 |
| Bild: Pixabay.com |
Jag finner mig själv återkomma till detta hela tiden. Jag måste hela tiden påminna mig själv om vad som är "bra" och vad som är "dåligt" och i en utdelningsinriktad investeringsfilosofi är få saker dåliga men om något så är det ju att aktierna blir dyrare rent multipelmässigt eftersom det innebär att mina sparpengar räcker till färre aktier.
Det är också konstigt hur vi reagerar. För mig kommer det automatiskt och jag gissar att de flesta fungerar liknande eftersom forskare har döpt ett psykologiskt fenomen till anchoring. Jag ser en nedgång på marknaden negativt eftersom jag har vant mig vid nya nivåer och jag ser ju att jag förlorar pengar och jag ser att jag riskerar att bli tvungen att redovisa en månad med minussiffror i portföljen. Detta är fullständiga galenskaper.
En nedgång kan vara bra
En korrektion kan vara toppen för det mesta av uppgångarna i år har drivits av multipelexpansion, i alla fall i min portfölj. Aktierna har blivit dyrare helt enkelt.
Rent psykologiskt kan det också vara bra med en korrektion, speciellt om det går fort. I februari och i juni handlades OMXS30 till nivåer runt 1240 vilket är närmare 12 % lägre än dagens nivå trots att indexet backat nära 5 % från toppen för ett par veckor sedan. Under februari och juni handlade jag aktier som en tokig. Varje dag skrek portföljen att den inte orkade mer, den var mätt, men jag fortsatte trycka i den härliga nya aktier och fetare blev portföljen trots en riktigt brant nedgång. Det var förövrigt under perioder då herr AvL fortfarande tappade i vikt. Undrar om dessa två är korrelerade?
För min det skulle det vara mentalt svårt att hantera en börsnedgång på 15-30 % även om jag är, och har så varit länge, förberedd på det. Det är inte jobbigt för att pengarna rinner ur händerna eller för att jag skulle få svårt att klara mig ekonomiskt utan för att det är jobbigt med röda siffror i portföljen. Helt och fullt dumma psykologiska, kortsiktiga hjärnspöken helt enkelt.
Påminner mig själv
Jag påminner min själv nästan varje dag, främst i tider av nedgång, att långsiktighet är det som gäller och att jag borde bli glad över möjligheterna att köpa fler aktier till ett lägre pris. Att också ha gjort sönder säljknappen är ett stort plus.
Nu har jag inte gjort sönder någon säljknapp rent fysiskt men i mina investeringsregler finns en som är tydligare än de flesta och det är att jag inte säljer. Att sälja en aktie skall kräva en förändring av bolaget som är så stor och fundamental att det inte kommer att återgå till det "normala" inom överskådlig framtid. En sådan förändring kräver också att jag har satt mig in i den och verkligen förstår förändringen och om jag efter allt det känner att jag inte längre har samma övertygelse gällande bolaget längre; ja då får jag sälja. Att marknaden gungar för att Trump kräks ur sig ny dynga det är inte anledning nog för att sälja en enda aktie och det har räddat mig många gånger för jag återkommer alltid dit.
Vad spelar det för roll att marknaden går ned? Pengarna ligger ju ändå där i sin varma, trygga lilla portfölj och förökar sig och ger man det bara lite tid kommer de att bli fler.
Var glad och lycklig, fokusera på positiva saker istället för negativa, sluta kör som biltjuvar och handla fler aktier när de blir billigare så blir världen en aningen bättre plats. Åtminstone för dig och de dina.
Nästa vecka är det val i USA och allt kan hända. Håll kanonerna redo för nu kör vi.
Lycka till
Bildkälla: pixabay.com
