår av ekonomi i sig.

Så det blev inte riktigt som jag hade tänkt mig det. Jag är fortfarande en ganska bitter introvert som helst hade suttit på en stubbe i skogen med en kopp kaffe och en ljudbok stirrandes drömskt i en brasa.

Med det sagt är det inte slut där för bloggen har fortfarande förändrat mig.

Bättre som investerare

Bloggen gör mig till en bättre investerare för jag vill kunna presentera mina investeringar och hitta saker att skriva om. Det gör att jag läser på mycket mer än tidigare. Jag kan mina bolag och jag kan känna mig rimligt trygg i vad jag äger. Jag förstår oftast vad som händer och varför och jag kan tackla det.

Bloggen gör att jag har skrivit ned min strategi i ord och siffror och den får mig att åtminstone sträva efter att följa den. Jag vill kunna stå för mina handlingar och då gäller det att handlingarna överensstämmer någorlunda med kärnan i det jag förmedlar.

Bloggen gör att jag sparar mer och reflekterar över mina kostnader mer än tidigare. Jag vet inte om det är en direkt följd av bloggandet att jag sparar så mycket som jag gör men jag tänker mer på det nu eftersom jag skriver om det hela tiden. Jag följer dessutom upp mitt sparande och mina investeringar vilket gör att jag har en anledning att spara de där kronorna extra.

Jag försöker leva ett balanserat liv men jag har aldrig gillat att slösa och jag tänker inte börja nu. Den stora skillnaden är att jag konsumerar medvetet nu. Förr köpte jag godis i farten, en kaffe på stan. Jag handlade i den lilla närbutiken. Jag rökte och åt snabbmat. Jag bodde dyrare än jag behövde (inte nödvändigtvis finare eller flådigare utan bara dyrare) och jag var allmänt sämre på att hushålla med pengarna.

Vad spelar det för roll vad man gör med pengarna så länge de räcker till nästa lön?

Att hela tiden påminna sig själv om att man kan få det bättre i morgon om man gör rätt saker idag är ett kraftfullt stöd när det blåser i livet.

Bloggen ger mig lite extra energi att följa den utstakade vägen, spara lite extra, investera lite bättre och se målet i andra änden av tunneln.



Bild: jonnar.se

Mellan slaveri och frihet finns flexibilitet

Det är inte helt sällsynt att jag hittar någon som kan tänka sig att lyssna på mina galna idéer gällande sparande, investeringar och vägen mot ekonomisk frihet men någon gång under samtalet brukar vi landa i att den andre personen inte är intresserad av att sluta jobba. Vi brukar också konstatera att de flesta anser att man inte är fri förrän man har 100 miljoner på banken eller något annat absurt och de flesta brukar konstatera att jobbet är viktigt för att man skall känna att man bidrar, är delaktig och har en gemenskap.

Det brukar vara då jag suckar lite och slutar hoppas.

Men det finns hopp!

Jag brukar då fråga någonting i stil med - "Om du hade 100 miljoner på banken, skulle du då jobba där du jobbar, med det du gör, så många timmar i veckan som du gör?"

Det är faktiskt ganska sällan svaret blir ja på den frågan. Oftast blir det någonting i stil med "Njaä jag hade nog gått ned lite i tid, tagit längre semestrar om jag fick..."

Min tolkning är att det krävs kunskap och fantasi för att våga drömma om frihet. Hade du frågat mig för 10 år sedan vad jag tyckte hade svaret blivit exakt det ovanstående men det var för att jag inte visste, inte förstod.

Om man tjänar 25,000 kr/månad får man ut ungefär 19,000 kr. Med lite tur har man dessutom en pensionsavsättning på 18,5 % och en tjänstepension på 4,5 % vilket skulle ge att du tvångssparar 5750 kr/mån till pension men de flesta sparar inte så himla mycket mer än så.

Man behöver alltså 19,000 kr/månad för att överleva och givet att löneökningen håller jämna steg med inflationen (vilket brukar vara ungefärligt standard) då behöver man ungefär 5,7 miljoner kronor i sparande för att klara sig resten av livet på de pengarna oavsett pension eller inte (några kronor till för att täcka skatten på exv ISK).

Du behöver alltså inga 100 miljoner för att kunna göra ganska mycket som du själv vill.

Men guldkanten då?

Ja om du ändå inte vill sluta producera kommer du ju per automatik lösa inkomster för guldkant när du jobbar så det är väl inga problem. Men man kan också tänka så här. Varifrån skulle guldkanten komma om du inte sparar?

Åter till inläggets grundtes

Nu har vi slagit hål på ett argument men det finns många kvar. Exv var skall jag få 5,7 miljoner från? YOLO osv. Alla dessa dumheter får vi ta i ett annat inlägg men de flesta brukar låta sparandet rinna ut i sanden för de intalar sig att de ändå aldrig kommer ha pengar nog för att det skall göra någon skillnad och de trivs ju på jobbet.

En sak är klar och det är att du aldrig kommer ha sparande nog om du inte sparar men en annan sak är att det är självklart att det känns poänglöst att spara om man är övertygad om att det enda sättet att spara är att sätta pengarna på ett sparkonto.

Vi är generellt trygghetsjunkies och att spara på börsen skrämmer skiten ur folk men med bara en liten gnutta koll på aktiemarknaden behöver man inte vara så orolig. På lång sikt (10-30 år) slår börsen alla andra sparandeformer (historiskt) vilket betyder att om man sparar i en indexfond och fortsätter med det under lång tid utan att förändra särdeles mycket borde man få en god avkastning och man behöver inte vara särdeles rädd för att förlora pengar. Den som tycker det är tryggare med sparkonto kan läsa "Riskfri" ränta innebär garanterad förlust.

Bild: z2036.blogspot.se

Spara 1500 kr/mån i 35 år så borde du ha dina 5,7 miljoner. Spara mer eller under längre tid så går det antingen fortare, du kan ta aningen lägre risk i portföljen eller du slutar med mer pengar. I teorin är det ganska enkelt.

Det fina med kråksången är att du INTE behöver bli ekonomiskt fri.

Det är ganska vanligt att jag hör att folk inte ens orkar föreställa sig en tid så långt bort i framtiden och "så långt bort i framtiden" kan vara 5 år eller 50 år det verkar inte spela någon roll. Folk tröttnar och skjuter frihet ur sinnet men det är då jag kontrar med begreppet flexibilitet.

Sparande ger flexibilitet

Sparar du de där 1500 kronorna i 15 år har du en portfölj som är värd ungefär 700,000 kr och du borde kunna plocka ut 3000 kr ur portföljen varje månad för all framtid utan att pengarna tar slut. Man får en ganska häftig middag för 3000 kr. Eller en sista minuten till Grekland. Eller så kan du hyra en Porsche i några dagar.

3000 kr skulle också kunna ge dig flexibiliteten att gå ned i arbetstid till 80 % utan att du tappar i livskvalitet eftersom det är ett direkt byte.

En portfölj på 700.000 kr kan också innebära att du kan säga upp dig och testa någonting nytt för du har lite drygt 4 år av inkomsttäckning från portföljen innan pengarna är slut. Du kan alltså testa att driva eget, ta ett sabbatsår och resa jorden runt, dryga ut föräldraersättningen och vara hemma längre när barnen är små eller någonting annat.

Det enda som egentligen sätter gränser är vår fantasi. De flesta drömmer om att vinna miljontals kronor på något spel men det är sällan pengarna folk vill ha utan friheten de ger. Jag hävdar att det finns andra sätt att få den friheten och att man inte måste ha total frihet för att kunna vara nöjd utan att det infinner sig en ökad trygghet så fort man har lite extra spelrum.

Jag föreställer mig att en person som tjänar 2 miljoner kronor om året och spenderar 2 miljoner kronor om året inte känner sig särdeles trygg ekonomiskt om hen inte har en buffert. Personen i fråga kommer kunna göra saker jag inte kan under perioden pengarna flödar in men skulle inkomsterna sina går det fort att krascha.

Jag vågar påstå att mängden pengar man har i sparande inte spelar så stor roll. Man får väga pengarna mot den frihet de ger. Skulle du ha 5000 kr på banken har du till ett par nya skor om de gamla går sönder, du kanske kan laga bilen om den går sönder, du kan byta ut tvättmaskinen eller så klarar du dig även om du blir sjuk en vecka.

Har du 50.000 kr i sparande kanske du klarar dig om taket behöver renoveras eller om du blir arbetslös och det tar ett tag innan a-kassan kickar igång osv.

Slutkläm

Det finns få anledningar att inte spara, du behöver inte nå hela vägen till 100 miljoner kronor för att kunna njuta av en ökad flexibilitet i din vardag och det finns inget som säger att bara för att du råkar ha en stor hög pengar att du måste sluta jobba.

Pengar på banken ger dig möjligheter som du annars saknar och även om du trivs på jobbet kan det finnas anledningar till att spara ihop en slant som kan möjliggöra mer tid med barnen, mer tid att resa eller mer tid till någonting annat.

Mellan löneslaveri och frihet finns flexibiliteten och tryggheten att bestämma lite mer själv över sitt eget liv och sin egen tid.



Bildkälla: yourmoneymentor.com och z2036.blogspot.se

Aktietävling - En vänskaplig inspirationsövning

En av målsättningarna med bloggen har alltid varit att inspirera folk i min närhet till att ta ett större ansvar för sin privatekonomi och att försöka erbjuda verktyg som kan hjälpa dem mot en tryggare ekonomisk framtid.

Det är nu inte så himla många av mina vänner som hoppar av glädje när jag snöar in på sparande och investeringar men jag är övertygad om att de flesta skulle må ganska bra av att engagera sig aningen mer än de gör.

Med inspiration tagen från Gottodix anordnade jag en aktietävling för de som visade intresse för en sådan och döm om min förvåning när det visade sig att vi tillslut var 15 personer som deltog. Vi väljer upp till fem aktier och bestämmer hur stor del av portföljen som skall allokeras till varje aktie. Man tillåts hålla kontanter om man önskar och man får bestämma hur utdelningarna skall hanteras (direkt återinvestering eller till kassan). Vi tillåts balansera om eller välja nytt sista dagen i varje kvartal och valbara aktier är de stora listorna i de nordiska länderna. Den som skakat fram den bästa totalavkastningen vid årets slut vinner.

Jag måste säga att mina vänner slog mig med häpnad när det gällde kreativitet. Förutom jag själv tror jag inte det är fler än möjligtvis två som någon gång direktinvesterat i aktier och de flesta har aldrig sparat på annat sätt än sparkonto men vi har portföljer som har gått upp 15-20 % sedan årsskiftet vilket är långt mer än min portfölj genererat både i och utanför tävlingen.

Eftersom det gått så bra är jag nästan sugen på att hitta på någonting liknande för en bredare publik men vi får väl se om latmasken vinner eller min önskan att sprida glädje. En sak är dock säker och det är att man kan få reda på spännande saker givet att man bara vågar fråga.


Bildkälla: freeimages.com

Living on one dollar

Det här med Netflix är farligt. Jag har sett flera program i månaden i flera månader. Jag har inte sett så här mycket på TV på flera år. Jag lyckades skaka fram ett abonnemang på prov och kan väl egentligen inte säga att jag kommer sakna det om jag mister det men så länge jag har tillgången kommer jag nyttja det när jag råkar ha alldeles för mycket tid över. Det är nu inte så ofta jag har alldeles för mycket tid heller men det händer och då kan ju en dokumentär vara trevlig.

Så jag såg en dokumentär som heter "Living on one dollar" vilket är en lättillgänglig dokumentär gjord av ett gäng killar som bland annat studerade utvecklingsekonomi. De här fyra grabbarna åkte till Guatemala och levde på en dollar per dag men de simulerade också förhållandena med att inte veta när pengarna skulle dyka upp då de flesta som lever så arbetar som dagavlönade och de vet sällan i förväg när de kommer få jobba.

Pojkarna går igenom svältupplevelsen, sjukdomar och får uppleva gemenskapen i byn de bosätter sig i. En viktig diskussion de tar upp är den ekonomiska utvecklingen, hur man går vidare och betydelsen av att erbjuda möjlighet till självhjälp snarare än bidrag.

Bland de budskap som förmedlas är bland annat möjligheten till utbildning framstående. Utbildning är en viktig språngbräda ur fattigdom. Detta kan med fördel kombineras med ekonomiska möjligheter att förverkliga idéer. Det som tas upp är mikrolåneorganisationer. Dessa organisationer lånade ut ganska små summor pengar men med mindre formella krav än vanliga banklån vilket gjorde det möjligt för dessa människor att låna. En annan viktig faktor var att dessa organisationer erbjöd användarna (eller ibland krävde av användarna) att de skulle spara pengar också. Sparande var grunden för större investeringar vilket gjorde det möjligt för dessa människor att lyfta sig upp ur den totala fattigdomen och utvecklas.

Den viktigaste lärdomen för mig var ödmjukheten som erbjöds. Visst hade det varit näst intill omöjligt att överleva på 8 kr/dag i Sverige men det finns gott om nejsägare på våra sociala nätverk som anser att en människa som sparar och "snålar" och lever på 10.000-15.000 kr/månad är vansinnig och om vi snålsparare dessutom överväger att leva resten av våra liv på liknande summor är vi ju bara sjuka i huvudet och då tycker jag nog att de hade mått bra av att se den här filmen för att få lite perspektiv.

Guldkant på tillvaron behöver inte betyda en tredje resa till mallis det här året och det behöver verkligen inte betyda en ny mobil och en ny bil varje år.

Att få vara frisk, umgås med nära och kära, att kunna äta sig mätt och att erbjudas någon form av mål och mening kan vara fullt tillräckligt och det behöver inte kosta särdeles mycket. Guldkant på min tillvaro är att sitta uppkrupen i en fåtölj med en kopp te och en god bok och med bibliotekskort behöver den upplevelsen inte kosta mer än någon krona. En annan guldkant är en grillad korv i en skogsglänta en solig vårdag och det löser man för ett par kronor. Det svåraste att få till i det senare exemplet är solen och då spelar pengarna faktiskt ingen roll alls.

Trevlig helg och filosofera nu över hur mycket pengar du hade behövt för att täcka dina absolut mest grundläggande behov.


Bildkälla: amazon.com

Jobba mot nedgången - Varför utdelningar är så bra

Inlägget innehåller affiliatelänkar

Jag började blogga under senare delen av 2015 då det helt klart var en nedåtgående marknad på Stockholmsbörsen. Under våren 2016 skrev jag ganska ofta om fördelarna med att tillämpa en utdelningsstrategi eftersom man då blir glad både i uppgång och nedgång.

Sedan dess har ganska mycket pengar strömmat in i portföljen och börsen har varit god mot mig. Så till den milda grad att det nu börjar bli lite tungt att se portföljvärdet sjunka. Det är ofantligt lätt att vänja sig vid nuvarande nivå. Anchoring är en av de psykologiska effekter jag har svårast att motverka men det börjar bli dags igen att försöka ställa om så att jag faktiskt förstår att nedgångar på börsen kan vara bra.

Det är ju faktiskt så att det är mycket lättare att skapa en passiv inkomst som täcker basutgifterna om man kan köpa aktier i ett bolag med ökande vinster och utdelningar och starka kassaflöden när direktavkastningen är 6 % snarare än 3 %.

När jag började köpa Nordea som en toke under våren 2016 var direktavkastningen uppe och pendlade runt 8 % och för några månader sedan handlades aktien runt 110 kr vilket gav en direktavkastning på ungefär 5,5 %. Idag kan man köpa Nordeaaktier till en direktavkastning om ungefär 7,1 % tack vare utdelningsökningar och kursnedgång. Tror jag att Nordea kommer gå i konkurs i morgon? Nej det gör jag inte. Jag tror att det kan vara så att det närmaste decenniet kommer innebära en press på storbankerna men jag är ganska övertygad om att bolaget kommer kunna hålla kostnaderna i schack och utnyttja möjligheterna på vägen för att även framgent kunna erbjuda en hög och ökande utdelning. När aktien pendlar runt 90 kr (innan utdelningen den 15/3) då köper jag mer.

Självklart är det behagligt när aktiekurserna stiger men eftersom jag är så himla dålig på att sälja vid rätt tillfälle är det något jag försöker undvika och en kursuppgång är bara pengar på kontot när man har sålt aktierna. Utdelningen är pengar på kontot varje år.

Det är också ganska enkelt att räkna på. Den genomsnittliga konsumtionen för en familj med ett barn (dvs en familj sådan som AvL) låg 2009 på 15800 kr/mån per vuxen. Skall man täcka de utgifterna med utdelningar kan man antingen köpa en bred indexfond och tillämpa 4%-regeln vilket innebär att du behöver spara ihop 4.750.000 ungefär. Köper du en drös med bolag med relativt hög direktavkastning och väljer att bara ta utdelningen och lyckas skaka fram en genomsnittlig direktavkastning på 5,5 % vilket förövrigt är ganska nära den nivå min portfölj just nu håller; ja då räcker det med 3.450.000 kr i sparande.

Du kan alltså täcka dina kostnader på ett sparande som är 1,3 milj kr lägre. Skulle det vara så att du utnyttjar svagheter i marknaden och köper på dig banker, teleoperatörer, fastighetsbolag m.m. när det är svajigt på marknaden och lyckas skrapa ihop hela 7 % direktavkastning då behöver du inte mer än 2.700.000 kr.

Det bästa är oftast att blanda och ge men när Nobina i somras var nere på 40 kr/aktie med en förväntad direktavkastning på ungefär 8 % och med rimligt goda framtidsutsikter var jag där och fiskade. Jag fortsätter så och hoppas att jag kommer klara av att hålla huvudet kallt även framgent när börsen svajar.

Just nu siktar jag in mig på Investor, Skanska, Nordea & Swedbank men skulle vi se breda nedgångar på 10-15 % till så kommer det bli jobbigt för så mycket pengar har jag inte att handla för även om jag hade velat. Castellum nere runt 120 kr, Eolus vind runt 25 kr eller varför inte en slatt Nobina runt 48 kr kommer vara svårt att motstå.

Mer framtida inkomst till mig.



Bildkälla: freeimages.com

Jag utnyttjar reklam till min fördel

(Det här inlägget är inte sponsrat men det finns affiliatelänkar i det)

Det finns många sätt att se på reklam och många infallsvinklar på hur man skall hantera den. Enligt mitt synsätt så är reklamen oundviklig men jag kan arbeta för att utnyttja reklamen till min fördel och utöver det kan jag försöka minimera de kontaktytor där jag utsätts för budskapen men jag tror nog att marknadsföring i alla dess former kommer att finnas kvar så länge jag lever.

Men med det synsättet och de glasögonen på mig tenderar jag att göra mina inköp. Är det en vara eller tjänst jag inte är väldigt familjär med brukar jag surfa runt lite och lära mig om produkten och hitta det bästa erbjudandet. Jag kollar reklamblad för att se veckans erbjudande och det är inte sällan jag bara köper de bästa erbjudandena i butiken och inte handlar någonting annat och hittar jag ett riktigt bra pris på nätet eller en riktigt bra rabattkupong så tar jag den.

Med det sagt är jag vansinnigt traditionalistisk. Jag handlar i butiker där jag kan klämma och känna på prylarna. Kläder vill jag prova innan jag bestämmer mig, mat vill jag se innan jag köper den men framförallt tycker jag att shopping på internet saknar någonting. Den här möjligheten att gräva i högarna och hitta det där speciella exemplaret eller möjligheten att gå bakom nästa pelare och hitta ett reabord fullt med prylar ingen annan gillar men som jag älskar.

Förundran

Eftersom jag så ogärna handlar på nätet är det ganska förundransvärt att jag i veckan bestämde mig för att shoppa på Mat.se. Anledningen till att jag bestämde mig för att testa var dels att vi har pratat om det på jobbet och det verkar som om de flesta handlar där och tycker det är smidigt samt att jag har dem i mitt reklamnätverk vilket gör att jag hade en hygglig rabattcheck och dessutom fick en slant i ersättning för att bli ny kund.

Jag satt och surfade runt i flera timmar och konstaterade två saker. Det första som slog mig vara att sidan var trevlig, det var smidigt att hitta varor och man kunde enkelt bli inspirerad. Det andra som slog mig är att jag kan inte handla på det sättet ännu.

Jag är så vansinnigt priskänslig att när det står att ett salladshuvud kostar x pengar styck blir jag tokig för ett salladshuvud är inte lika tungt som ett annat salladshuvud. Jag kan heller inte kontrollera kvaliteten jag kan inte känna och dofta så jag saknar stora delar av min upplevelse. Däremot finns det saker man kan handla.

Man kan handla saker där kvaliteten inte skiljer från ett paket till ett annat. Gärna saker som är tunga och bökiga. Vi snackar tvättmedel, toapapper, diskmedel, mjölk, bröd, flingor, blöjor osv. Den typen av varor funkar och då konstaterar jag snabbt att det finns vissa produkter där priset inte skiljer många ören från den lokala willysbutiken och så finns det varor som är avsevärt dyrare. Förvånansvärt nog hittade jag inte några produkter som var iögonfallande billiga (innan jag fick hem dem). Jag hittade gul lök, 1 kr st vid köp av 5 st och hemsidan redovisade att det borde bli ett pris på ungefär 12 kr/kg. Det bedömde jag var osannolikt vilket visade sig vara sant när jag fick hem prylarna för de fem lökarna jag köpte vägde 996 g vilket ger ett kilopris på en femma och därmed var löken riktigt rimligt prissatt.

Men förutom lök och potatis blev det bara ett paket tvättmedel, lite diskmedel och en jädra massa blöjor. För blöjor var det bra pris på. Veckan jag handlade hade de ett erbjudande som gav några kronor rabatt per paket om man köpte flera paket och jag var ju tvungen att komma upp i 700 kr för att få utnyttja rabattkupongen på 160 kr och dessutom blev det fraktfritt över 700 kr också vilket är trevligt. (Vill du ha samma deal är det bara att kila över till mat.se och knappa in AFNYK160).

Så blöjor blev det. Massor av blöjor. Den storleken "Joy" använder kostar som lägst runt 1.16 kr/st och i grund kostade de 1.18 kr/st på mat.se men med alla rabatter kostade blöjorna straxt under 40 öre stycket vilket jag tycker är ett trevligt pris för dem om man nu måste ha dem.

Upplevelsen

Det här känns ganska mycket som ett reklaminlägg men syftet är inte det. Jag har precis nyttjat en, för mig, ny tjänst som jag ville utvärdera och dessutom vill jag passa på att erbjuda alla er 23 % rabatt på veckoshoppingen. Om du inte använder länkarna ovan får jag inte en krona för detta och det är ju så det brukar vara så inlägget är tveklöst oberoende i det hänseendet.

Därför kör vi ni en kort sammanställning av för och nackdelar.

Positivt: Det är sjukt smidigt att få varorna hemkörda på en tid man själv väljer. Man kan handla var och när som helst under förutsättning att butiken levererar till ditt område. Man slipper bära. Man slipper stressa. Man slipper knö med otrevliga människor i en varm och svettig kö och man får mer tid till saker som spelar roll.

Negativt: Skall man sköta hela sin dagligvaruhandel hos den här typen av butik (precis som med nästan vilken butik som helst) så kan man inte vara särdeles priskänslig. Du kommer handla dyrare än om du hade åkt till en stor Willysbutik eller om du hade bestämt dig för att åka runt lite. Det var dessutom så att leveransen blev en halvtimme försenad utanför det tvåtimmarsspannet jag valt. Det, för mig, är fullständigt oacceptabelt. Nu råkade det vara så att vi ändå var hemma men det hade inte behövt vara sant för en annan gång. När jag pratade om det på jobbet sa de att det måste varit något exceptionellt för ingen av dem hade någonsin fått sina varor för sent så jag kanske hade otur.

Utöver prisläget och förseningen måste jag säga att jag blev riktigt positivt överraskad. Det fåtalet färskvaror jag köpte höll riktigt god kvalitet. Chauffören var riktigt trevlig och för att hålla kvar mig som kund fick jag två rabattkoder till på 50 kr vardera att använda vid mina nästa köp (de rabattkupongerna är mina så de tänker jag inte dela med mig av :-) ).

Summering

Jag hoppas att Axfoods köp av Mat.se innebär att det introduceras nya varumärken som kan skapa en prismässig konkurrens mot ICA, Coop m.fl. för om inte erbjudandet förändras lite kommer jag inte vara regelbunden kund så länge jag är kapabel att handla i en vanlig butik men jag kan helt klart förstå njutningen och värdet i att handla på det här sättet.

Detta var en genuint blandad upplevelse men de negativa delarna är i grund och botten saker som är negativa bara för att jag är så oäven att handla på det här viset och inget som företaget kan arbeta bort men för att vinna över den kundgrupp jag representerar hoppas jag att Axfood tar i med hårdhandskarna för i dagsläget är det som en riktigt trevlig ICA butik där man tyvärr inte kan se och känna innan man bestämmer sig. Jag hade önskat en riktigt trevlig Willysbutik istället.

Jag har en rabattkupong från Mathem på 150 kr och jag har två rabattkuponger från Mat.se så det finns en stor risk att jag kommer testa det här igen. Jag funderar då på att köpa mer färskvaror för att testa hur jag kommer överens med deras utbud och med en 50-lapp i rabatt borde jag kunna kompensera för det aningen höjda priset på vissa varor.

Har du testat att handla mat på nätet?


Bildkälla: mat.se

Spara 8,5 miljoner på en halvtimme

Rubriken är en riktig Aftonbladetrubrik men syftet är att få er att hicka till lite. Jag skall förklara hur jag tänker men grunden är att man lägger grunden för sina miljoner på en halvtimmes arbete och sedan låter man tiden och ränta-på-ränta effekten göra sitt.

Bild: Pixabay.com

Häromdagen skrev jag om att jag sparat in en slant på bilförsäkringen. Givetvis hade jag kunnat spara ännu mer om jag inte hade bil eller valde att köra med endast trafikförsäkring eller liknande men jag har räknat på min bil och konstaterar att jag i dagsläget betalar en knapp tusenlapp per månad för bilen och lägger man till kapitalkostnaden beräknat på bilens livslängd i vår ägo till dags dato kostar bilen straxt över 1500 kr per månad. Jag har inget månadskort på kollektivtrafiken vilket skulle vara en kostnad om 600 kr och lite oförsiktigt innebär detta att jag lägger 900 kr i månaden för bekvämligheten att ha bil så länge den här bilen håller. Det är det värt för mig.

Vad jag inte tycker är en värd investering är att betala mer än nödvändigt för saker och därför förhandlade jag ned min bilförsäkring och jag byter däcken själv.

Förhandla avtal

Jag har ganska låga kostnader rent allmänt och redan från början. Inga lån förutom på portföljen och jag har ingen TV som kostar pengar men jag nyttjar telefon och bredband och jag behöver också el och alla dessa tjänster är förhandlingsbara till en viss nivå.

Inspirerad av bilförsäkringsbesparingen valde jag att ta tag i mitt liv och kika på de andra delarna och konstaterade snabbt att Com Hem smyghöjt mitt bredband alldeles för många gånger på sistone och nu ville de ha 259kr/månad för 100/10 fiber. Jag har möjlighet att få bredbandslösning från ganska många företag och hittade en kampanj som kostar 74 kr/mån de första sex månaderna och därefter 147 kr. En besparing på 112 kr/mån om vi jämför ordinarie pris.

Telefonräkningen gick att hantera den också. Vi hade tidigare ett familjeabonnemang som kostade 677 kr/mån men nu kunde vi befria oss från detta och konstaterade då att våra behov kunde fyllas för 248 kr/mån med tillräcklig surf och fria samtal/sms. En besparing på 429 kr.

När jag ändå var i farten kollade jag elen också och med hjälp av en jämförelsesajt som exempelvis Compricer tar det 2-3 minuter att jämföra och byta leverantör. Sagt och gjort. Jag bytte och kommer spara ungefär 65 kr/mån på elen under det kommande året. Då skall man vara medveten om att jag förbrukar mellan 110-130 kWh/mån så det finns inga hysteriska summor att spara hur man än gör.

Besparing

Totalt har jag således sparat 114 kr på bilförsäkringen och inklusive ovan nämnda besparingar har mina "förhandlingar" inneburit att jag sänker mina månadskostnader med ungefär 720 kr. Jag har inte gjort någonting som kommer försämra min livskvalitet för alla tjänster jag bytt till motsvarar de jag haft eller haft ambitionen att få. Telefonabonnemanget hade förändrats under min tid som kund så det innehöll saker jag inte behövde längre men eftersom jag bara bytte bort saker jag inte ville ha så påverkar nedgraderingen mig inte negativt.

Jag tar hjälp av min favoritkalkylator för att visualisera vad 720 kronor i månaden kan innebära. Jag utgår från att OMXSPI har avkastat i genomsnitt 11 % om året de senaste 30 åren och att det eventuellt kan vara möjligt att lösa det även i framtiden. Jag har 30 år kvar till pensionen men som en extra bonus har jag petat med en bild över vad man kan skapa om man börjar när man är 18 år istället för 35 år.

30 år - z2036.blogspot.se

30 år som sparhorisont skulle kunna ge en portfölj på 1,6 miljoner kronor vilket är smått makalöst om man betänker att det tog ungefär 30 minuter att skapa förutsättningarna för att nå dit. Om vi ger det hela lite extra tid i grytan då?

47 år z2036.blogspot.se

Det blir lite skillnad. Med 47 år kan de där 30 minuterna i arbetsinsats innebära att du kan gå i pension med en portfölj värd 8,5 miljoner kronor. Jag kan tycka att det är värt en halvtimme att generera en mindre förmögenhet att förgylla sin pension med.

Det finns ingen anledning att betala för mycket för samma sak. Spring nu iväg och sänk dina månadskostnader så att du också kan bli miljonär nästan utan ansträngning.

Lycka till



Bildkälla: pixabay.com och z2036.blogspot.se

Västsvensk ekonomifika?

Sommaren kom och gick utan att jag han ta tag i alla de saker jag ville få gjort som exempelvis att rensa ur garderoberna och sälja prylar jag har i förrådet. Många är sakerna som tenderar att hopa sig men det mesta är självpåtagna och glädjefyllda måsten och många av sakerna är aktiviteter som skulle ge energi om de blev utförda.

pixabay.com

En av dessa saker är att arrangera någon form av träff för de av mina läsare som skulle kunna tänkas vara intresserad av att träffas och snacka sparande, aktier eller livet i allmänhet.

Gustav borta på Gustavs Aktieblogg kör en aktiepub med jämna mellanrum och om jag förstår det hela rätt är den ganska välbesökt. Tyvärr sker denna tillställning på andra sidan Sverige från mig sett och det gör hindren aningen för stora för mig att åka dit och bevista evenemanget och därför tänkte jag se om intresset finns för någonting liknande i Göteborg.

Göteborg kan också

Jag tänker enkelhet och lättsamt umgänge på ett café eller en pub med viss närhet till kollektivtrafik efter arbetstid på onsdag den 26/10. Anledningen till att välja just den 26/10 är flera men den främsta är att jag släppte min allra första artikel här på bloggen den 26 oktober 2015 dvs blir det årsdagen för bloggen. Tänk att det inlägget visats 41 gånger och idag är det i runda slängar tusen personer som läser inläggen jag publicerar om det inte handlar om någonting intressant för då kan det vara fler. Magiskt.

Det är gratis

Som en extra bonus kan jag glädjande nog avslöja att Nordnet har gått med på att sponsra detta lilla event för att fira Att Välja Lyckas årsdag och de ställer upp med fikat så du behöver inte oroa dig för den kostnaden vilket kan ses som lite #sparadkrona. Som en extra bonus har Tessin erbjudit sig att vara med på båten också så vi kommer kunna snacka lite alternativa fastighetsinvesteringar om någon skulle vara intresserad av det. Jag har skrivit ett inlägg om just Tessin och alternativa sätt att nå fastighetsmarknaden och det inlägget kommer på torsdag.

Hur?

Är du intresserad skickar du ett mail till "attvaljalycka snabela gmail punkt com" för vidare instruktioner om tid och plats samt hur du skall hitta den hemlige och mysteriske herr Att Välja Lycka i folkvimlet. Jag tänker att 18.00 kanske kan vara en bra starttid och en opretentiös aktivitet som den här behöver kanske ingen sluttid men sannolikt dricks drycken upp på någon timme eller två och vi skiljs åt fulla av trevliga uppslag och idéer.

För att det här skall bli av tycker jag att ambitionen kan ställas lågt men för att det inte skall bli pinsamt tycker jag att vi behöver vara i alla fall sex personer som träffas över en kopp drickbart och att vi kanske skall begränsa oss till 14-16 stycken som max. Låt oss därför sätta sista anmälningsdag till söndagen den 16/10 för att ge mig några dagar att administrera kalaset.

Det blir först till kvarn som gäller och jag förbehåller mig rätten att skriva om tillställningen men givetvis med samma anonymisering för samtliga deltagare som jag själv önskar och ni som kommer får gärna respektera deltagarnas privatliv även om jag förstår hur gärna ni skulle vilja lägga upp foton och liknande över hela internet.

Hur känns detta? Finns det ett intresse? Passar dag och tid eller behövs detta justeras? Hjälp mig gärna bygga en ny plattform för social samvaro.



Bildkälla: pixabay.com

Ikaros

Med jämna mellanrum blir jag påmind om hur mycket det finns jag inte vet. I Platons skrift Sokrates' försvarstal återges ett av Sokrates bevingade citat; "Ju mer jag lär mig desto mer inser jag hur lite jag vet" och mitt liv är som sagt fullt av den typen av uppenbarelser.

Pixabay.com

Jag spenderar en rejäl portion av min vardag med att lära mig nya saker. Både på fritiden och professionellt och tills nyligen givetvis också som en del av mina akademiska studier. Det är inte varje dag jag känner mig begränsad av kunskapsluckor men min outtömliga nyfikenhet och vilja att lära mig, får mig regelbundet att inse att ett liv inte räcker till för att lära sig allt som finns att lära sig. Jag försöker dessutom regelbundet att rannsaka mig själv men jag är inte mer än människa och rätt som det är återger jag en "sanning" utan att reflektera över bakgrunden.

Den här bloggen är främst ett redskap för mig att samla en dokumentation över min livsresa mot lycka och att jag samtidigt får möjligheten att dela med mig till andra gör mig privilegierad men det får mig också att inse det ansvar jag har. Den 18 augusti poppade det upp två blogginlägg i min lista som båda knöt an till någonting viktigt. Det ena var Mickes inlägg om Källkritik på Sparobloggen och det andra var en reflektion från Stefan gällande bloggares påverkan på sparbeteenden i "Först på bollen? Boston Pizza Royalties Income Fund" på z2036.

Jag vill därför passa på att göra det absolut klart för alla som läser artiklar här på Att Välja Lycka att det jag skriver inte skall tas för absoluta sanningar. Alla skrifter är reflektioner av mina privata tankar och åsikter, skrivna med ett försök till underliggande ödmjukhet inför omvärldens storhet men det kan alltid riskera att smyga sig in ett visst mått av övermod och för detta ber jag om överseende.

Samtidigt är det absolut nödvändigt att förstå att bloggen inte fyller något högre syfte än att försöka sprida lite tankar och idéer samt att fungera som min personliga dagbok på min resa mot ett lyckligare liv. Jag är ingen lärare, rådgivare eller på annat sätt auktoritet inom de ämnen jag berör utan skriver i egenskap av glad amatör. Det kan och kommer således förekomma språkliga fel såväl som rena faktafel i texterna och skulle du upptäcka ett sådant tar jag glatt emot ett påpekande så att jag kan ändra eller så får du gärna skicka utvecklande kritik via e-post så kan vi hålla en livlig diskussion till bådas höga nöje.

Det är min intention att göra mitt yttersta för att bidra till den samlade kunskapsskatt vi alla delar och jag hoppas att ni följer mig på denna resa som ni gjort hittills och även om den här lilla elektroniska söderhavsö kanske inte har lika stor påverkan på omvärlden som de större kontinenterna runt omkring mig är det ändå viktigt att du som läser detta tar aktivt eget ansvar för de beslut du fattar oavsett om inspirationen kommer från mig eller från någon annan källa.

Tack för att du läser och delar med dig. Tillsammans når vi storhet.





Bildkälla: pixabay.com

Veckobrev 30 - Bloggens syfte förtydligat

Den här veckan blir det ett lite annorlunda inlägg för jag är i behov av en liten återblick.

Att Välja Lycka

Jag tror att det är dags att jag påminner mig själv i första hand men också alla mina läsare om vad bloggens syfte är för jag får ibland kommentarer om att mina inlägg har fel fokus i de lägena då jag inte skriver om ekonomi. Hela syftet med bloggen är att jag skall ha en plattform för att beskriva min resa mot ett lyckligare liv och projektet är min dagbok där jag skriver ned vilka val jag gör för att nå en bättre ekonomi, en bättre hälsa och en högre grad av livsnjutning. Det skall också vara balans mellan de olika benen så att ingen del tar överhanden. Vill man är man hjärtligt välkommen att inspireras av det jag skriver, kanske ta små bitar av det jag förmedlar och införliva i sitt eget liv.

Med de intressen jag har innebär detta att jag kommer skriva om ekonomi, mat och dryck, familj och vänner, djur och natur, kultur och mycket mer. Dock är det så att eftersom jag onekligen har en övervikt av ekonomiintresserade läsare och jag dessutom älskar ekonomi och sparande blir det ett lite större fokus åt ekonomirelaterade inlägg här på bloggen.

Men! Och det är ett viktigt men, bloggen är en informationsspridande dagbok vars syfte är att hålla mig på rätt spår mot ett lyckligare liv och inte en renodlad ekonomiblogg. Har aldrig varit och kommer inte att bli det heller. Jag älskar att ni läser min blogg och blir alltid lika förundrad och glad över den fantastiska uppmärksamhet jag får och det underbara community ekonomibloggsfären med dess intressenter är och detta inspirerar mig till att skriva mer och bättre, men ibland behöver jag påminna mig om varför jag gör det här och då kan jag lika gärna passa på att påminna er allihopa.

Att Välja Lycka skall göra världen till en lite lyckligare plats. Om det så bara är genom att göra mig till en bättre och lyckligare människa så må det vara så men redan där har bloggen uppnått sitt syfte.

Alltså - på lördagar kommer det komma ut ett recept. Varje lördag, oavsett vad anonym skriver. Att anonym inte förstår att jag och väldigt många av mina läsare tycker att det är viktigt att spara miljontals kronor får stå för anonym och jag får bara inse att jag inte kan förmedla sparandets ädla konst till alla. Det är givetvis beklagligt men så måste det vara. Alla kan inte bli spargudar för då slutar konsumtionens kugghjul att snurra men för er som är redo att få 18 miljoner extra i pension kommer jag fortsätta skriva om mat.

Vill man inte läsa om mat och nöje är det således ganska enkelt att låta bli. Läs inte lördagens inlägg. Jag kommer under andra veckodagar skriva om saker som har ännu mindre relation till ekonomi när jag beskriver min senaste resa eller mitt senaste restaurangbesök. Om jag förmedlar rökigheten i en nyss inköpt whisky eller försöker delge känslan av ett ljummet kvällsdopp är inte detta heller nödvändigtvis ekonomirelaterat men det sprider förhoppningsvis lite kärlek ut i etern och tillåter läsaren att bli en gnutta gladare. Gladare människor fattar bättre beslut och således kommer även dessa inlägg bidra positivt till din ekonomiska framtid.

Med detta sagt

Tack för att du läser bloggen och bidrar. Nu finns det 220 publicerade inlägg skrivna under mindre än ett års tid, de flesta av dessa har ekonomifokus. Varje vecka är det många tusen människor som kikar förbi mitt lilla hörn av det stora nätet vilket på sitt eget lilla vis bidrar till livsnjutarbenet av ovanstående figur för mig och för det är jag tacksam. Fortsätt sprida positiv energi, låt inte energitjuvarna ta dig och kramas mer på det att det må gå dig väl i livet.

Mot lycka och välgång.


Bildkälla: att välja lycka

Klarar jag 50 %

Det är sällsynt att jag här på bloggen går igenom faktiska kronor och ören gällande mitt sparande men jag slogs häromdagen av att jag inte alls har reflekterat över vad allt detta sparande inneburit för portföljen det senaste halvåret.

Jag fick för ett tag sedan frågan om jag alltid sparat som jag gör nu och konstaterade snabbt att svaret på den frågan är nej. Jag har alltid sparat men oftast utan mål. Jag har sparat för att klara en regnig dag och resten av sparandet har ganska snart konsumerats upp. Mycket pengar har också blivit läropengar när jag har försökt tajma marknaden, hitta kursraketer eller göra andra dumheter på en börs jag visste alldeles för lite om för att egentligen hantera.

Det innebar att min startnivå i september förra året var relativt blygsam och speciellt blygsam var den om man jämför med många andra ekonomibloggare i omgivningen men det är nu inte poängen. Det viktiga är att starta och att arbeta mot ett mål och mitt mål är trygghet. Anne Wibble drog till med en årslön i buffertsparande och den gränsen är jag förbi för en tid sedan men jag känner ändå att jag har en bit kvar innan jag kan vara nöjd och kan känna fullständig trygghet.

För mig är det oerhört motiverande att till och från gå igenom resultatet av mina ansträngningar och jag konstaterade i halvårsskiftet när jag gjorde i ordning månadsrapporten för juni att det har gått ganska bra på sista tiden. Att spara 56 % av sin nettoinkomst gör skillnad även om inkomsten är begränsat inspirerande.

Vid årsskiftet rensade jag bort alla osäkra fordringar och konstaterade mitt "startvärde". Sedan dess har portföljvärdet ökat med 26 % om jag inkluderar insättningar exklusive lån. Av denna ökningen står portföljavkastningen för knappt hälften och insättningarna utgör resterande delen av värdeökningen. Givetvis kommer insättningarnas betydelse för portföljtillväxten minska med tiden och ränta på ränta kommer vara absolut avgörande men det känns fortfarande relevant att kunna konstatera att ett rejält sparande har effekt.

Det är min förhoppning och ett hemligt mål att årsskiftet sex månader fram, kommer visa att mitt sparande inneburit en portföljexpansion på 50 % under 2016. Detta är möjligt men kräver en sparkvot på en bit över 65 % och en fortsatt god positiv avkastning nästa halvår vilket givetvis är en rejäl utmaning men görbart.

Efter att jag skakat fram de här siffrorna börjar jag på allvar fundera på om jag måste äta annat än havregrynsgröt under hösten men jag ämnar leva oförändrat och se om det går ändå.

Vad gör du för att motivera dig till stordåd?



Bildkälla: pixabay.com

Sluta jobba

För ett tag sedan läste jag ett inlägg från Micke på Sparo med titeln "Om du kunde sluta jobba". Jag läser för all del allt han producerar på bloggen och jag kan varmt rekommendera att ni ger er dit och läser några rader men just inlägget ovan slår an en sträng hos mig för jag har många liknande erfarenheter av diskussioner med människor som inte vill bli ekonomisk fria för att det skulle bli tråkigt.

Att vara så begränsad i sin fantasi att man inte kan föreställa sig vad man skulle hitta på under arbetsfria dagar är lite ledsamt. Ut och fiska, plocka svamp, pyssla på kolonilotten, läs en bok, baka, brygg öl, besök fornminnen, fjällvandra, spela spel, gå en danskurs, volontärarbeta, fota djur och natur eller geocacha. Möjligheterna är oändliga både inomhus och utomhus, i urban miljö eller rural miljö och det enda som krävs är fantasi och en liten gnutta mod för att prova nya saker.

Ett annat argument som ofta kommer upp är pengarna. Jag såg också en diskussion på Facebook häromdagen där person X räknade på pensionsförutsättningarna och skrev (jag är nu tvungen att tolka eftersom det fanns en hel del fel i beräkningarna men jag är ganska säker på att ambitionen var denna) att om man har en inkomst som innebär att man kan spara 300.000 kr om året och gör det i 30 år har man 9 miljoner kronor och om man därefter väljer att leva på pengarna kan man under de nästföljande 30 åren leva på 300.000 kr om året och det är ju väldigt tråkigt för skall man sluta arbeta vill man ju få lite guldkant på tillvaron och 300.000 kr räcker ju bara till hyra och mat och det är tråkigt.

Det finns oerhört många aspekter av ovanstående som jag vänder mig mot.

1: Kan du spara 300.000 kr om året i 30 år har du misslyckats om du efter perioden "bara" har 9 miljoner kronor. Matar man in ett månadssparande om 25.000 kr med de relativt försiktiga standardinställningarna i z2036 - sparkalkylator delux får man ett portföljvärde på nära 30 miljoner kronor och det är ju lite skillnad.

2: Att hävda att 300.000 kr inte räcker till guldkant och att så "lite" pengar bara räcker till hyra och mat för dagen är nästan förolämpande. Den svenska genomsnittslönen är i närheten av 25.000 kr i månaden brutto och att då hävda att större delen av Sveriges befolkning har ett fattigt liv för att de tjänar så dåligt att de lever under svältgränsen ger sken av en extremt skev världsbild hos någon oförskämt bortskämd person.

3: Det finns ganska mycket forskning som visat att man konsumerar mindre och mindre ju äldre man blir efter en viss ålder och det är ju dessutom så att sannolikheten att man aldrig någonsin kommer få in någon typ av inkomst efter att man slutar arbeta, den är ganska låg. Vi kommer få lite pension, man kanske hittar några pantburkar, hyr ut ett rum i huset efter att barnen flyttat ut eller tar ett extraknäck för att öka på sin sociala sfär.

Summa
Om vi då utgår från man har så enorma förutsättningar att man kan spara 25.000 kr i månaden i 30 år och därför kan tänkas ha ett portföljvärde i närheten av 30 miljoner kronor kan man antingen välja att ta ut pengarna och lägga dem i madrassen, dela upp dem jämnt över de kommande 30 åren och således leva på 1.000.000 kr om året och har man sparat på ett ISK är pengarna skattade och klara vilket gör att denna miljon är netto.

Det andra alternativet skulle vara att låta pengarna ligga kvar på ett ISK men att växla över till en portfölj av högutdelande aktier. I dagens klimat innebär det att man kan få ungefär 7 % i direktavkastning per år. Schablonskatten på ISK innebär ungefär 6 % skatt på utdelningen även om utdelningen per definition är skattefri (portföljvärde*0,42%/utdelningen=6%) vilket skulle innebära att du får 2.100.000 kr per år i utdelningar och du behöver betala 126.000 kr i schablonskatt vilket betyder att du kan leva upp 1.974.000 kr per år, resten av livet.

Givetvis kommer dessa pengar innebära en lägre köpkraft om 30 år eftersom inflationen äter upp en del av värdet men du borde kunna kompensera dig över tid med vettiga portföljinvesteringar. Kan du inte känna att 2 miljoner kronor, skattat och klart, i dagens penningvärde, är tillräckligt för att sätta lite guldkant på tillvaron har du och jag så fundamentalt olika åsikter och värderingar att du kan sluta läsa den här bloggen nu för du kommer aldrig att förstå det jag skriver.

Min åsikt i ämnet är således att även om man inte kan spara 25.000 kr per månad i 30 år kan ett sparande, oavsett storlek, bidra till en ökad frihet. Skulle du sedan vara så lyckligt lottad att du har möjlighet att spara mycket kan det bli så att du når mer eller mindre fullständig ekonomisk frihet och om du inte helt plötsligt känner att du måste köpa en ny lyxbil varje år för att leva ett komplett liv kommer du nog ändå känna att du kan leva i en mysig tillvaro.

Med perspektiv och fantasi kommer du långt.

Lycka till!



Bildkälla: z2036.blogspot.se

Tacka inte nej till pengar

Jag tror att de flesta läsare av denna blogg vid det här laget har förstått att jag avklarar en hel del promenadmil i min vardag och dessa mil avklaras oftast i en urban miljö. Under större delen av mitt liv har jag varit tveksamt inställd till att gå omkring och rota i soptunnorna jag går förbi efter burkar att panta och har egentligen tyckt att pantburkar i närmiljön kan få ligga kvar tills det kommer någon med större behov än jag.

pixbay.com

Jag kommer förmodligen aldrig anse att det är lämpligt för mig att gå omkring och aktivt leta pantburkar och gräva efter guld i stadens soptunnor men jag har bestämt mig för att ha med mig en påse när jag promenerar och skulle det ligga en pantburk eller flaska som inte kräver omvägar eller besvär så plockar jag upp den och pantar den. Jag kommer inte bli rik på detta men jag har hållit på i någon månad och det går sällan en hel dag utan att jag går på minst en burk som jag stoppar i påsen och en femtiolapp extra är en femtiolapp extra och så länge den femtiolappen inte kräver någonting mer än att jag böjer mig ned mot marken kan jag inte tycka att det är fel.

Jag skrev ett inlägg i början av bloggens liv om varför jag valde "Att välja lycka" som titel på bloggen och att jag hade varit på en inspirationsföreläsning med Lyxfällan Charlie och en av de saker som fastnade var en analogi mellan finansiella möjligheter och svampletning. Han sa att om du går ut i skogen under svampsäsongen kan du gå i flera dagar utan att se en enda svamp men när du bestämmer dig för att leta efter svamp, och framför allt efter att du hittar den första svampen, kommer du helt plötsligt se alla svampar som finns runt dig. Människor sållar bland intrycken men blivande föräldrar kommer helt plötsligt att uppmärksamma alla barnvagnar i sin omgivning, bostadsletare kommer börja se alla bostadsannonser och folk som är missnöjda på jobbet kommer helt plötsligt översköljas av jobbannonser.

Jag diskuterade detta med min hustru för ett tag sedan och konstaterade att hon aldrig ser burkar när vi är ute och går men jag ser en eller ett par varje promenad. Jag uppmärksammar också varumärken som Atlas Copco, Castellum och ABB, någonting jag aldrig tidigare gjort.

Det är spännande hur hjärnan fungerar men en sak är säker och det är att jag har kommit ett litet steg längre och nu inte längre tackar nej till enkla pengar när de erbjuds.

Bildkälla: pixabay.com

Hur skall man göra när börsen åker berg & dalbana?

Jag blir som ett barn på julafton när börsen är knallröd var enda dag. Vilket paket skall jag öppna?

Det är med viss ångest jag loggar in på depån och ser alla fina bolags aktier på negativt territorium igen och botten på penningpungen är för länge sedan nådd. I måndags dök SAS preferensen och jag skopade upp ett gäng till för 514 kr men det var en ynklig liten knallpulverpistol jag hade att ta till för att fälla närmare 10 % direktavkastning.

Det viktigaste är väl att inte gråta över spilld mjölk och i mitt fall handlar det om att göra det bästa av situationen. Jag tradar inte och är således näst intill oberörd av att mina befintliga aktier tappar i värde. Jag tror inte att bolagen jag köpt kommer sänka utdelningen drastiskt nästa år utan snarare höja och om aktierna då blir billigare får jag fler pengar för mina pengar. Det var fyra år sedan H&M gav 4 % direktavkastning senast. Den här veckan har jag gjort mitt bästa för att låsa in den typen av avkastning för framtiden. Nordea är nere på treårslägsta, trots gårdagens rekyl, och avkastar 7.8 % om utdelningen hålls oförändrad.

Jag tror fortfarande att börsen skall ned en bit och jag tror inte det är någon brådska att få in pengar på börsen utan tror att jag kommer hinna få både en och två löner innan det vänder och oavsett vad som händer är jag ganska övertygad om att mina utdelningar kommer vara högre nästa år än de är idag.

Hur agerar jag nu? Jag köper (nästan) allt jag kommer över.

Lycka till allihopa.

Maxa sparande på kort sikt

Jag fick nyss frågan om jag hade några investeringstips för att maxa avkastningen på ett månadssparande där sparhorisonten endast var 2 år. Syftet med sparande var att samla ihop en insats för att kunna köpa en bostad så nu gällde det att hårdspara.

Nu har ni lika mycket information som jag har och eftersom vi inte vet någonting om inkomstnivåer eller sparmöjligheter har jag med hjälp av Stefan Thelenius sparkalkylator slängt ihop lite siffror. Tabellen visar olika summor månadssparande från nybörjarspararen 500 kr/mån till superspararen med 20,000 kr/mån. Tabellen visar också fyra olika avkastningsnivåer där 0,9 % är ett sparkonto på Norwegian bank med insättningsgaranti och fria uttag. Mycket närmare riskfritt kommer vi inte. Därtill har vi 3 % och då tänker jag att vi har en sur börs under de kommande åren och blandar räntesparande med en billig indexfond. 6 % är ifall vi sätter 50% i en globalfond och 50% i en Sverigefond och har en hygglig avkastning men då får vi också räkna med sista kolumnen dvs att det går åt rakt motsatta hållet.

Det är nu dags med en disclaimer och det är att nedanstående bara är räkneexempel och på inget sätt garanterade förutsättningar.

Om sparandet gäller en halvstor lägenhet eller ett litet hus i en storstadsregion får man nästan räkna med att köpesumman kan landa på 3,000,000 kr eller mer och för att klara 15 % egen insats måste man då ha minst 450,000 kr och då gäller det att hårdspara.

Vad man kan notera är att på den korta tiden 2 år innebär risktagande (dvs att välja helt eller delvist investerande i aktier istället för räntekonto) väldigt lite fördelar. Förutsätter vi fullinvestering på aktiemarknaden kan du hoppas på en avkastning motsvarande lite drygt en månads extra sparande men du kan också förlora samma månads sparande och ytterligare något. 

Skall man då välja att ta risk?

Är man helt säker på att 24 månader från nu skall vi köpa en bostad; då hade inte jag tagit risk. Men om det var osäkert om det blev två år eller tre år eller kanske ännu längre ja men då hade jag nog ändå tagit lite risk och istället sett över resultatet. Med det sagt så älskar jag aktiemarknaden och det här är inte en rekommendation du skulle hört från en sparekonom eller bankrådgivare eftersom du på så här kort tid riskerar att tappa kapital. Hur mår du om marknaden kraschar och handlas ned 50 % mellan månad 13-15 i ditt sparande? Det hade varit jobbigt och det kan betyda att du behöver flera år extra för att komma tillbaka.

För att inspirera en gnutta valde jag att räkna på vad ytterligare ett års sparande skulle innebära.

Det krävs fortfarande att du är en supersparare för att få ihop din insats och siffrorna blir helt annorlunda men det visar också att riskerna blir större. Nu rör det sig om tre månaders sparande i avkastningsvinst eller förlust och skulle man behöva 750,000 kr i insats för att huset man skall köpa kostar 5,000,000 kr vilket inte är orimligt att anta så blir man kanske ännu mindre benägen att chansa.

Sist men inte minst satte jag ihop en tabell för skillnaden i kronor mellan att spara i 3 år jämfört med 2 år.

Då ser vi att tiden spelar en avgörande roll men att det är det inlagda kapitalet som gör störst skillnad. Det enklaste och bästa rådet jag tror att jag kan ge i en sådan här situation är att se över den ekonomiska situationen och räkna på vilken summa sparande per månad som är rimlig. När du har den summan betänker du vilken summa du tror att ditt framtida boende kommer betinga och beräknar vad 15 % av detta är. Den summan delar du i din sparsumma och får då fram hur länge (i månader) du behöver spara.

Laborera sedan med olika sparsummor och fundera på hur du kan spara mer pengar dessa två till tre åren. Det kanske är värt att lite slöare bredband eller färre uteluncher för att komma snabbare till målet. En lunchlåda kostar en tia och en utelunch kostar, om man får tro skatteverket, 88 kronor vilket ger en besparing på 78 kr/dag och med ungefär 225 arbetsdagar på ett år innebär det att du kan spara över 35,000 kr på dessa två åren genom att äta medhavd mat.

Nu är jag övertygad om att alla som läser den här bloggen förstår att medhavd lunch gör stor skillnad men i det 21 avsnittet av podden Pratapengar nämndes att snittsvensken spenderar ungefär 380 kr/månad på alkohol. Är din alkoholkonsumtion värd 10,000 kr i minskat sparande?

Det finns mängder av svarta pengahål. Leta upp dina och öka skillnaderna mellan inkomster och utgifter. Det tror jag är effektivare än att jaga högsta avkastningen om sparhorisonten är riktigt begränsad och målet är så viktigt som detta.

Hur tänker du?