En vecka är i regel sju dagar lång. Många går till jobbet måndag till fredag och är där ungefär mellan 8-17 med avbrott för lunch och om man inkluderar restid borde det innebära att den vanlige knegaren är hemma runt sextiden efter att ha hämtat ungarna från förskolan/fritids.
Om vi antar att man behöver en liten stund på morgonen för att göra sig i ordning och samma timme för att lämna ungarna och resa till jobbet borde det innebära att man går upp ungefär sex till halv sju. Skall man få åtta timmars sömn behöver man sova vid 22 ungefär vilket rimligtvis ger fyra timmar per kväll till fritid.
På dessa 4 timmar skall veckans vardag skötas. Det skall handlas, lagas mat, städas, diskas, tränas, barnens aktiviteter skall klaras av och läxor skall läsas. Någonstans där vill man kanske få tid att slapp lite i soffan inför sänggåendet över en god bok.
Det man inte hinner med, eller orkar med på veckans fem första dagar får man ta hand om på helgen. Man kanske inte hinner storstäda och storhandla på vardagarna så det får söndagen användas till. Och det finns alltid någonting som behöver fixas. Bilen behöver tvättas, deklarationen behöver lämnas in, räkningarna behöver betalas, trädäcket behöver oljas in osv.
I bästa fall finner man sig fri och ledig på lördagens senare del om man inte redan är inbokad på dop, födelsedagskalas, avtackning, parmiddag, barnkalas, svärmorsfika, svensexa, bröllop... Listan kan göras lång.
Självklart kan allt detta kosta pengar. Ett flådigt hus kostar pengar. Speciellt om man skall ha två bilar utanför. Man kan köpa dyr mat och hålla sig med massor av olika abonnemang men sen då? Ett träningskort och en årlig semesterresa kostar inte en förmögenhet även om man kan spendera massor av pengar om man bara vill.
Det jag främst ser som problemet i ekvationen är tid. När hinner folk spendera sina pengar?
Ett av mina främsta intressen är att gå på restaurang. Sedan dottern kom kan vi räkna tillfällena då vi inte varit sjuka eller så trötta att vi knappt orkat sitta upp; speciellt om vi försöker kombinera dessa förutsättningar med några timmars ledighet. Utöka detta till att man i regel behöver mer än någon timmes förvarning för att lyckas skaka fram en barnvakt och tillfällena för förströelse blir mycket sällsynta.
Det är inte så att jag inte vill spendera pengar men i de flesta fall har jag inte energi nog att spendera pengar.
Även om vi hade valt att köpa en robotdammsugare (eller städhjälp), matkasse (eller hämtmat inkl lunch varje dag), fler bilar (vad vi nu skulle med dem till, och en större bostad, skulle vi ändå kunna spara pengar. Definitivt inte lika mycket men alla dessa bekvämligheter kostar nu inte så förtvivlat mycket (givet att man väljer bruksbilar och inte köper en herrgård).
Det jag föreställer mig kostar pengar är kanske vissa sporter. Det är inte särdeles billigt med motorsport exempelvis. Att resa till Frankrike över helgen för att prova vin är ganska långt från gratis och en shoppingweekend i Hongkong torde kunna bli ganska dyrt.
Men hur i hela världen skall man orka med det när man har familj och barn och jobb och...
Jag orkade förträffligt väl spendera pengar på krogen eller på resa när jag var 25 år och barnfri men med en 2,5 år gammal dotter orkar inte den här lönnfeta 38-åringen spendera några tusenlappar på en blöt fredagskväll. Jag hade förmodligen klarat av att förslösa några tusenlappar på en bättre sorterad whisky- eller vinbar men definitivt inte varje helg.
Så hur gör folk för att hitta energi nog att spendera alla sina pengar?
Har du några tips?
Hej AVL.
SvaraRaderaEn tanke kan ju vara internethandelns explosion de senaste åren. Folk handlar hemifrån helt enkelt. Jag finner det stundtals själv väldigt praktiskt så jag slipper springa till affärer, jag är inte så förtjust i apoteksköer bla. Däremot köper jag aldrig ex. kläder via nätet, jag vill känna på kvaliteten, storlek och passform innan jag handlar. Gillar inte att behöva skicka tillbaka paket om jag skulle beställa fel på nätet. Men sådan är jag, alla är vi olika.
Mvh //PP
Tjenare
RaderaDet skulle kunna vara en förklaring. När jag tittar på de flesta av mina vänner (inser att det är en väldigt snäv studiegrupp) så verkar det mer handla om att det alltid finns någonting nytt att köpa. Ny och häftigare bil, dator, telefon, resa osv och när de kombinerar allt och dessutom "förenklar" livet med matkassar, internetshopping osv då blir det dyrt.
Delar ditt oförstånd till pengaspenderande som småbarnsförälder. Kan tänka mig att många utgifter är i stil med bolån, köksrenoveringar och att köpa ny/byta bil ofta, gärna med "fördelaktigt" billån. Betala av allt det där är både dyrt och en långdragen process. Men köptillfällena är bara enstaka.
SvaraRaderaJo de där kostnaderna slukar ju massor av pengar. Jag kanske är förskonad mot den typen av kostnader bara för att jag inte förstår behovet av att byta ut någonting som fungerar...
RaderaJag har funderat över detsamma. Kan tänka mig att många börjar sitt vuxna liv på minus och får jobba lika hårt att hamna på pluss som vi för att bli ekonomisktoberoende. Sen är det många som har bra ekonomi dom håller det bara för sig själva. Mvh
SvaraRaderaSå kan det vara. Jag har förhållandevis god insyn i många av mina närståendes ekonomiska situation och där är det ingen som har en märkligt god ekonomi trots att det ser ut som om de slösar bort alla sina pengar. De flesta slösar faktiskt bort alla sina pengar... Men jag känner givetvis ett begränsat klientel så jag viker mig gärna för en annan uppfattning
RaderaJag tänker också osunt mycket på denna problematik. Att spendera så mycket pengar som de flesta gör vore svårt att hinna med utan att tvingas ge avkall på jobb och andra åtaganden. Och då tänker jag inte på dyra hus utan att folk åker och handlar mat 3-4 gånger i veckan, fikar på stan, köper glass, shoppar inredning de egentligen inte behöver (typ: Det är inget fel på krukväxterna, men nu vill jag ha nya).
SvaraRadera:-) Ja vid en viss punkt så blir det ju faktiskt svårt att hinna med vardagen i övrigt om den fylls av all denna shopping. Jag hade en arbetskollega för några år sedan som använde shoppingen för att träffa sina vänner och sin familj. Hon åkte på shoppingresor med vännerna och shopping/fikaträffar med familjen m.m. Det verkade inte som om hon umgicks på särdeles många andra sätt (förutom när hon gick på krogen)
RaderaHar också roat mig med att klura på vart pangar tar vägen. Mina funderingar är lika Flow-Fi's ovan. Jag tror att ett vanligt scenario är att en familj med två medelstora inkomster faktiskt sparar en hel del. Men när en lite större summa har ackumulerats bränner det i fickan och det blir en renovering eller en längre resa. Att "byta bil" verkar vara ett koncept, vilket torde kosta en hel del. Men hur stor är egentligen medelförmögenheten i Sverige, "vanliga" människor kanske har sparat mycket?
SvaraRaderaJag känner en familj där de som familj tjänar nära 4ggr mer än vi och deras enda tillgångar utöver pensioner är deras bostad i vilken det ligger någon miljon i EK och de är fullt belånade vad jag vet.
RaderaAllt annat finansieras. Två bilar leasas, bolånet utökas så fort någonting skall renoveras (vilket är ofta) och alla pengar de "sparar" går till 3-4 utlandsresor varje år, hemhjälp, matkassar osv.
Det hade varit intressant att veta medelförmögenheten. Tror jag läst sådan statistik någonstans. Får kanske forska lite i det.
Jag gissar att medelförmögenheten är nära noll. Med fullbelånat boende och bil och max ett par månadslöner på banken blir det inte mycket kvar. Lösöret har visserligen kostat, men något direkt värde har det sällan.
RaderaAtt skämma bort barnen tycks vara ett bra sätt att göra av med pengar för många, upp i vuxen ålder. Och räcker inte det så kan man väl alltid köpa oändliga mängder med extremt dyr så kallad hälsokost? Vet många som har konsumtion som ett av få nöjen faktiskt, stackars dem.
SvaraRaderaMvh investera-pengar.blogspot.com
Att ha konsumtion som ett nöje är det nog många som har. Det är tur att vi får välja nöjen själva för det är ett av de värsta sätten att spendera tid jag kan komma på så från mitt perspektiv är det också stackars dem.
RaderaDet finns en anledning till att många sparbloggare gillar löpning som hobby. Tror att om man snöar in på sin hobby och ska ha det "bästa" så kan man spendera friskt. Löpning,pingis,bowling o shack går fint. Men om man själv eller barnen ska hålla på med hästar motorcross,segling eller jakt så går det fort att mata ut slantarna. Men även att alltid stoppa vid macken o köpa dyrt kaffe och snacks blir summor det med, speciellt med hästsläpet hängandes bak på den dyra dragbilen.
SvaraRaderaJa vi sparnördar kanske är ett speciellt släkte med våra billiga hobbys...
RaderaMånga har nog dragit på sig dyra prylar under åren som de nu betalar på, för av någon anledning måste man alltid äga de prylar/maskiner/fordon som används några gånger per år. Jag snackar husvagn, båt, fyrhjuling, motorcykel, åkgräsklippare (sån där man sitter på), grill (sån där onödigt stor grill), husdjur som barnen tillslut lyckats tjata till sig, 2 bilar i hushållet som också byts ut med jämna mellanrum med "förmånliga" billån. Huset är dyrt i drift eftersom man maxade två ekonomier för att köpa rucklet, alla kontanter plus stort bolån. Amortering på det och en elkostnad på 2000-3000kr/månad, sophämtning, renoveringar för att nämna några av utgifterna det för med sig.
SvaraRaderaOnödiga prenumerationer, för mycket spontana småköp, fakturaavgifter, fordonsskatter, bensinpengar, amorteringskrav och räntor. Många bäckar små som en fästing suger ur pengarna från inkomsten och efterlämnar några ynka hundralappar/tusenlappar varje månad som nöjt skjuts in på "sparkontot" men som länsas lagom till Thailandsresan med familjen i December.
Detta är hur jag inbillar mig det ser ut hos många hushåll. Jag ser liknande i min närhet. Jag själv har jobbat med att få ner alla fasta kostnader, de där kostnaderna som tickar lite varje månad samt så har jag med flit valt att inte äga så mycket prylar som i sin tur också kostar pengar. Jag har valt ett boende som passar mig levnadssituation IDAG, inte om 5-10 år när jag kanske eventuellt får barn osv.
RaderaAllt detta leder till att jag kan spara undan 14000-16000kr per månad från en inkomst på 23000kr. Inte nödvändigtvis för att jag är snål, jag köper saker jag vill ha när jag behöver dem men tänker efter en, kanske två extra gånger innan jag slutför köpet. Jag äter inte (enbart) havregrynsgröt och pasta för att fimpa matkostnaderna till 0, tvärtom så försöker jag äta ute på restauranger så ofta jag kan och äter vad jag känner för.
När jag nämner för andra i min närhet hur jag sparar så blir de helt paffa. Även fast de tjänar 5000 uppåt 10000 mer än mig i månaden så sparar de en bråkdel av mina summor. Vissa verkar inte ha mer på sparkontot än vad jag sparar, i månaden vilken jag finner fascinerande.
Jag känner igen allt du skriver och tror att du har många poänger om folks konsumtionsmönster och jag tycker du har många poänger om din egen situation också. Tack för att du delar med dig.
RaderaSå många saker i det här (framförallt utläggningarna om hur alla dina vänner gör och idiotin i ) känns oerhört nedlåtande och tråkigt att läsa för någon som sannolikt ingår i din "studiegrupp". Alla gör inte samma livsval som du. Jag hoppas verkligen att du når dina mål och blir lycklig av det, men jag hade kanske önskat att du inte raljerade så över oss som inte gör samma val.
SvaraRadera/Sofia
Hej Sofia
RaderaVar och en får göra precis de val de själva mår bra av så länge det inte skadar någon annan. Jag beklagar om du känner dig träffad i vad jag skriver. Jag kan med mycket stor säkerhet säga att du, oavsett vem du är, inte beskrivs, figurerar eller på annat vis berörs i någon av mina texter.
Min "studiegrupp" kan utifrån verka liten men löst beskriven innehåller den många tusentals människor från alla delar av min historik och jag drar mig inte särdeles mycket för att använda epitetet "vänner" mycket vidlyftigt.
Hej AVL!
SvaraRaderaAtt spendera pengar är inga problem.
Det kräver en del att sticka ut från normen och inte "ha allt som alla andra har". För det är så samhället ser ut idag.
Det kräver betydligt mer att inte spendera pengar och därför är det så få som kan spara lika mycket pengar som du och andra sparbloggare.
Det krävs ett psyke och vilja att fixa detta. Det har inte alla. Jag är lätt en person som skull kunna resa upp en massa pengar och äta på restaurang. Mina barn är lite äldre än ditt barn men jag känner igen mig i din känsla av att det är jobbigt att gå ut på restaurang med barn. Det förändras dock när de blir större.
Det jag försöker säg är att det är betydligt svårare att vara en som sparar mycket pengar än att vara en som spenderar. Därför är det få som klarar att bygga en förmögenhet.
Vi som kommit en bit på vägen ska vara glada för det och ni som tagit det ett steg längre ska vara riktigt nöjda. Det är inte många som kommer dit. Vissa kanske inte heller vill det.
Jag är en som är mitt emellan. Vill äta kakan och ha den kvar. Hellre lite ledig redan nu än att jobba heltid idag för att vara ledig när barnen blivit stora. De behöver mig mer nu, tänker jag.
tack för dina reflektioner. De får mig att tänka också.
Pappa betalar? Bloggen om privatekonomi
Hej PB?
RaderaVisst finns det saker att lägga pengar på för den som vill men det kräver ju ofta en del engagemang för att spendera pengar också?
Det skall bli spännande och se när livet vänder och orken och tiden kommer åter. Jag hoppas kunna spendera lite mer pengar då. Tills dess kör jag också en del ledigt och försöker pussla ihop vardagen på bästa sätt.
Du har kommit långt. Tack för att du delar med dig.
Men i vissa fall kan det vara ett mindre engagemang än att spara pengar.
RaderaT.ex matkasse, snabbmat
Resa kontra att semestra på hemmaplan, vilket kräver mer planering.
Som sagt, det kommer vända :)
Tack och tack själv!
Mvh PB?
Tycker du det kräver mer planering att semestra på hemmaplan än att resa. Herregud vad olika vi måste vara då :-) Att vara hemma, åka till stranden och besöka vänner runt i Sverige kräver nästan ingenting för mig men skall jag resa någonstans tar det mig en evighet av planerande, prisjämförelser, reserutt osv :-)
RaderaJapp. Barnen blir mer otåliga på hemmaplan, det är träningar som ska pysslas ihop med övriga aktiviteter.
RaderaPå en resa är det så mycket som bara löser sig av sig själv och alla är glad och nöjda, maten ska inte lagas varje dag osv.
Tur alla är olika :)
Men hur känner du inför resan då? Eller är det oftast en all inclusive charter som gäller? För jag får sån ångest över att välja hotell, restid, resmål där man skall ha koll på möjliga aktiviteter, potentiella utflyktsmål, finns det några bra restauranger på orten, sevärdheter osv... Jag blir helt stissig innan jag väl kommer iväg.
RaderaHej!
RaderaKörde all inclusive när barnen var små, nu gör vi inte det längre.
Det du beskriver är kul grejer. Kolla olika hotell, Restauranger, Kyrkor, andra intressanta platser.
Här i Västerås har vi sett allt. Hemma vill kidsen bara sitta med skärmarna så man får dra iväg dem ut på något. Jag raljerar lite, men det finns sanning i det.
Det är så härligt att komma iväg på en resa och se vad en stad eller semesterort kan bjuda på.