onsdag 16 juni 2021

Inflation är den skuldsattes bästa vän

Som en uppföljning på mitt tidigare inflationsrelaterade inlägg tänkte jag utöka diskussionen till varför inflation är bra.

Inflation är ju som bekant en allmän prisökning i samhället eller omvänt att man får mindre för sina pengar i morgon än vad man får idag.

Det kan kännas kontraintuitivt att föreställa sig att inflation skulle vara någonting bra men så länge den hålls på en låg nivå är den i alla fall begränsat skadlig. Motsatsen skulle vara att saker blev billigare för varje dag som gick och då skulle den ekonomiska aktiviteten avstanna för varför skulle man vilja köpa någonting idag som man kan klara sig utan tills i morgon när man vet att man kan köpa den billigare?

Och om folk inte konsumerar slutar producenterna att producera och förr eller senare kommer innovationen avstanna och samhället stagnerar. Det vore trist.


Det finns dessutom en grupp för vilken inflation är mycket bra och det är för de skuldsatta. Det spelar inte någon roll om det är stater, företag eller privatpersoner som är skuldsatta. Om pengars värde minskar betyder det i förlängningen att lånens belastningsvärde blir mindre.

Det är bara att använda en inflationsräknare exv den som SCB har som du når här för att inse effekten. Om du köpte ett hus 1960 och lånade den hisnande summan av 300 000 kr skulle det i dagens penningvärde motsvara 3 650 860 kr.

300 000 kr kan för många kännas som en vansinnigt stor hög med pengar men de allra flesta skulle idag inte ha så stora svårigheter att arbeta bort en sådan skuld på 5-15 år. 

Om jag läser rätt hade den genomsnittlige arbetaren en dryg femma i timlön 1960 och idag ligger den på ca 170 kr och man kan därför välja att tolka det som att om man bara belånade sig till taknocken när man köpte sitt första hus och väntade i 60 år skulle inflationen i stort sett betalat av lånet för en. 

Det är den här strategin högt belånade stater använder också. Tänk hur USA hanterar sin ekonomi nu när de tar enorma lån och sedan trycker massor av nya pengar. Om 100 år kommer de här lånen som USA har idag inte kännas så himla farliga.

På kort sikt känner man inte av inflationen om den är så låg som den är här i Sverige men jag roade mig med att räkna på vad inflationen har inneburit på vårt bolån sedan vi tog det under 2017 och jag konstaterade att inflationen har orsakat en teoretisk minskning av värdet på vårt lån som motsvarar två tredjedelar av den avgift vi betalat till bostadsrättsföreningen. 

Ett annat sätt att se det skulle vara att inflationen med god marginal har betalat den ränta vi betalat på lånet och vi får ändå pengar över till amorteringen.

Summering

Att låna för lånandets skull är nu inget jag någonsin rekommenderar men med en välordnad ekonomi kan lån vara mycket fördelaktigt att ha. Jag kommer exempelvis dröja så länge jag alls kan med att betala av mitt CSN-lån för om riksbanken lyckas med sitt mål kommer inflationen hjälpa mig med en dryg tredjedel av det lånet innan betalningen skall vara klar.

Bostadslånet likadant. Om vi för ett ögonblick antar att vi bor kvar här i de 50 år som lånet löper på kommer inflationen ätit upp allt utom en tredjedel vilket kommer göra det mycket mer angenämt att betala av det.

8 kommentarer:

  1. SÅ är det, fråga bara de som tog lån i slutet av 70-talet. Dock är även inflation kontospararens sämste vän, då den knaprar 2% av "madrassen" varje år. Rådet är således att inte ha för stor buffert på nollräntesparande bankkonton eller som cash, investera i inflationssäkrade tillgångar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sant. De ekonomiska krafterna har ofta två sidor.

      Radera
  2. Notera att ovan kalkyl och goda råd enkelt kan omkullkastas om du har icke bundna lån. Inflation och reporäntan påverkar ju bägge din skuld.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fast värdet av pengar påverkas ju inte av huruvida du har bundet eller rörligt lån. Att räntan går upp gör ju bara din månadskostnad större men inflationen äter ju fortfarande upp lånets negativa effekt på din ekonomi.

      Eller tolkade jag dig fel?

      Radera
  3. Nu brukar ju ökad inflation och stigande räntor gå hand i hand. Har du lyckats binda räntan innan inflationen skjuter iväg, ja då har du då gjort en bra deal (och banken en dålig).

    Ditt scenario skulle endast fungera om inflationen ökade och räntorna stod still, det är dock ovanligt. Bankerna går inte på en så enkel nit, någon sån gratis lunch finns helt enkelt inte i en sunt fungerande ekonomi.

    Som kuriosa kan nämnas att räntan på insatta pengar i Iran ligger på ca 20%. Det är ändå ingen ide att sätta in sina pengar på iranskt sparkonto då inflationen oftast är betydligt högre.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det enda exempel jag tagit är det som faktiskt hänt och nej då har inte räntan och inflationen korrelerat.

      Men visst kan jag hålla med om att det under länge perioder är på det viset men det är egalt eftersom det som är poängen med inlägget är att inflation äter upp lånets belastningsvärde och det förändras inte av att räntan ökar om den inte ökat avsevärt mer än inflationen vilket är sällsynt.

      Radera
    2. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
  4. Visst äter inflationen upp belastningsvärdet, men du lämnar bort en väsentlig del av ekvationen. Den stigande räntan kompenserar för inflationen och långivaren får därigenom kompensation för värdeminskningen på grundkapitalet.

    Om inflationen ett år stigit med 2% så bör räntan i en sund ekonomi också stiga med 2%.

    Att ett lån på 100.000 då mist 2000 kr av sitt ursprungliga "belastningsvärde" kompenseras till fullo av att räntan samma bör ha stigit 2%. Såhär ser det ut över en längre tid, att ränta&inflation inte korrelerar just nu är onormalt och betyder att nuvarande ekonomin inte är sund. Det är inte ett normaltillstånd.

    Det var det inte heller på 90-talet, fast då var det omvänt, räntan var (mångdubbelt) högre än inflationen.

    Man måste se på totalkostnaden för lånet, inte bara grundkapitalet.

    Ta som exempel husköpet 1960 för 300.000. Säg att de inte amorterat en krona fram tills idag, utan endast betalat ränta. Bara under 80-talet har de betalat över 300.000 kr i ränta (boräntan understeg aldrig, oavsett löptid, en årsränta 10% på 80-talet). Då har vi inte ännu nått 90 talets början, då räntorna stack iväg till riktigt sjuka nivåer.

    Du kan ju inte bara bortse från detta och glädja dig över att inflationen nästan käkat upp grundkapitalet på 300.000, då du ändå betalat tillbaka grundkapitalet flera gånger om under tiden, i form av ränta.

    16 juni 2021 22:57

    SvaraRadera