Månadsavstämning juni

Inlägget innehåller affiliatelänkar

Sill, cigarrer, regn och snålblåst. Nu känns det som om den klassiska svenska sommaren är här. Jag blev nästan lite orolig i maj när det var medelhavsvärme hela månaden men så sent som förra veckan hade jag mössa och vantar på mig så nu är allt tillbaka till normalt igen.

Bild: Pixabay.com

Ekonomi

De faktiska inkomsterna den här månaden för familjen AvL motsvarar ungefär en av våra heltidstjänster. Utöver detta tillkom årets skatteåterbäring vilket var en avsevärt högre inkomst än grundlönen vilket gör att vi totalt kom upp i en inkomst straxt över våra normala heltider. Fördelen med att få en stor extrainsättning är att vi inte utökar våra utgifter i samma grad vilket innebär att sparkvoten blev mer än hygglig den här månaden.

Portföljutveckling

Vi är inne i sommarbörsen med lite lägre omsättning och betydligt högre svängningar vilket gör det spännande att titta på sin portfölj ibland men än så länge verkar det som om portföljen står emot ganska väl både i upp och nedgångar även om Trump verkar göra allt han kan för att sänka börsen nu.

Totalt är det egenhopsnickrade AVL-indexet ned hela 2,06 % (0,62 %) under juni. YTD är AvL-index nu upp med ynka 0,13 % (2,23%). Halvårsskiftet är här och detta är allt vi har att visa för perioden? Vilken tur att vi köper regelbundet så att vi får ta del av både upp- och nedgångar.

Portföljen har under juni stått emot bra och vi slutar månaden på -0,02 % (1,74 %). YTD är portföljen upp 5,49 % (5,51 %). Det känns skönt att fortfarande ligga lite före indexet. Det ger ju lite felmarginal om jag råkar trampa snett någon gång.

Vi försöker ju hålla portföljernas volatilitet lägre än börsens totala svängningar och det går ganska bra. Portföljens volatilitet ligger på 8,91 % (8,97 %) vilket är betydligt lägre än OMXSGIs volatilitet på 11,90 % (11,80%).

Sparande

Några månader kvar av låg inkomst. Det är verkligen inte så att jag längtar efter att få upp mina inkomster igen för det innebär ju att jag måste gå tillbaka till jobbet och säga vad man vill om skrikiga bäbisar men det är ändå skönt att slippa gå till jobbet. För alternativet är ju att gå till jobbet trots en skrikig bäbis...

Som jag beskrev ovan är skatteåterbäring en kul sak som gör att vår sparkvot går upp en del. Den här månaden la vi undan 77,66 %. På helårsbasis har vi sparat totalt 53,17 % vilket verkligen inte är illa pinkat med tanke på att jag fått ut ungefär 25 % av min normala lön och hustrun bara jobbar 75 %. Min ambitiösa målsättning för 2018 var att vi skulle kunna spara 40 % totalt och det ser ju ganska bra ut så här långt.

Utdelning

Utdelningarna fortsätter strömma in som vanligt även om det sker i en aningen lugnare takt nu än under vårens heta utdelningsmånader.

Utdelningarna täckte 19,85 % (32,86 %) av en genomsnittsmånads kostnader. Det är så klart mindre än förra månaden men det räcker fortfarande till min del av bostadsrättsföreningens avgift.

Målsättningen att på helåret lyckas täcka 23 % av utgifterna med passiva inkomster är ett mycket utmanande mål och nu kan vi nog sluta oss till att det målet inte kommer träffas men det beror på en minskad risk i portföljen vilket ändå känns bra. Portföljen har än så länge täckt 12,46 % (10,80 %) av ett genomsnittligt års kostnader. Det betyder att jag hade kunnat leva i en och en halv månad på pengarna portföljen spottar ut sig även om man borträknar kursuppgångar.

En sak jag började med förra året var att jämföra årets utdelningsnivå med tidigare perioder och i grafform ser det ut som nedan.

Jag mottog 10,85 % mer pengar i utdelning den här månaden jämfört med samma månad 2017 och det känns bra att spöa förra årets resultat igen även om det är med ganska snäv marginal efter en vår av högst blandade och slagiga resultat.

AVL-Portföljen

Det här lilla sparprojektet tuggar på i maklig takt. I juni köptes det in 3 st Latour B för 95 kr/st och en Investor A för 362,80 kr vilket totalt landade på 648 kr. Kontot som nedan.

I dagsläget är portföljen inkl likvider värd 15625 kr (insatta medel 14500 kr) vilket innebär att vi fått 1125 kr (1038 kr) kr eller 7,76 % (7,41 %) i avkastning på 26 månader.

Livskvalitet

Juni har förvånansvärt nog varit en riktigt trevlig månad trots en unge som spottar ur sig tänder på löpande band (för er utan erfarenhet av detta kan jag bara säga att det är en obekväm upplevelse för alla i familjen). Jag fick tillfälle att träffa en god vän, röka en cigarr, dricka lite whisky och se en bra film. Det blev också en del spontana fikatillfällen och man skall inte glömma en riktigt trevlig midsommar. Månaden hamnar helt klart på plus gällande det här kontot.

Hälsa

Det verkar finnas en stark negativ korrelation mellan min upplevda livskvalitet och mitt midjeomfång. Den här månaden har det blivit lite mer god mat även om vi till vardags fortfarande äter vegetariskt. Tyvärr har vädret inneburit att vi hållit oss mer inne vilket allt samvarierar till att göra att herr AvLs vikt stått still den här månaden och han kan förvänta sig ytterligare en månad av straff med extra grönsaker i dieten.

Summering

Jag ser oerhört mycket fram mot en rejäl sommarvärme nu med många badtillfällen och även om jag inte tror att de kommer hade det varit mysigt med ett par sena kvällar fyllda av cigarrer och whisky tillsammans med goda vänner.


Bildkälla: pixabay.com, att välja lycka, nordnet.se

Hur lång tid tar det att bli ekonomiskt fri?

Det är ganska vanligt att jag skriver saker som om de underliggande teserna är fullständigt självklara för alla andra men det behöver givetvis inte vara så.

När jag beskriver ränta-på-ränta inser jag att det är svårt att greppa effektens storhet och förmåga på lång sikt om man inte har det i bildform framför sig. Även då kan det vara svårt.

En annan sak jag förutsätter är att alla förstår hur mycket pengar man behöver investera för att kunna täcka sina kostnader med det potentiella kassaflödet från portföljen. Givetvis vet inte alla detta och när jag pratar med intresserade vänner skulle jag lika gärna kunna byta språk när jag försöker förklara det hela.

En av mina favoritförklaringar till hur mycket pengar man kan behöva kommer från den amerikanske bloggaren Mr Money Mustache. Här beskriver han den simpla mattematiken bakom ekonomisk frihet och här den så kallade 4 % regeln. Man kan också titta på den kalkylator han använt för att visa nedanstående bild genom att klicka på den här länken.

Det hela går ut på några ganska grundläggande antaganden.

1: Hur stora inkomster har du och
2: Hur stora kostnader har du

Med dessa två summor kan du enkelt beräkna hur stor sparkvot du har. Får du netto efter skatt in 20.000 kr och du har kostnader för att driva runt ditt liv som uppgår till 15.000 kr har du en sparkvot på 25 % ((20.000-15.000)/20.000).

För att kalkylen skall hålla gäller att man får 5 % avkastning på sparpengarna och att man aldrig förändrar sin sparkvot. Med de antagandena kan man snabbt konstatera att det skulle ta 32 år innan portföljen täcker utgifterna givet en sparkvot på 25 %.

4% regeln

Ett annat sätt att räkna på det hela är 4 % regeln. Regeln grundar sig i den så kallade Trinity studien där forskare bekräftade att man under en normal pensionstid (30 år) kunde dränera portföljen på 4 % av kapitalets värde inflationsjusterat utan att helt tömma reserverna innan perioden var slut.

Studien gjordes på amerikanska förhållanden men har senare kompletterats med andra marknader.

Det studien säger är att om man kan leva på 4 % av det portföljvärde man hade vid pensioneringens start uppräknat för inflation kommer man klara sig genom kriser och uppgångar. Dock har det diskuterats ganska friskt gällande huruvida detta fungerar nu, hur det fungerar i Sverige, hur det fungerar givet att pensionsperioden är längre än 30 år (dvs om man lever längre eller slutar jobba tidigare) och en rad andra frågor.

Mitt svar på allt detta är att den svenska börsen har avkastat genomsnittligt bättre än den amerikanska i nästan alla perioder så det torde vara lugnt. Dessutom, och det här är viktigt, förutsätter studien att vi konsumerar exakt lika mycket alltid, oavsett yttre förutsättningar samt att vi aldrig skulle tjäna en krona mer.

I Sverige har vi ett pensionssystem. Vi kanske inte kan förlita oss på att det skall hålla oss under vingarna när vi blir gamla men lite pengar borde vi få. Vi har en hygglig arbetsmarknad och även om jag håller mig borta från arbetsmarknaden i 10 år och inte längre kan arbeta med lika avancerade uppgifter borde jag kunna skaka fram någon form av inkomst om allt skulle skita sig. Sist men inte minst är det ren idioti att anta att den som lever på den här typen av inkomst tvångsmässigt skulle bränna 1500 liter drivmedel om året, äta för 2000 kr per månad och ringa 76,8 mobiltelefonsamtal i månaden.

Min poäng är att våra liv inte är statiska och om tidningarna skriker ut att världen rämnar kanske det är möjligt att dra ned lite på sin konsumtion tills Aftonbladets journalister har lugnat sig lite.

Beräkningsexempel

Vad innebär det här i praktiken då?

Givetvis beror det på vilka konsumtionsmönster du har men låt oss anta att man som normalinkomsttagare får in 20.000 kr efter skatt. Om man då klarar av att spara 5.000 kr skulle det innebära att man konsumerar 15.000 kr/månad och det är således grundnivån vi utgår från.

Portföljen måste alltså generera 15.000 kronor i månaden för att du skall kunna täcka dina kostnader.

//I resonemanget om inflationsjustering antar man att du nästa år skall leva på samma ekonomiska nivå som året innan men tack vare att allt är lite dyrare behöver du få ut några kronor extra och det skall då portföljen klara i evig tid//

För att 4 % skall bli 15.000 kr/månad behöver man en portfölj värd 4,5 miljoner kronor vid periodens ingång.

Det är här vi kommer till möjligheterna som står till buds.

Om du sparar 5.000 kr/månad och lyckas generera de 12 % som den svenska börsen gett i genomsnitt under mycket lång tid kommer du ha dina 4,5 miljoner efter ungefär 21 år.

Tycker du att det är för lång tid?

Du har då möjlighet att snåla för att kunna spara mer och/eller skaffa ett extraknäck för att få in mer pengar som du kan spara. Fördelen med att få ned sina utgifter är att det också behövs mindre pengar för att täcka utgifterna.

Antag att du sänker dina kostnader till 12000 kr/mån. Då behöver du en portfölj på 3,6 miljoner istället. Du har nu också möjlighet att spara 7.000 kr/mån vilket skulle innebära att du kan skaka fram de där 3,6 miljonerna på lite drygt 16 år.

Diskussion

Ja fast vem vill leva hela livet på 12.000 kr/månad?

Kanske ingen men låt oss för ett ögonblick anta att du skulle få 12.000 kr/månad oavsett arbetsinsats. Hade du då valt att sätta dig på rumpan och pilla navelludd hela dagarna?

Förmodligen inte och det är väl däri den sanna tjusningen ligger.

När min portfölj täcker mina baskostnader kommer jag sannolikt fortsätta tjäna pengar men förmodligen inte i samma utsträckning som nu. Om jag bara behöver arbeta tillräckligt för att sätta guldkant på tillvaron hade jag aldrig någonsin arbetat heltid, oavsett hur bra jag hade det på jobbet.

Med samma antagande som ovan skulle en halvtidstjänst innebära 10.000 kr/månad och eftersom alla kostnader är täckta skulle pengarna bara behöva täcka nöjen. Man får ganska mycket roligt för 10.000 kronor i månaden.

Låt oss ta det ett steg längre. Du jobbar ett år till och är rigid i ditt sparande. Istället för 3,524,183 kr i teoretiskt portföljvärde efter 16 år skulle du då istället ha några tusenlappar mer än 4 miljoner år 17.

Ränta-på-ränta och de där 84.000 kronorna i sparande har på ett år gett 479.000 kronor.

Det innebär att du antingen kan använda drygt 13.300 kronor i månaden i konsumtion eller så kan du fortsätta leva på 12.000 kr/månad men när du vill göra någonting speciellt kan du ta lite av den extra halvmiljonen du skakade ihop det där sista året.

Bäst av allt är att om du väljer att ha en halvmiljon i nöjeskassa och inte använder allt det första året bidrar den till att öka din framtida välfärd ytterligare vilket innebär att du sakta men säkert kommer att kunna höja dina kostnader samtidigt som du kan unna dig massor av kul under lång tid framöver.

Slutsats

Vad man än väljer kan man vara förvissad om att ett portföljvärde 25 gånger större än de årliga kostnaderna kommer innebära en enorm frihet för den som så önskar.

Man kan också veta att små kostnader gör det enklare att nå målet och efter det kan man bygga säkerhetsmarginal och nöjeskassa på olika, valfria sätt.

Sist men inte minst skall man vara medveten om att det inte finns några garantier för framtiden men med lite flexibilitet borde de flesta svenskar kunna bygga ett lite enklare liv givet att man förstår den relativt enkla matematiken ovan.

Lycka till


Bildkälla: mrmoneymustache.com

"Riskfri" ränta innebär garanterad förlust

Det finns många som tycker att det är rimligt med en andel ränta i sitt sparande. Räntefonder, premieobligationer eller banksparande. Jag är själv en förespråkare för detta men det gäller att veta vad man ger sig in i.

Jag hade en kompis på högskolan som växlade över hela sitt sparande från ränta till aktiefonder. Efter ett par veckor bytte han tillbaka och låste pengarna på några år i en storbank som erbjöd någon procent i ränta. Anledningen var att det svängde så mycket på fondkontot och räntesparandet var ju säkert. Man hade ju till och med insättningsgaranti och 1,5 % är ju inte så dåligt när man får 0 % på vanliga sparkontot. Eller?

Den avkastning du kan förvänta dig på et korträntefond eller ett banksparande med insättningsgaranti idag ligger mellan -0,5 % - 1%. Mer än så kan du inte få och i de flesta fall skall du vara glad om du lyckas få +/- 0.

Men det är ju bra eftersom det är "riskfritt"...

Låt oss titta på det där begreppet "riskfritt". Ja om du sätter in pengarna på ett bankkonto och banken går i konkurs garanterar svenska staten att du får tillbaka upp till en miljon kronor ungefär. Samma sak om du köper en statsobligation. Då garanterar staten att du får tillbaka pengarna och eventuell ränta när löptiden är till ända. Givet att man litar på svenska statens solvens är alltså pengarna förvaltade riskfritt givet att det enda man inbegriper i begreppet att få tillbaka pengarna.

När man diskuterar aktier finns givetvis risken att bolaget man äger aktier i går i konkurs och man blir av med alla pengar men i Sverige är det mycket liten risk att man blir av med sina aktier om en bank skulle gå i konkurs varför det är nästan riskfritt ur den aspekten att äga aktier. Men visst kan du förlora pengar. Det kan också svänga betydligt mer att äga aktier än att ha pengarna på ett räntekonto men det är också det man får betalt för. Risken att förlora pengar skall korrelera med möjligheten att tjäna pengar på affären.

Riskfritt

Det finns dock en sak som stör mig och det är alla som hävdar att räntekotot är så bra för det är riskfritt. Klart att du skall ha din buffert på ett konto där du garanterat kommer åt pengarna och där du kan vara rimligt säker på hur mycket pengar du har varje dag men antag för ett ögonblick att du sparar till pensionen... Om du sparar dina slantar på ett sparkonto i 30-40 år kan du se fram emot en garanterad förlust vilken kommer göra att du har mindre köpkraft med dina pengar vid pension än du hade när du satte in pengarna på kontot.

Förlusten kommer sig av inflationen. Inflationen är den kraft som gör att saker och ting blir dyrare hela tiden (ok, nästan hela tiden) och slutsatsen är att 100 kr idag räcker inte till lika mycket prylar som de gjorde igår.

https://www.ecb.europa.eu/explainers/tell-me/html/nominal_and_real_interest_rates.sv.html

Nu kan ju givetvis någon invända att vi under ganska lång tid haft positiv realränta, dvs skillnaden mellan inflationen och den räntan man får på banken men det har slutat vara så och det är sannolikt att det kommer dröja ganska lång tid innan vi får se ett räntesparande som genererar en positiv avkastning igen om man räknar bort inflationen.

Det mest sannolika är alltså att om du sparar på banken kommer du kunna köpa mindre för pengarna imorgon än du kan idag vilket ger dig en garanterad förlust. För all del är denna garanterade förlusten inte så stor men om man investerar i exempelvis aktier finns det ju faktiskt en ganska stor sannolikhet att man i slutändan har en starkare ekonomisk ställning än man hade när man började.

Summering

Räntesparande i all ära men att säga att räntesparande är det säkraste som finns kräver att du gör en rad antaganden och för att kunna jämföra äpplen med äpplen är det lämpligt att försöka presentera de där antagandena så väl som möjligt.

Om du sätter in 50000 kr på ett konto idag och det kontot har insättningsgaranti kan du vara väldigt säker på att du om tio år kommer kunna ta ut 50000 kr. Med lite tur har du under perioden fått lite ränta så du kanske kan få en tusenlapp till men efter inflationen kommer du sannolikt inte kunna köpa lika mycket saker för dessa pengar som du kan idag.

Om du istället investerar i en väl avvägd portfölj aktier finns alltid risken att ett bolag eller flera går i konkurs eller att vi är mitt inne i brinnande lågkonjunktur när du behöver dina pengar och att du då bara får ut 25000kr men sannolikheten är också ganska stor att du kan plocka ut avsevärt mycket mer pengar.

Bildkälla: freeimages.com och ecb.europa.eu

Måndagskollen v26 - Köper Investor

Inlägget innehåller affiliatelänkar

Det var länge sedan jag skrev en måndagskoll för det var länge sedan jag hade någonting att berätta men nu har skatteåterbäringen kommit och den har dessutom släppts fri efter att den legat hos Danske bank i några veckor för att vi skulle kunna binda bolånet, så nu kör vi.

Jag tycker att det finns någonting väldigt lockande med att köpa aktier till rabatt även om logiken kanske är tveksam. Jag pratar om att köpa investmentbolag till substansrabatt. Givetvis är det bättre att köpa Atlas Copco för 200 kr en dag då resten av marknaden får köpa aktien för 250 kr för då kan man vända sig om och direkt göra en redig förtjänst men skulle man köpa Investor A så får man nästan 30 % substansrabatt vilket i teorin innebär att du får köpa de där Atlas Copco aktierna för 175 kronor men tyvärr kan du inte sedan sälja några Atlasaktier över disk för 250 kronor utan det du har är Investoraktier.

Då spelar det inte särdeles stor roll hur stor rabatten är för om du vill bli av med aktierna om ett år och aktierna fortfarande handlas till 30 % rabatt har inget hänt annat än det som eventuellt hänt med portföljbolagen.

Med det sagt är 30 % substansrabatt i Investor aptitligt. 15 % rabatt i Svolder är också fint och 10 % i Latour är bättre än premie även om det inte är någon form av rekord ännu.

Jag börjar lite försiktigt i Investor så får vi se vart jag landar. Höjer de utdelningen med en krona även nästa år kan vi på dagens kurs förvänta och drygt 3,5 % direktavkastning. Det är inte så illa pinkat. Skulle de båda andra backa några kronor i veckan kanske det blir fler köp.


Bildkälla: investorab.se

Bokrecension: Rich Dad Poor Dad

Nu har turen kommit till en legendarisk bok på området ekonomisk grundlitteratur. Robert T Kiyosakis Rich Dad Poor Dad.

Rich Dad Poor Dad

Det känns som om alla läst den här boken och att jag är sist på bollen. Jag vet inte om det är så men jag passade i alla fall på att tugga mig igenom den här genom att låna en ljudbok på biblioteket.

Jag har aldrig riktigt förstått tjusningen med ljudbok innan jag började lyssna på poddar men nu tycker jag att det är ett fint komplement. Jag läser pappersböcker när jag kan men om jag står och lagar mat eller gör någonting annat där en fysisk bok inte platsar är ljudbok ett effektivt sätt att få sig till livs med litteratur under annars döda tider på dygnet. Synd bara att bibliotekets sortiment är så begränsat.

Det var en passus. Jag älskar den här boken. Verkligen älskar den. Inte så mycket för att den har nya och revolutionerande idéer jag har nytta av utan sättet författaren för fram sitt budskap på. Hela första delen av boken är en berättelse från författarens barndom vilken förmedlas i en skönlitterär stämning. Detta sätt att förmedla budskapet gör att det är väldigt lätt att ta till sig utan att det för ett ögonblick blir trivialt.

Boken handlar heller inte så himla mycket om praktisk ekonomi, dvs spara in på uteluncherna, se över din elräkning, välj indexfonder och bli rik om 60 år utan här handlar det mer om ett sätt att tänka för att kunna skilja sig från mängden och börja sin bana mot rikedom.

Författaren är mycket pedagogisk och även om boken innehåller ett par tips och faktiska råd vilka är förlegade sedan länge eller specifika för den region han kommer från finns det ändå väldigt mycket matnyttigt.

Det här är en bok som slår an en hel näve strängar hos mig för som sagt, det är inga nyheter här men det är en mental inställning jag oftast glömmer vilken är viktig att komma tillbaka till.

Du blir aldrig rik om du jobbar för pengar. Hemligheten är att låta pengar jobba hårt för dig.

Det är inte ofta jag är odelat positiv när jag skriver om den här typen av grundläggande ekonomilitteratur men den här boken borde nog alla människor läsa. Tänk vad mycket lättare mitt liv hade varit om jag läste den för 20 år sedan när den kom ut.

Läs den - inga ursäkter - läs den.

Bildkälla: adlibris.com

Trevlig midsommar

Årets midsommar firas ganska stillsamt tillsammans med vänner. I år finns det flera ganska nya människor på plats där vår dotter är en av de äldre med sina 1,5 år avklarade. Eftersom barnaskaran utökats en del på sistone bland vännerna blir mängden alkohol som konsumeras avsevärt reducerad men jag är inte ledsen för det.

Midsommar för mig är mest en av de tre, fyra ursäkterna man har varje år för att äta inlagd sill och eftersom jag tycker det är rätt gott tar jag alla chanser jag kan få oavsett om det serveras nubbe till eller inte.

Jag hoppas att ni allihopa får en trevlig midsommar och att ni i morgon inte lider för mycket av er dillallergi*.

* Jag gissar att detta inte är ett särdeles internt skämt utan att de flesta borde veta vad det handlar om men för den som inte vet så är det ju så att på midsommar har man ju mängder av dill i både potatisvattnet och snapsen, på kräftskivan har det varit dill i kräftspadet osv och vid alla dessa tillfällen tenderar man att må dåligt dagen efter och ha ont i huvudet. Alltså måste man lida av dillallergi


Bildkälla: expressen.se

Månadens köp i AvL-portföljen - Latour och Investor

AvL-portföljen startade i början av maj 2016 som ett projekt där syftet var att ni som läsare skulle kunna följa med på resan och se vad som kunde hända med en relativt liten summa pengar (500 kr) varje månad om man bara var långsiktig nog.

Den absolut första aktien vi köpte var Investor A för 278 kr. Vi köpte två. Sedan dess har vi köpt några till och nu var det dags igen. Jag är bekväm med att långsiktigt ha ett gäng investmentbolag som stommen i den här portföljen och det är vad som kommer hända. Vi köpte också våra första aktier i Latour den här månaden så nu äger vi Investor, Latour och Svolder vilket jag tycker ger en bra spridning över branscher och bolagsstorlekar. Man får en god portion onoterat också vilket är trevligt och det finns till och med lite utländskt i portföljen tillsammans med en ganska billig "småbolagsfond". De här tre bolagen kommer framöver få en stor del av sparpengarna givet att jag inte hittar andra bolag som känns viktiga att köpa.

Köp

Den 15/6 köptes 3 st aktie Latour B för 95 kr/st och den 19/6 köptes 1 st Investor A för 362,8 kr vilket totalt summerar till 648 kr efter Nordnets konstiga avrundningar. Efter köpen ser portföljen ut som bilden visar

I dagsläget har portföljen ett totalt värde på 15763 kr (insatt 14500 kr). 

Det går upp och det går ned precis som man kan förvänta sig men jag tycker ändå att vi börjar se en stabil portfölj som förhoppningsvis kan avkasta lite bättre än börsen som helhet.

Bildkälla: att välja lycka och nordnet.se

Läsarfråga - Vad tycker du om den här fondportföljen

Jag får ibland frågor där frågeställaren vill att jag tar ställning till en specifik portföljsammansättning eller en specifik investering och jag försöker låta bli att ge den typen av direkta råd eftersom jag inte anser att det är min plats och det är dessutom farligt för mig och frågeställaren eftersom det finns så mycket mer i djupet av en sådan fråga att ta hänsyn till.

Med det sagt måste jag ta upp en fråga jag fick för ett tag sedan där frågeställaren ville att jag skulle titta på en fondportfölj. Personen sparar baserat på råd mottagna från en finansiellt kunnig och insatt vän till familjen. Rådgivaren arbetar inte på SEB men frågeställaren använder SEB till alla sina bankärenden.

Det här är listan över fonder jag fick i uppgift att analysera. Min spontana reaktion är - Herre min skapare; vem i helvete föreslår en sådan lista?

Låt oss ta en bild till bara för att göra det hela lite tydligare innan jag börjar berätta vad jag tycker.

Det enda jag gjort är att sortera dem lite och letat fram vad fonderna kostar. Jag har ingen aning om portföljvikter eller sparvolymer men rent generellt kan vi börja med att lista ut vad vi har att göra med här.

Den första fonden är en svindyr hedgefond som presterat kasst. Därefter följer ett gäng vettiga indexfonder som verkar vara ungefär det bästa SEB erbjuder. Därefter kommer ett antal fonder med syfte att få tillgång till lite mer exotiska marknader och sist men inte minst har vi fyra, ni hörde rätt, FYRA räntefonder. Till räntefondernas försvar kan man konstatera att det är en blandning av långa och korta räntor med spridning över världen vilket gör att det där förmodligen är ett försök att skapa en bred och balanserad ränteportfölj.

En sak jag faktiskt vet om portföljinnehavaren är att hen är fullständigt novis på området och gör bara som hen blir tillsagd.

Min analys

Det är en välbalanserad portfölj givet att vikterna är rimliga så jag skulle säga att det är ett gott försök att skapa en välbalanserad och heltäckande portfölj med en rimlig chans till avkastning samtidigt som man håller nere risken. Det jag tror är problemet är att SEB erbjuder ett begränsat fondutbud. Skulle det vara så att du är kund till SEB får du gärna verifiera eller dementera mitt antagande.

Det som plågar mig med det här upplägget är att det är svindyrt och skitkomplicerat. Jag har vid tillfälle skrivit en handfast guide till ett enkelt sparande för den som vill starta. Den består i huvudsak av några enkla steg.

1: Starta ett konto hos en nätmäklare. Det borde inte ta dig mer än 5 minuter och det ger dig tillgång till tusentals fonder av alla de slag.

2: Sätt i ordning ett autogiro som drar pengar direkt vid löningen. Det är också skitlätt och lägger på ytterligare 2 minuter. Se till att sparandet går in på ett ISK-konto.

3: Välj fonder. Detta steg är egentligen integrerat i steg två men låt oss kika på det som ett separat steg.

Skall en sparnovis ha en chans att förstå vad som händer behöver det vara lätt och för att personen inte skall bli lurad behöver det vara billigt och så bra som möjligt. Därför tycker jag att det räcker med ett par-tre fonder. En globalfond exv Swedbank Robur Access Global och en fond med riktigt hög tillväxtpotential exv Tundra Sustainable Frontier Fund. Det är allt som behövs för jag tycker att man kan ha den eventuella räntedelen av portföljen på ett vanligt sparkonto med så hög ränta man kan få. Vill man kan man öka på sverigedelen av portföljen genom att välja en svensk indexfond exv SPP aktiefond Sverige A.

Allt beror givetvis på ambition och sparhorisont men de här pengarna skall växa i 30-40 år och då tycker jag att man med fördel kan köra 60 % globalfond, 20 % Sverige, 10 % tillväxt och 10 % ränta.

Svårare än så behöver det inte vara.

4: Sluta aldrig spara

Klart

Slutsats

För oss som tycker att det här är skitkul är det kanske av intresse att göra det svårare än det måste vara men för någon som bara vill spara pengar för att trygga sin framtid är det vettigt att göra det lätt.

Ovanstående portföljförslag behöver du aldrig justera men om du vill kan du en gång om året se till att andelarna fortfarande är de samma och är de inte det längre är det bara att sälja några fondandelar där andelen ökat och köpa där det är lite lite.

5-10 år innan du behöver pengarna kan det vara aktuellt att justera så att en större del blir ränta och en mindre del blir de övriga fonderna för att minska svängningarna lite och det är allt du behöver fundera på.


Bildkälla: freeimages.com och att välja lycka

Bokrecension: Bygg en förmögenhet: fixa familjens ekonomi

Ytterligare en bok i serien lättlästa nybörjarböcker inom ekonomiområdet är Joel Blads Bygg en förmögenhet: fixa familjens ekonomi.

Som trogen följare av bloggen vet du att jag på senare tid läst en hel del grundläggande ekonomilitteratur och nu har jag till och med lagt upp en sida på startsidan som jag döpt Böcker. Där har jag samlat alla mina recensioner för den som är intresserad.

Bygg en förmögenhet: fixa familjens ekonomi

Det här är en mycket lättläst nybörjarbok som tar upp det mest grundläggande om sparande och investerande. Det är samma bok som alla andra nybörjarböcker med den skillnaden att den här boken är välskriven vilket tyvärr inte är jättevanligt.

Det enda som stör mig är att bokens format och stil påminner om en barnbok. Den är ju skriven för nyblivna föräldrar och tanken är kanske att detta format skall tilltala och skapa en igenkänningsfaktor men jag blir bara avogt inställd eftersom det känns som om jag läser en barnbok.

Den är dessutom så grundläggande att den lika gärna hade kunnat vända sig till en mellanstadieklass snarare än vuxna personer. När man tittar på svensk sparstatistik och genomsnittlig konsumtion kan man väl för all del ifrågasätta huruvida vi som folk är vuxna när det kommer till sparande. Det krävs ju heller inte särdeles mycket för att kunna bli förälder och kombinerar man dessa två faktum kanske det är rimligt att skriva en bok med ett skriftspråk anpassat för lågbegåvade.

Med det sagt - har du aldrig någonsin funderat på att du skulle kunna göra någonting annat än att shoppa upp hela lönen samma dag du hittar den på kontot är den här boken bättre än mycket annan skit jag läst det senaste halvåret. Har du däremot startat ett eget sparande i aktier eller fonder är boken förmodligen för grundläggande för dig.


Bildkälla: adlibris.com

Aktietävling - En vänskaplig inspirationsövning

En av målsättningarna med bloggen har alltid varit att inspirera folk i min närhet till att ta ett större ansvar för sin privatekonomi och att försöka erbjuda verktyg som kan hjälpa dem mot en tryggare ekonomisk framtid.

Det är nu inte så himla många av mina vänner som hoppar av glädje när jag snöar in på sparande och investeringar men jag är övertygad om att de flesta skulle må ganska bra av att engagera sig aningen mer än de gör.

Med inspiration tagen från Gottodix anordnade jag en aktietävling för de som visade intresse för en sådan och döm om min förvåning när det visade sig att vi tillslut var 15 personer som deltog. Vi väljer upp till fem aktier och bestämmer hur stor del av portföljen som skall allokeras till varje aktie. Man tillåts hålla kontanter om man önskar och man får bestämma hur utdelningarna skall hanteras (direkt återinvestering eller till kassan). Vi tillåts balansera om eller välja nytt sista dagen i varje kvartal och valbara aktier är de stora listorna i de nordiska länderna. Den som skakat fram den bästa totalavkastningen vid årets slut vinner.

Jag måste säga att mina vänner slog mig med häpnad när det gällde kreativitet. Förutom jag själv tror jag inte det är fler än möjligtvis två som någon gång direktinvesterat i aktier och de flesta har aldrig sparat på annat sätt än sparkonto men vi har portföljer som har gått upp 15-20 % sedan årsskiftet vilket är långt mer än min portfölj genererat både i och utanför tävlingen.

Eftersom det gått så bra är jag nästan sugen på att hitta på någonting liknande för en bredare publik men vi får väl se om latmasken vinner eller min önskan att sprida glädje. En sak är dock säker och det är att man kan få reda på spännande saker givet att man bara vågar fråga.


Bildkälla: freeimages.com

Vi binder bolånet - Så får vi 1,19 %

(Det här är INTE ett sponsrat inlägg. Det är en diskussion om bolån i allmänhet
och vår situation i synnerhet.)

Tänka sig. Det där är en rubrik jag aldrig trodde att jag skulle sätta på ett inlägg för det var en händelse jag aldrig trodde skulle inträffa men tydligen är det jädrigt kallt nere hos herr Lucifer idag.

Bakgrund

Det finns en hel del studier på ämnet och det finns också en rad förståsigpåare som konstaterar att det alltid varit bättre att köra rörlig ränta på bolånen än att binda dem. Ur ett ekonomiskt hänseende i alla fall. Att binda räntan är att teckna en försäkring. Man vet alltid vad man kommer att betala, man behöver inte vara orolig för räntehöjningar under lånets bindningstid men denna trygghet kostar.

Bankerna har massor av människor som räknar och analyserar räntan och när deras prognoser är klara erbjuder de en bunden ränta på en viss tidsperiod. Denna bundna räntan inkluderar alla deras antaganden om framtiden plus en riskpremie som tar höjd för oförutsedda händelser.

Vi kan ta ett enkelt exempel.

Den förste juli 2016 sänkte riksbanken referensräntan till -0,5%. Om din bolånebank då antog att det med hygglig säkerhet skulle vara så att referensräntan skulle ligga på -0,5% i två år framöver och deras rörliga ränta var exv 1,5 % vore det rimligt att anta att en bunden ränta skulle vara 1,5 % också men eftersom det alltid finns en risk att någonting händer i ekonomin behöver banken ta höjd för att räntorna förändras så deras erbjudande kanske blir 1,99% bunden ränta i två år. De där 0,49 % är bankens säkerhetsmarginal och en försäkringspremie du betalar för tryggheten att veta vad ditt bolån kommer kosta.

Under en mycket lång tid har vi haft sjunkande räntor men det är inte osannolikt att vi inom en relativt snar framtid kommer se höjda räntor igen. Just nu verkar det dock vara så att bankerna inte tror på höjda räntor de kommande åren eftersom de flesta banker har samma rörliga ränta som bunden ränta med löptiderna 1-2 år. Det är först på mellan 5-10 års sikt som den bundna räntan är lite högre än den rörliga så varför skulle man binda räntan idag?

Det är väl mer sannolikt att priskriget och konkurrensen på bolånemarknaden kommer pressa räntan de kommande åren? Bankernas marginal på bolån har aldrig varit högre än nu och om riksbankens referensränta når +/-0 skulle det snarare erbjuda bankerna möjlighet att sänka bolåneräntan än att höja den eftersom de inte behöver kompensera för kostnaden att hålla kontanter.

Men för oss är det annorlunda.

Vår situation

När vi tecknade vårt bolån var vi två relativt välbetalda individer utan barn. Jag förhandlade med en rad olika banker och tillslut visade det sig att Danske Banks erbjudande till de fackligt anslutna var det mest gynnsamma för oss eftersom de andra bankerna vägrade krypa under 1,5 %. Danskes erbjudande var då 1,32 % rörlig ränta (idag är den 1,34%).

Sedan dess har vi gått ned i arbetstid, fått barn, köpt bil osv. Dessutom har föreningens avgift höjts så vår bolånekalkyl skulle se väldigt annorlunda ut idag jämfört med för ett par år sedan.

Det är nu inget vi oroar oss för särdeles mycket för våra kalkyler skulle kvickt gå att lappa ihop bara vi började jobba igen men det känns ändå fullständigt orimligt att anta att bankerna skulle överösa oss med erbjudanden som var avsevärt bättre än det vi har idag (jag har också kikat runt hos en del banker och konstaterat att deras erbjudanden till oss försämrats även inräknat fulla löner m.m.).

Det finns en rad nischaktörer med bra erbjudanden men antingen finns det krav på betydligt lägre belåningsgrad än den vi har eller så är erbjudandena i paritet med det vi har eller så finns det en inbyggd risk i erbjudandet vilken jag inte är beredd att ta.

I detta skall man också vara medveten om att våra erbjudanden från storbankerna mfl skulle bli avsevärt bättre om vi var beredda att teckna en rad försäkringar hos banken, flytta våra pensioner och samla vårt sparande hos dem men låt oss anta att vi skulle kunna komma ned till 1,1 % rörlig ränta istället för 1,34 %. Det innebär en kostnadssänkning på 1680 kr per miljon i lån och år efter ränteavdrag. Kostnaderna för alla försäkringar och utbudsförändringar i sparandet skulle med marginal motverka den besparingen.

Vi är alltså inte särdeles benägen att ta risker med vårt bolån, erbjudandearsenalen för oss är inte så himla lockande jämfört med det vi har och bundna räntor tenderar att innebära en ökad kostnad vilket vi inte ser som lockande då vi heller inte har behov av den tryggheten.

Ett erbjudande vi lockas av

För några veckor sedan släppte Danske Bank ett erbjudande om att binda räntan i två år till 1,29 % eller 1,19 % ränta. För att få ta del av 1,19 %-erbjudandet måste man sätta in 100.000 kr på banken förutom att man måste tillhöra ett av de förhandlande fackförbunden och flytta, teckna eller ha ett bolån i Danske Bank.

Vi uppfyller de två senare kriterierna så jag kontaktade banken och frågade vad som gällde med de där 100.000 kronorna. Önskemålet från banken är att pengarna skall vara ett långsiktigt sparande men man har givetvis tillgång till pengarna under löptiden och man är fri att göra vad man vill med dem.

100.000 kr är mycket pengar; det har jag full respekt för men vi har den möjligheten så vår plan är att studsa 100.000 kronor mot ett sparkonto lagom lång tid för att binda våra bolåneräntor. Vad vi sedan gör med pengarna återstår att se.

1,19 % är ett erbjudande som dels sparar oss pengar, dels kan jag sluta fundera på att försöka hitta bättre deals och erbjudandet är såpass bra att jag inte tror att vi kommer att få ett erbjudande inom den löptiden som är så mycket bättre att jag blir riktigt missnöjd över valet att binda räntan (jag skriver JAG här för det är herr AvL som bryr sig. Antalet gånger fru AvL reflekterar över bolåneräntan per år kan räknas på ena handens tumme och då tar man nog i).

Summering

Vad tror ni om detta? Är jag dum i huvudet som binder räntan?

Min logik är att enda chansen för oss att få en lägre ränta är om en annan bank erbjuder en lägre ränta till oss och chansen att det händer tror jag är mycket låg. Att sitta kvar på rörlig ränta kommer med mycket stor sannolikhet inte ge oss en lägre kostnad än den vi får med bundet eftersom den erbjudna bundna räntan är så mycket lägre än den rörliga (vilket i sig är ganska sällsynt).

Dessutom ser jag risken med detta upplägg som begränsad. Bindningstiden är två år vilket inte är så himla lång tid. Vill vi flytta kommer det bli till större varför det är osannolikt att vi inte kommer kunna behålla våra villkor. Skulle det komma bättre erbjudande inom bindningstiden kan det inte röra sig om särdeles stora summor att spara.

Så vad tror du?

Bildkälla: dreamstime.com

Whiskas - Om pensionären själv får välja

Jag såg en bloggkommentar där man konstaterade att svenska pensionssystemet är så dåligt att de fattigaste pensionärerna inte har råd med vanlig mat utan de tvingas äta kattmat. Det fick mig att googla lite och jag hittade lite olika artiklar med anekdotisk bevisföring om folk som känner sig tvingade att äta kattmat för att de inte har råd att äta människoföda.

Detta fick mig att fundera. Inte över ersättningsnivån till pensionärerna utan snarare huruvida det är billigare med kattmat än människomat. Ytterligare googling inträffade och jag kunde ganska snabbt konstatera att det är relativt sällan finns vettiga innehållsförteckningar på kattmat när man letar på nätet.

Jag vet givetvis inte heller vad man väljer att äta, torrfoder eller blötmat men låt oss för ett ögonblick fundera över näringsvärdet ett ögonblick. Det lilla jag hittat är att blötmat ligger någonstans mellan 100-150 Kcal/100g och torrfoder ligger ungefär 3 ggr högre. Torrfoder kan du hitta för ungefär 15 kr/kg och blötmat för 10 kr/kg.

Låt oss sjuka ut lite här och räkna lite på det. Man borde kunna gå runt på 1700-2000 kcal per dag även om man är relativt aktiv vilket skulle innebära att man behöver 1,6 kg blötmat eller 600 g torrfoder per dag för att överleva. Det skulle innebära att man lägger 16 kr respektive 9 kr per dag på mat om man uteslutande äter kattmat.

Humanvarianten skulle kunna innebära havregrynsgröt med lite mjölk och äppelmos till frukost och kvällsmål. Till lunch kanske man väljer att äta en linssoppa och ett par skivor hembakt bröd med bordsmargarin och till middag tycker jag vi lyxar till det och äter köttfärssås och spagetti.

Kostnaderna är beräknade utifrån vad jag lägger på råvaror när det är rimligt billigt på exempelvis Willys. Givetvis går det utmärkt att laga billigare mat än så här men det skulle kunna vara en rimlig tanke. Man kan också tänka sig att man vill ha lite variation i sitt liv men tittar vi på Micke på Sparo klarar han sig på 600 kr/månad och det blir ju ungefär 20 kr/dag så det behövs inga fantasisummor för att klara sig ganska bra när det kommer till mat.

Skillnaden skulle alltså bli, givet att du endast äter torrfoder, 5,50 kr/dag eller 165 kr/månad att äta vanlig mat jämfört med kattmat. Nog för att man kan ha små marginaler i sin ekonomi men 165 kr i månaden kan man skaka fram genom att gå en lång promenad varje dag där man hittar ett par pantburkar och när man kommer hem gör man ett par enkätundersökningar för något panelbolag.

Ett annat sätt att lösa det hade ju kunnat vara att vara förutseende för det hade bara krävts ett månadssparande på 8 kr/månad med 10 % avkastning under ett yrkesliv för att ha en portfölj värd 50.000 kr vilken med 4%-regeln kan generera 165 kr/månad extra. Den som ärligt kan säga att hen inte under några omständigheter hade kunnat spara, i genomsnitt, en tia i månaden fram till pensionen (i Sverige) har haft ett långt tuffare liv än jag kan föreställa mig.

Summering

Det här skall absolut inte ses som att jag klankar ned på människor som har det svårt för jag vet alldeles för väl hur det kan vara. Det här är mer en räkneövning som beskriver det absurda i att föreställa sig att man "måste" äta kattmat när man blir gammal för att man inte har råd med vanlig mat.

Jag föreställer mig nämligen att det oftast finns mängder av andra områden man kan spara på framför maten. När jag levde på a-kassa ett år i min ungdom och fick 6000 kr före skatt bodde jag själv i en tvåa på 68 kvm, hade bil på en inomhusgarageplats, jag hade tv med kabelabonnemang och dator med bredband, både mobil och fast hemtelefon samt att jag rökte. Det fanns jävligt många saker jag kunde avvara men jag valde att äta ganska spartanskt för jag prioriterade andra saker. Jag valde.

För all del var ovanstående under en begränsad tid men det visar ett mönster som jag gissar finns hos ganska många som hävdar att de har dåligt ställt. Det är heller inte den enda perioden av mitt liv då jag valt att prioritera andra saker framför framtida rikedom och trygghet.


Bildkälla: mathem.se och att välja lycka

Skall man teckna i nyemissionen? Hur skall man tänka?

Jag fick frågan "Skall jag teckna i bolag X nyemission?" och det var ett bolag jag aldrig hört talas om så jag var tvungen att kika lite för att svara på frågan och när jag hade kikat lite konstaterade jag återigen att jag är obekväm med att rådge i specifika fall om det inte är riktigt nära vänner som frågar där jag kan ha en lång, utbildande diskussion samtidigt. Vad jag däremot kan göra är att svara i allmänna ordalag.

Nyemission

En nyemission är när ett bolag behöver pengar och ber aktieägarna om dessa. Rent konkret skapar bolaget nya aktier som någon (ofta befintliga ägare) erbjuds köpa. Ofta får man en rabatt på de nya aktierna jämfört med den nuvarande aktiekursen.

Vanligtvis får man teckningsrätter eller teckningsoptioner i förväg och dessa rätter kan man antingen sälja eller lösa in mot nya aktier och det är väl nu vi kommer till pudelns kärna. Skall jag teckna nya aktier eller skall jag sälja mina rätter?

Så här funkar det

Om du har tio aktier och bolagets erbjudande är att du får en teckningsrätt för varje aktie du har och det krävs 10 rätter för att teckna en ny aktie kommer du vid ett givet datum ha 10 aktier och 10 teckningsrätter på ditt konto. Antag att den gamla aktien kostar 100 kr och erbjudandet är att köpa de nya aktierna för 50 kr/st.

Låt oss också bara anta att det finns 1000 aktier i bolaget innan emissionen. Bolaget är värt 100,000 kr från början och efter emissionen kommer bolaget ha 1100 aktier och vara värt 105,000 kr givet att inget annat förändras under tiden som det här händer. Räknar man då ut vad aktierna rimligtvis vore vara värda efter emissionen får man priset 95,45 kr/st (105,000/1100).

Detta beror på att de nya aktierna var så mycket billigare i inköp än de gamla.

Nu när vi har räknat ut det här kan vi ganska lätt räkna ut vad en teckningsrätt borde vara värd för om du av någon anledning inte vill köpa nya aktier (du har inte råd, du vill inte ha en större portföljandel i det bolaget eller liknande) måste du ju bli kompenserad för det faktum att du efter emissionen kommer äga en mindre del av bolaget.

Du vill alltså sälja dina rätter för skillnaden mellan de nya aktiernas inköpspris och det teoretiska värdet på aktien efter emissionen närmare bestämt 4,55 kr/st ((94,45-50)/10).

Svårare än så är det egentligen inte att räkna ut värdena i teorin. Problemet är ju givetvis att det händer massor av saker hela tiden och du står dessutom med en tidsrisk under emissionen eftersom det kommer finnas tidpunkter då du inte kan sälja dina aktier vilket innebär en risk vilken man borde kompenseras för osv så beslutet är inte riktigt så enkelt som man hade kunnat tänka sig.

När skall du teckna?

Det går inte att svara på utan det beror på vad du tror om bolaget och vad du tror om vad pengarna skall användas till m.m.

En sak är dock säker och det är i de få fallen då du erbjuds teckna nya aktier för ett pris som överstiger det pris som aktien handlas i just nu. Då tycker i alla fall inte jag att du skall teckna.

Tänk dig att aktien handlas för 100 kr och du får erbjudande om att teckna en ny aktie för 110 kr/st för varje teckningsrätt du får och du kommer få en teckningsrätt för varje aktie du redan äger. Vi behöver inte räkna särdeles länge på det här, eller hur?

Om du kan köpa någonting för 100 kr, varför skulle du då köpa det för 110 kr? Om du tror på bolagets framtidsutsikter och är positivt inställd till emissionen är det ju bara att köpa en ny aktie över börsen för 100 kr istället för att vara med i emissionen. Du kommer i slutändan ha lika många aktier som du skulle haft om du var med i emissionen men du har betalat mindre för dem.

Nu är det inte sannolikt att den typen av emission görs för att det gynnar aktieägarna så himla mycket utan det brukar vara en nödlösning i ett krisande bolag och anledningen till att aktien handlas under emissionskursen är sannolikt för att kursen redan har kraschat.

Summering

Om ett av dina bolag aviserar en nyemission är det dags att räkna lite och läsa på ganska mycket. Är det här bra för bolaget? Gör man det för att växa eller för att det går så dåligt att ägarna måste rädda bolaget om de vill ha det kvar? Många frågor måste besvaras och sedan måste du fatta ett beslut om hur du vill göra.

Teckna eller inte teckna - det är frågan.


Bildkälla: freeimages.com

Hjärnan är en spännande pryl

Som få kan ha undvikit att få med sig vid det här laget är jag en gnutta missnöjd över att jag låtit min lekamen utvidgas på senare tid. Jag har gått så långt att jag avsagt mig rätten att äta animalier vilket är ett straff utan ände för en militant köttätare som jag själv.

Jag har väl egentligen aldrig bantat. Jag har testat ett par dieter här och där men det handlar alltid om att röra sig mer eller äta mindre och jag brukar landa i att göra tvärt om. Jag är lat.

Jag är också evolutionärt fulländad.

Det du. Inte varje dag man kan hävda att man är perfekt. Jag är perfekt på det sätt att min kropp är exceptionellt duktig på att tala om för mig att jag borde förbereda mig inför den kommande svältperioden. Jag blir övertalad av mina inre demoner om att jag måste peta i mig hundratusen kalorier mer än jag behöver för det kan ju vara så att torkan gör att jag inte kommer få äta mig mätt de kommande tretton åren.

Träning är dessutom av ondo för det bränner ju kalorier. Man skall inte röra sig mer än man behöver och jag är ganska bra på att inte röra mig mer än absolut nödvändigt.

Bra kombo inte sant?

Jag såg ett TED Talk nyligen om varför bantning inte fungerar. Vi är kodade att motverka viktnedgång och har kroppen väl vant sig vid en viss vikt skall det mycket till för att vi skall kunna ändra det.

Det jag främst fick med mig av den där föreläsningen var att om man bara lär sig att äta när man är hungrig och sluta när man är mätt samtidigt som man försöker engagera sig i vanor som gör livet långsiktigt hållbart blir livet lättare att leva och förhoppningsvis längre.

Det är anledningen till att jag inte kör 5:2, GI, LCHF eller någon annan diet. Jag försöker få kroppen och framförallt hjärnan att fatta att vi framöver skall äta precis så mycket vi vill men maten skall ha en annan energitäthet än kroppen är van vid. Vi skall också gemensamt komma fram till att latheten skall motverkas genom vardagsmotion.

Ett par "enkla" knep jag tror kan vara långsiktigt hållbara vilka kan hjälpa mig på vägen till ett lyckligare liv.


Bildkälla: freeimages.com

Månadsavstämning maj

Inlägget innehåller affiliatelänkar

27 grader i skuggan, en lätt bris, ett barn som leker i sandlådan och en ekonomipodd i örat har definierat maj för mig. Tyvärr har vår dotter Joy också haft svåra problem med växande tänder vilket resulterar i problem med att äta vilket leder till svårigheter att sova. Om bäbisen inte sover gör inte föräldrarna det heller så det har varit en månad fylld av glädje och förtvivlan om vart annat men det är tveklöst så att det jobbiga är enklare att uthärda när det är fint väder, man är två om problemen och man begränsar andra störande moment.

Bild: Pixabay.com

Ekonomi

Första månaden då vi skall försöka leva på någonting som motsvarar en heltidsinkomst även om den består i en deltidslön och en liten slant föräldrapenning. Detta sker samtidigt som vi jackar upp kostnaderna ordentligt vilket gör spännande saker med sparkvoten och med fru AvLs lynne. Det är jag som sitter på 160 % koll på vår ekonomi. Fru AvL har god koll men inte på varenda krona och det hon ser nu är att ena månaden minskar bufferten och andra månaden är det precis på gränsen. Men det är bara hennes sida av verkligheten så för min del har det blivit mycket viktigare att berätta och dela med mig för att stävja min hustrus obefogade oro. Det är ett ganska intressant i-landsproblem.

Portföljutveckling

Både portföljavkastningen och de svenska indexen är en spik rakt upp och jag vet att jag borde vara glad för det men jag är orolig att vi börjar närma oss den där sista euforin man brukar se i en börsuppgång. Allt går rakt upp 20 % i någon, några månader och sedan kommer kraschen. Jaja. Den som lever får se.

Totalt är det egenhopsnickrade AVL-indexet upp 0,62 % (2,43 %) under maj vilket är en hygglig månad ändå. YTD är AvL-index nu upp med 2,23 % (1,59%). Snart halvvägs till årsskiftet och bara 2,23 %. Det kan bli ett svagt år men plus är plus.

Portföljen har under maj gått fortsatt starkt och avkastningen landade på 1,74 % (3,72 %). Inte riktigt lika starkt som april men jag klagar inte. YTD är portföljen upp 5,51 % (3,70 %) och jag är så klart väldigt nöjd med en avkastning drygt dubbelt så hög som index. Portföljernas volatilitet är som vanligt lägre än börsens med sina 8,97 % (9,08 %) vilket är lägre än OMXSGIs volatilitet på 11,8 % (11,08%).

Portföljen svänger mindre och börsen i stort svänger mer än förra månaden. Det låter bra för portföljen.

Sparande

Som ni vet redovisar vi ju bara procent och inte kronor vilket beror på att många vet vem det är som skriver och för att skydda oss lite väljer vi att begränsa informationen något. För att det ändå skall bli aningen mer transparent kan man känna till att jag tjänar mindre än det svenska genomsnittet och fru AvL tjänar aningen mer. Värt att notera är dock att hustrun nu tar ut en deltid och jag tar ut föräldraersättning på deltid vilket ger ungefär en normal heltidslön.

Den här månaden sjönk vår sparkvot drastiskt till 19,26 % på motsvarande 1 heltidsinkomst i totala inkomster. På helårsbasis har vi sparat totalt 38,22 % vilket verkligen inte är illa pinkat med tanke på att jag inte tagit ut min deltidsföräldraersättning i mer än 2,5 månader av årets 5 avklarade och hustrun bara jobbar 75 %. Min ambitiösa målsättning var att vi skulle kunna spara 40 % och det ser ju ganska bra ut så här långt.

Anledningen till att sparandet blev så mycket lägre den här månaden är för att vi sparar en hel del krut för en affär i början av juni och när den är klar kommer överskottet kunna sparas. Tillsammans med skatteåterbäringen kan nästa månads sparkvot bli ganska bra.

Utdelning

Det fortsätter regna utdelningar. Maj är fortfarande den bästa utdelningsmånaden för portföljen enligt den plan jag har men det har jämnat ut sig en del jämfört med tidigare år.

Utdelningarna täckte 32,86 % (25,06 %) av en genomsnittsmånads kostnader. Det räcker till månadskort i ett halvår om man skulle vilja spendera pengarna på det.

Målsättningen att på helåret lyckas täcka 23 % av utgifterna med passiva inkomster är ett mycket utmanande mål vilket ser mer och mer avlägset ut ju mer jag skalar ned högutdelare och ju mer jag sänker belåningen och även om det är för tidigt att ge upp känns det kanske som om jag inte räknade hela vägen när jag satte målet. Portföljen har än så länge täckt 10,80 % (8,07 %) av ett genomsnittligt års kostnader och det är ju inte så dåligt men jag tror det kommer bli svårt att ens nå upp i förra årets utdelningsnivå.

En sak jag började med förra året var att jämföra årets utdelningsnivå med tidigare perioder och i grafform ser det ut som nedan.

Jag mottog 28,98 % mindre pengar i utdelning den här månaden jämfört med samma månad 2017 och det är precis vad spåkulan sa förra månaden och det beror bland annat på att jag sålt av en liten del av portföljen men främst för att jag flyttat runt lite vilket gör att utdelningarna fördelar sig annorlunda. Det är också så att fler bolag delar upp sin utdelning varför höstmånaderna kan se aningen bättre ut.

AVL-Portföljen

AvL-portföljen startade som ett sparprojekt för er läsare och det är fortsatt så att ni kan följa portföljen men jag har också bestämt att behållningen kommer gå till min dotter i framtiden. Med en nästan 20-årig sparhorisont kan ni avgöra hur er situation förhåller sig jämfört med den här portföljens.

I maj köptes det in 17 st Swedolaktier för 32,15 kr/st vilket totalt landade på 547 kr. Kontot som nedan.

I dagsläget är portföljen inkl likvider värd 15038 kr (insatta medel 14000 kr) vilket innebär att vi fått 1038 kr (800 kr) kr eller 7,41 % (5,92 %) i avkastning på 25 månader.

Livskvalitet

Dagarna försvinner i ett rasande tempo utan att vi egentligen kan svara på vad som hände. Den främsta anledningen är nog att vi i mångt och mycket försöker anpassa våra liv efter det nyaste tillskottet till familjen för att göra livet så smidigt som möjligt. Det innebär att vi inte gör riktigt så mycket som vi kanske skulle önska under perioder när ungen trycker ut åtta tänder samtidigt. Med det sagt är det underbart att vara lediga mitt i sommarvärmen. Dagarna på lekplatsen är kanske inte omvälvande spännande för föräldrarna men ibland är det skönt att bara vara.

Hälsa

Utan särdeles mycket ansträngning har jag gått ned nära 7 kg sedan projektet vegetarianism startade. Cykeln är också uttagen vilket gör att vardagsmotionen ökar ännu mer för nu blir det inköpsrundor med cykel snarare än storhandla med bil. Vi mår helt enkelt lite bättre av att väga mindre, äta nyttigare och röra mer på oss.

Summering

Maj innehöll mycket bra men det kan bli bättre så nu kör vi.


Bildkälla: pixabay.com, att välja lycka, nordnet.se