Pengars psykologi - bokrecension

I vintras, ungefär när många av bloggkollegorna började skriva recensioner, fick jag också ett referensexemplar av boken Pengars psykologi av översättaren. Sedan dess har jag startat upp och lett en helt ny enhet på den myndighet jag arbetar på, familjen har välkomnat en dotter till, deklarationssäsongen har kommit och gått och våren har kommit (mer utetid och mindre tid för läsning).

Men så kom dagen då det regnade och jag var relativt ledig och alla stjärnor stod på rätt plats så jag satte mig ned för att läsa lite och vilken trevlig liten bok det var.

Boken är skriven av Morgan Housel och översatt av Ludvig Rosenstam Åhman och är en lättillgänglig, nästan skönlitterär bok om hur vi påverkas av pengar, finansmarknad och ekonomiska realiteter.

Det här är en grundläggande bok med ekonomisk inriktning men det är väldigt få räkneexempel och sparknep i den. Boken är istället strukturerad runt ekonomiska koncept som är viktiga livslärdomar.

Varje kapitel ger unik kunskap om ett specifikt psykologiskt problem och författaren belyser sina poänger med historier om välkända företagsledare som Bill Gates eller skildringar från historien där exempelvis Alyattes (kung i Lydia, en del av Turkiet runt 600 BC).

Dessa kryddningar gör boken mer levande, mer spännande och mer intressant. Det är inte en standardiserad upprapning av avkastningstabeller, sparstrategier, hur investmentbolag och fonder fungerar och att man kan bli ekonomiskt fri om man sparar en tusenlapp eller två i månaden under 60 år.

Det här är en bok innan det. En bok som beskriver tankefällor som risk kontra tur eller värdet i att agera rimligt istället för rationellt (eftersom det är näst intill omöjligt att alltid agera rationellt). Det är en bok som bygger grunden för ett sunt tankesätt som man därefter kan bygga specifik kunskap om exv investeringar på.

Det här var en förvånansvärt upplyftande läsupplevelse trots att jag börjar tröttna på ekonomiska grundböcker efter att ha läst hyllmeter efter hyllmeter av den typen av litteratur. 

Det är trevligt med någonting annorlunda, presenterat på ett sätt som gör att kunskapen har lättare för att fastna.

En snabb googling säger att man kan köpa boken för 160 kr och det tycker jag gott att den kan vara värd. Vill man inte pröjsa det kan man med fördel kila iväg till närmaste bibliotek för oavsett om man vill köpa boken eller låna den tycker jag definitivt att man kan ha värde av att läsa den.

Onormal avkastning

För en månad sedan ungefär satt jag och filosoferade lite avseende rusningen på börsen och att allt verkar gå upp. Jag satt också och kände mig som en riktig gubbe när jag konstaterade att det var bättre förr när avkastningen på börsen var normal och tillförlitlig och när alla dessa ungdomar inte kunde sprida på Twitter att de tjänat miljoner på bitcoin inom loppet av ett halvår.

Men så kom jag att försöka mig på en mentalt gymnastisk övning i att definiera vad normal avkastning på börsen är.

Man brukar tydligen säga i branschen att en normal årlig börsavkastning är 7-8 % men det är rätt sällan utfallet blir sådant (närmare bestämt typ en gång per 30-50 år) men om man smetar ut alla resultat över en längre period och gör det till ett genomsnitt kan man säga 7-8 %.

Om jag inte är helt ute och cyklar är 7-8 % också inflationsjusterat men oavsett vilket så spelar det väldigt stor roll vilken tidsperiod man mäter. I rutan nedan har jag mätt med affärsvärldens generalindex som underlag, nominellt, med sista mätperiod sista december 2020.

Allt beror på mätperioden och en hel del beror på startdatum. Börjar man med en 50 %-ig nedgång som vid millennieskiftet (20-års perioden ovan) så blir det lite utmanande att komma ifatt.

Men normalt kanske ändå är mellan 7-10 %? Eller?

Ovan är de senaste 20 årens årliga avkastning. Inte en enda gång hamnar avkastningen i spannet 7-10 %.

En sak jag får fram av att titta på grafer och diagram, listor och siffror är att man kan knö in ganska mycket i begreppet normalt.

Jag vill nog fortfarande hävda att om man tror att normal genomsnittlig börsavkastning är 20-50 % per år under längre tidsperioder riskerar man att få sig en näsknäppa inom kort. 

Om man tror att man kan välja enskilda aktier utan att ha ganska god koll på vad man köper och vad man pysslar med och kan förvänta sig en avkastning som markant slår börsindex år ut och år in skall man nog också fundera lite.

Men om man lägger ned mycket tid på att lära sig om sina innehav och summorna man investerar är relativt små borde det gå alldeles utmärkt att slå bredare börsindex över tid men om man beräknar riskjusterad avkastning är det min övertygelse att överavkastningen inte kommer vara dubbelsiffrig över en livstid (även om det finns undantag så klart).

Sist men inte minst vill jag skicka med en bild. En bild som säger att du inte skall lite på allt du ser i sociala medier inklusive bloggar som den här. Jag påminner mig ofta om att inte jämföra mig med det jag ser för det man ser är mycket sällan hela bilden.

Jag äger över 50 olika aktier och jag har tidsperioder som sträcker sig 5-10 år. Även om jag inte väljer att manipulera graferna genom att rita själv kan jag fortfarande välja hur jag vill visa upp min framgång.

Hade jag valt den högra grafen hade jag sett ut som en supertrader. Speciellt om jag kryddade uttalandet med att hävda att de två första blå pluttarna var en årslön vardera. 

Jag skall inte klaga, avkastningen på Eolus har varit bra både i procent och kronor men min strategi tillåter inte att jag satsar allt på ett kort. 

Om jag istället visar upp den vänstra grafen framstår jag som en helt värdelös investerare nästan oavsett hur mycket pengar det rör sig om speciellt om jag inte lägger till någon mer information.

Lägger jag ihop graferna blir avkastningen okej både i procent och i kronor men bara genomsnittlig. 

Den viktigare lärdomen man kanske kan utläsa är att livet är ett ständigt lärande. Alla gör fel och de flesta gör rätt också ibland. När det kommer till börsen är det nog vettigt att sikta på att vara så genomsnittlig som möjligt och sikta på att vara det under så lång tid man alls kan.

Idag är jag stolt över att kunna berätta att jag varit genomsnittlig under de senaste sex åren vilket ger familjen en god grund att stå på.

Plättar med mandelmjöl

I vintras började jag en diet som är en striktare version av LCHF. Jag äter ketogen kost vilket kort handlar om att äta väldigt lite kolhydrater och öka på med bra fetter. Det blir en hel del sallad med egengjorda dressingar och fisk, kött och kyckling i olika feta grytor.

Det är nu egentligen inte alls viktigt för det primära handlar om att äta färre kalorier än jag gör av med och i mitt fall ville jag testa keto för att försöka bryta mina fula ovanor avseende överätning och att alltid peta i sig någonting sött.

Ett par månader senare kan jag konstatera att det funkar ganska bra och en av anledningarna är att jag inte fuskar. Jag bakar inte kolhydratsnåla kladdkakor, jag gör inga kolhydratsnåla godisar och jag bakar inte kolhydratsnålt bröd. Jag bara utesluter det jag inte skall äta.

Men för några dagar sedan var jag ute och promenerade när det började regna på mig och när jag väl kom hem var jag så kall och bitter att jag behövde trösta mig med någonting och då hittade jag på att jag och dottern skulle ha plättar.

Mandelplättar

Mandelmjöl är inte gratis men det är ganska gott. Inget i den här dieten är särdeles billigt men det går att göra gott.

Bild: Herr AvL

Recept

2 ägg
2,5 dl mandelmjöl
1/2 dl mjölk
2 tsk bakpulver

Blanda alla ingredienser till en slät smet och låt den stå ca 10 minuter så att det sväller lite. Därefter kan man med fördel steka ca 10 tjocka plättar (ungefär som amerikanska pannkakor).

Jag serverade dem med en handfull tinade blåbär och ett par matskedar av Arlas nya vaniljkvarg (den är laktosfri och smakar nästan som glass).

Om man går på diet men brister i sin självkontroll någon gång ibland kan det vara bra att ha alternativ som är mindre dåliga och de här plättarna fungerar alldeles utmärkt i en LCHF/Keto diet. Ett par-tre av de här plättarna med en sked blåbär och ett par skedar kvarg innehåller inte mer än 3-4 g kolhydrater och rent näringsmässigt kan det fungera utmärkt som mellanmål.

De är dessutom riktigt goda och för den som inte går på diet kan jag tänka mig att en hel hög med de här plättarna tillsammans med en rejäl hög blandade frukter och bör, lite honung och en ordentlig klick grekisk yoghurt eller vispad grädde kan vara en ren dröm.

Testa skall du se.

Hållbara investeringar hos Fundler - Reklam

(Det här inlägget innehåller reklam men tankar och åsikter är författarens egna)

Att hållbara investeringar är en trend får man vara blind och döv för att ha missat men det är en trend som bygger på ett verkligt behov snarare än en modetrend vilken kan bytas ut så fort investerarnas intresse förändras.

Nog för att investerarnas intresse fluktuerar även avseende hållbara investeringar men det borde vara på marginalen för skall vi klara av att bygga en dräglig framtid måste vi göra en omställning i hur vi konsumerar och hur vi behandlar varandra och den förändringen är här för att stanna.

Fundler Hållbar Framtid

För någon månad sedan introducerade fondroboten Fundler en ny fondportfölj vid namn Fundler Hållbar Framtid där innehållet är fonder vars strategi är att hitta de bästa bolagen avseende hållbarhet såväl miljömässig som social och kulturell.

Personligen är jag övertygad om att den typen av strategier kan vara en av de strategier som överträffar en bredare investeringsstrategi i alla fall i några år framåt. I och med att både USA och EU förväntas investera oerhörda summor mot en hållbar omställning tillsammans som vi ser att flera stora asiatiska ekonomier, inte minst China, också annonserat massiva insatser för att klara globala miljömål.

Allt detta betyder att företagen som redan nu arbetar för att bidra till en hållbarare värld eller som redan idag ligger långt fram i sitt eget hållbarhetsarbete borde ha ett försprång mot andra och i förlängningen borde det ge möjligheter till högre tillväxt och högre lönsamhet i framtiden.

Tittar man på innehållet i portföljen är det 100 % aktier över hela världen även om det finns en övervikt mot nordiska bolag jämfört med ett globalt index. 

I och med att aktievikten är så hög måste man förvänta sig en svängig resa så det här är en portfölj för den som har några år på sig att låta pengarna växa. I gengäld borde den personen belönas storligen. 

De senaste tre åren har portföljens avkastning varit 49,9 % vilket kan jämföras med ett globalt index som under samma tidsperspektiv avkastat 38,3 %. Det är över 10 % överavkastning på bara tre år.

//Det här inlägget är ett samarbete med Fundler, en oberoende rådgivare som erbjuder en avancerad fondrobot med vilken du enkelt kan ta ditt sparande till en ny nivå//


Riskinformation: Historisk utveckling är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Om investeringen sker i värdepapper som handlas i annan valuta än svenska kronor tillkommer en valutarisk.

Aktier har ett inbyggt inflationsskydd

Jag pratade med en kollega nyligen om aktier, börsen och privatekonomi och vi kom in på olika strategier för att motverka inflation eftersom det har spekulerats en hel del om inflationsökningar den här våren i kölvattnet av centralbankernas massiva stimulanser.

Han hade valt att komplettera sin portfölj med en portion kryptovaluta med rationalen att det var en tillgång som inte var kopplad till en inflationspåverkad fiatvaluta.

Min egen ekonomiska utbildning hävdar att han kan ha rätt och att man också kan använda ett realränteinstrument, fastigheter, skog eller råvaror som exv guld som inflationsskydd.

Men min personliga favorit är aktier.

På kort sikt är nog realräntekonton eller obligationer det rimligaste för att skydda sig men på lång sikt är det min absoluta övertygelse att aktier har en inneboende skyddsmekanism mot inflation.

Företagen kommer motverka inflationen antingen genom effektivitetsökningar eller genom prishöjningar och på lång sikt kommer denna mekanik motverka inflationen. Detta kan även fungera på kort sikt men då får man nog vara petigare med vilka bolag man väljer. 

Bolag som är nära konsumenten och dessutom verkar i branscher där konsumenten är priskänslig eller där det finns en mycket hög konkurrens kommer ha svårare att föra vidare prisökningar på insatsvaror till slutkund och därför är den typen av bolag mer inflationskänsliga på kort sikt.

Företag som har en prissättningsmodell med indexeringsjusteringar eller där man arbetar mot företag, gärna i branscher där det är naturligt att justera priser i takt med prisjusteringar kommer klara kortsiktiga inflationsrörelser bättre.

På lång sikt, vilket är den sikt jag investerar på är jag dock övertygad om att bolagen kommer kunna parera inflationen och klarar de inte det kommer de gå under och bytas ut mot de som klarar trycket och sparar man bara i breda indexfonder eller, som jag, i en ultradiversifierad portfölj, kommer man pricka både vinnare och förlorare men i genomsnitt borde det bli bra.

Använder du någon form av inflationsskydd?

Vem köper nya barnleksaker?

Jag inser att det är en provocerande rubrik och jag är inte helt verklighetsfrånvänd. Jag köper en ganska stor portion leksaker och prylar som är nya men det är oerhört sällan jag köper saker till ordinarie pris.

Det är också ganska sällsynt att jag köper någonting innan jag prisjämfört det och i alla fall testat om det går att köpa begagnat.

Med det sagt är jag delägare i allt från leksaksgrossister till klädbolag så jag vet att konsumtionshjulen snurrar på ganska fort men just med barnprylar förvånas jag konstant.

Det mesta till barn används antingen under en mycket kort tid eller så har det mycket hög hållbarhet. Tänk pussel, lego, byggklossar, spel och massor av andra sådana saker. Det är saker som håller i en evighet eller i sin natur är prylar man använder försiktigt eller sparsamt.

Och det finns hur mycket som helst. Det är bara om man letar efter någonting mycket specifikt som man måste köpa det till nypris.

De senaste fyra åren har jag köpt i stort sett alla möbler till dottern begagnade och när vi är klara med dem säljer jag dem igen för samma pris. Jag har köpt lådvis av leksaker, dockor, lego, klossar osv för några tior per låda och antingen skänks grejerna vidare till vänner eller välgörenhet när vi är klara eller så säljer jag det vidare för i stort sett samma pris vi köpte det för.

Eventuellt, och detta är väl en av kärnorna, kan det vara ett mycket mer begränsat utbud utanför storstadsregionerna vilket kan innebära att man i större utsträckning känner ett behov av att köpa nya saker.

Men det jag köper kommer oftast från en familj som köpte det nytt och som bor i närområdet så det där verkar inte stämma på alla platser för det finns väl ingen med ett Facebookkonto som kan missa att det finns miljontals prylar som säljs för en spottstyver och det enda man behöver göra för att få en flyttlåda full med pussel är att öppna lädret och langa över ett par papperslappar med Greta Garbo på.

Skulle man göra samma transaktion med en leksaksbutik hade man först varit tvungen att sälja bilen.

Vi blir fler

Joy är det påhittade bloggnamnet på den första dottern som anslöt till familjen AvL under vintern 2017. Det är nu fyra år senare ock nu är det dags att hitta på ett nytt namn för familjen AvL har valt att utöka barnaskaran med ytterligare en dotter.

De senaste månaderna har vi samlat på oss barnkläder och bäbisprylar, anmält oss för alla babypaket vi kunnat hitta och så en solig vårdag åkte vi till sjukhuset för leverans av Joy 2.0.


Jag tror inte att detta kommer påverka bloggflödet så himla mycket och jag har väldigt svårt att tro att detta egentligen påverkar någon av er som läser bloggen men jag vill ändå ta tillfället i akt att berätta denna, för oss, glada nyhet och samtidigt berätta att det kan hända att jag måste skriva lite mindre under de kommande månaderna.

Sist gång det begav sig sov jag mycket oregelbundet och den här gubben mår ganska dåligt av att få sömnen avbruten och störd. Utöver det läggs det ju på en hel del andra uppgifter på gubben eftersom kvinnan som levererat barnet också förväntas bistå med mjölkproduktion samtidigt som hon läker. 

Då får pappa ta hand om Joy och hushållet och den här gången blev det tyvärr inte mer än de där 10 dagarna ledigt vid födseln. Därför finns det just nu ganska begränsat med tid för sådana extravaganser som börsnyheter, investeringsanalyser och bloggande men jag hoppas kunna bidra med livets små trivialiteter precis som vanligt.

Ta hand om er allihopa och om ni har förslag på fiktiva namn på dotter nummer två tar jag tacksamt emot dem.