Sidor

lördag 31 mars 2018

Glad Påsk



Jag vill bara smita emellan alla helgbestyr och med detta lilla inlägg passa på att önska dig en trevlig helg och en

Glad Påsk




Bildkälla: freeimages.com

torsdag 29 mars 2018

Väntar med Whiskyfonden

För ett tag sedan skrev jag om en ny fond som kommer till marknaden. The Single Malt Fund tog in pengar och jag skrev att jag skulle teckna.

Det gjorde jag också men när de bestämde sig för att förlänga teckningstiden till mitten av april valde jag att ändra mig. När man läser på deras hemsida säger de att det handlar om att whiskysällskap har bett om extra tid för att kunna nå ut till sina medlemmar.



Det tror jag inte på. Jag tror att man haft svårt att få in kapital och därför satsar man mer på marknadsföring av fonden och erbjuder folk lite extra tid att bestämma sig.

Oavsett vilket som är rätt bestämde jag mig för att jag inte har bråttom. Jag kan alltid köpa in mig när fonden väl är släppt och det enda jag riskerar genom att vänta är att jag då kommer vara tvungen att betala courtage samt att andelarna kan ha rusat i pris. Det må vara hänt för det jag kan få som vinst är att jag inte tar del i en prisnedgång till följd av någonting oförutsett.

Jag fortsätter min bevakning då jag anser det vara en intressant möjlighet och jag hoppas det blir bra.


Bildkälla: thesinglemaltfund.com

tisdag 27 mars 2018

Alternativ fastighetsinvestering - Små hyresrätter i Järfälla

Jag har följt Tessin i några år nu men varje gång det har kommit ut ett projekt jag varit lite sugen på har jag aldrig haft pengarna redo. Dessutom har jag fram tills för ett år sedan varit obelånad vilket inneburit att en investering med en direktavkastning på 10 %, efter skatt ger 7 %. Det är inte dåligt men på börsen kan man skapa en diversifierad preferensaktieportfölj som ger 6-8 % utan att behöva lägga 50.000 kr per investering och detta inom ISK vilket ger 6-8 % på ett säkrare sätt och med bättre likviditet än investeringarna som erbjuds hos Tessin.



Med det sagt kan jag nu konstatera att det var dags. Jag slantade upp likviderna från veckans försäljningar tillsammans med lite skrammel som låg längst ned i plånboken och skickade in dem i ett fastighetslån vilket jag hoppas skall ge 10 % i årsavkastning. Kombinerat med den befintliga rätten att kvitta inkomsträntor med utgiftsräntor hoppas jag att den här investeringen skall kunna bli hygglig.

När/om lånet återbetalas kommer jag förhoppningsvis ha lyckats lista ut vad jag skall göra med överskottslikviden jag då kommer ha men i värsta fall får den gå åt att betala av lån.

Så nu när jag äntligen har sänkt min andel preferensaktier och fixed income till förmån för aktier med tillväxtmöjligheter går jag alltså och låser en drös med stålar i ett onoterat fastighetslån med hög risk. Smart som tusan. Det är toppkänsla på den typen av investeringar men jag håller tummarna och lever i förnekelse.

Hade du vågat Tessina dig?


Bildkälla: investeringstipset.se

lördag 24 mars 2018

Living on one dollar

Det här med Netflix är farligt. Jag har sett flera program i månaden i flera månader. Jag har inte sett så här mycket på TV på flera år. Jag lyckades skaka fram ett abonnemang på prov och kan väl egentligen inte säga att jag kommer sakna det om jag mister det men så länge jag har tillgången kommer jag nyttja det när jag råkar ha alldeles för mycket tid över. Det är nu inte så ofta jag har alldeles för mycket tid heller men det händer och då kan ju en dokumentär vara trevlig.

Så jag såg en dokumentär som heter "Living on one dollar" vilket är en lättillgänglig dokumentär gjord av ett gäng killar som bland annat studerade utvecklingsekonomi. De här fyra grabbarna åkte till Guatemala och levde på en dollar per dag men de simulerade också förhållandena med att inte veta när pengarna skulle dyka upp då de flesta som lever så arbetar som dagavlönade och de vet sällan i förväg när de kommer få jobba.



Pojkarna går igenom svältupplevelsen, sjukdomar och får uppleva gemenskapen i byn de bosätter sig i. En viktig diskussion de tar upp är den ekonomiska utvecklingen, hur man går vidare och betydelsen av att erbjuda möjlighet till självhjälp snarare än bidrag.

Bland de budskap som förmedlas är bland annat möjligheten till utbildning framstående. Utbildning är en viktig språngbräda ur fattigdom. Detta kan med fördel kombineras med ekonomiska möjligheter att förverkliga idéer. Det som tas upp är mikrolåneorganisationer. Dessa organisationer lånade ut ganska små summor pengar men med mindre formella krav än vanliga banklån vilket gjorde det möjligt för dessa människor att låna. En annan viktig faktor var att dessa organisationer erbjöd användarna (eller ibland krävde av användarna) att de skulle spara pengar också. Sparande var grunden för större investeringar vilket gjorde det möjligt för dessa människor att lyfta sig upp ur den totala fattigdomen och utvecklas.

Den viktigaste lärdomen för mig var ödmjukheten som erbjöds. Visst hade det varit näst intill omöjligt att överleva på 8 kr/dag i Sverige men det finns gott om nejsägare på våra sociala nätverk som anser att en människa som sparar och "snålar" och lever på 10.000-15.000 kr/månad är vansinnig och om vi snålsparare dessutom överväger att leva resten av våra liv på liknande summor är vi ju bara sjuka i huvudet och då tycker jag nog att de hade mått bra av att se den här filmen för att få lite perspektiv.

Guldkant på tillvaron behöver inte betyda en tredje resa till mallis det här året och det behöver verkligen inte betyda en ny mobil och en ny bil varje år.

Att få vara frisk, umgås med nära och kära, att kunna äta sig mätt och att erbjudas någon form av mål och mening kan vara fullt tillräckligt och det behöver inte kosta särdeles mycket. Guldkant på min tillvaro är att sitta uppkrupen i en fåtölj med en kopp te och en god bok och med bibliotekskort behöver den upplevelsen inte kosta mer än någon krona. En annan guldkant är en grillad korv i en skogsglänta en solig vårdag och det löser man för ett par kronor. Det svåraste att få till i det senare exemplet är solen och då spelar pengarna faktiskt ingen roll alls.

Trevlig helg och filosofera nu över hur mycket pengar du hade behövt för att täcka dina absolut mest grundläggande behov.


Bildkälla: amazon.com

fredag 23 mars 2018

Castellums årsstämma, fredagsmys och rött på börsen

Inlägget innehåller affiliatelänkar

Igår var jag semiinkognito på Castellums årsstämma. Det är ganska spännande att se så många unga på en årsstämma. Det säger mig att det blir mer och mer av en fluga att spara i aktier och efter en så tråkig upplevelse som en årsstämma riskerar vi att tappa ett gäng av dessa sparentusiaster.

När folk inte klarar av att ställa raka, koncisa frågor slutar jag lyssna och om det roligaste på stämman är när en gammal gubbe rosslande förmedlar att bolaget minsann varit oförsiktigt med sina finanser för det har gubben minsann läst i årsredovisningen och VD Henrik Saxborn försiktigt låter meddela att gubben läst fel, ja då får man vara ganska sjuk i huvudet om man väljer att komma tillbaka året efter.



Med det sagt kommer jag göra vad jag kan för att bevista nästa års stämma också så får ni själva dra slutsatser om vad det säger om min mentala hälsa. Det jag kan säga är att bubblet i glasen var cider och inte Cava vilket jag hade hoppats på. Det fanns inga alternativ till förtäring för oss gnällspikar som inte tål gluten (vilket är fullständigt rimligt, trasig skit som jag skall inte ha gratis mat) och jag missade att det fanns chokladprylar som jag kanske hade kunnat fylla ansiktet med.

En sak som jag tog med mig från stämman var Henriks fundamentala övertygelse om att bolaget i år kommer klara sina finansiella mål om att växa förvaltningsresultatet med 10 %. Det brukar finnas med någon form av omskrivning eller något ord av tveksamhet som gör att han kan komma undan med att prestera 5-6% men i år skulle jag bli ganska förvånad om det inte visar sig att de lyckas skaka fram en 8-10 % ökning.

För den som vill ha en lite köttigare redogörelse från stämman kan jag rekommendera att man surfar in på Aktiepappas blogg och läser om gårdagens evenemang.

Nå ja. Idag är det fredag och förvånansvärt nog har familjen AvL bestämt att dagen till ära gå ut på restaurang tillsammans med ett vänpar. Jag hoppas att Joy sköter sig. Det är en ganska stor ågren att släpa med sig en bäbis på restaurang men vännerna vi skall med har en lika gammal och det är dem som valt restaurangen så jag hoppas det kommer funka. Det verkade inte vara ett av stans mer fashionabla tillhåll så det skall nog bli bra.

Börsen har haft en riktigt tung vecka och är i skrivandets stund ner nära 5,5 % för veckan. Det är berg- och dalbana på riktigt. Vi får väl se vart det barkar när röken har lagt sig. En sak är säker och det är att jag var alldeles för snabb på köpknappen i början av veckan när jag köpte mina Svolder B.

Idag hade jag siktet inställt på ett par Investor A och kanske ett gäng Eolus Vind men vid lunchtid repade sig börsen så det kanske inte blir någonting med de köpen.

I morgon är det fest och på söndag är det grabbkväll så den där Uppesittarkvällen jag missade igår får jag försöka glo i fatt i nästa vecka.

Ha en go helg allihopa

Bildkälla: castellum.se

torsdag 22 mars 2018

AvL-portföljen fortsätter fylla på i Svolder

Med en 20-år lång sparhorisont är det förmodligen vettigt att ha en andel mindre bolag i portföljen. För så är det nämligen. Jag har nyligen bestämt att den här portföljen skall få leva i ungefär 20 år och sedan kommer pengarna på ett eller annat sätt komma min dotter till gagn.

AvL-portföljen startade som ett projekt där syftet var att ni som läsare skulle kunna följa med på resan och se vad som kunde hända med en relativt liten summa pengar varje månad om man bara var långsiktig nog.



Jag har aldrig definierat hur lång sikt jag tänkt mig så nu är det dags. Min dotter fyllde ett alldeles nyligen och någon gång mellan det att hon blir 18 år och 25 år gammal tror jag att hon kommer behöva lite pengar. Om man sparar en femhundring i månaden borde man kunna se fram mot ca 300.000 kr i slutsumma tjugo år senare. Det borde förhoppningsvis räcka en bit på väg mot det egna boendet exempelvis.

Nu tror jag inte att summan kommer räcka hela vägen till den egna insatsen om 20 år givet att hon vill hålla sig till en bostad i en av de större städerna men jag tror heller inte att det är nyttigt att föräldrarna är de som betalar hela summan. För mig känns det naturligt att barnet jobbar och sparar ihop så mycket som möjligt själv och eventuella pengar från föräldrarna får vara en bonus.

Detta skulle innebära att om hon nu sparar ihop ett par hundra tusen själv så kanske vi kan matcha hennes del för att ge henne möjlighet att köpa en bostad aningen tidigare än hon annars hade kunnat.

Den som lever får se men då vet ni i alla fall att planen är att AvL-portföljen skall leva i ungefär 20 år.

Köp

Den 21/3 köptes 5 st aktie Svolder B för 92,12 kr/st vilket summerades till 461 kr jämnt. Efter köpen ser portföljen ut som bilden visar



I dagsläget har portföljen ett totalt värde på 13273 kr (insatt 13000 kr). 

Det har varit en tung period på börsen för den lilla portföljen men den främsta anledningen till att det ser så konstigt ut är för att stora utdelningar är avskiljda men de har ännu inte landat på kontot.


Bildkälla: att välja lycka och nordnet.se

tisdag 20 mars 2018

Prepper?

Jag råkade ramla på en serie vid namn America Unplugged. Det är en serie om preppers eller survivalism och går ut på att man får följa folk som arbetar för att bli, eller är, självförsörjande.

Jag tycker att självförsörjning är ett spännande koncept och funderar ibland på om jag inte borde köpa mig en liten gård där jag kan odla mer av min egen mat och bygga ett liv där jag inte är lika beroende av min omvärld men det här gänget har gått lite längre och fixar el, vatten, mat osv själva.



Det enda jag tycker är märkligt är att alla verkar tro på äganderätten som koncept men samtidigt verkar de flesta av dem ganska förtjusta i vapen och spenderar halva programmet med att berätta om vilka katastrofer de tror kommer inträffa och hur man skjuter sig ur problemen om det skulle behövas.

Skulle skiten träffa fläkten är det inte helt troligt att jag klarar mig helskinnad genom det initiala kaoset då jag skulle ha ett enormt behov av att skydda min familj och bor på en känslig plats med många andra i närheten men skulle vi klara den första perioden finns det en hygglig möjlighet att klara sig. Jag må vara gammal kock och nu är jag ekonom. Det är inte kunskaper som är viktiga efter katastrofen men jag kan tillräckligt för att lösa ett drägligt liv på någon enskild plats om det skulle behövas.

Nu hoppas jag att det dröjer ett tag innan herr Trump trycker på kaosknappen för jag trivs ganska bra i min lägenhet med affär inom bekvämt promenadavstånd, el och rinnande vatten och alla andra bekvämligheter jag njuter av varje dag.

Klarar du dig de där 72 timmarna som staten tycker att du skall klara dig om det blir lite, men inte för mycket, kaos? Det enda jag hade haft svårt för just nu hade varit kontakten med omgivningen. Jag har ingen batteridriven radio eller liknande men jag hoppas att det inte kommer vara det som kommer vara avgörande för min framtida överlevnad.


Bildkälla: 72timmar.se

måndag 19 mars 2018

Måndagskollen v12 - Atea, solljus och fastighetsinvesteringar

Förra veckan var en ganska händelserik vecka för min del med många berg och många dalar. Jag träffade en hel hoper gamla vänner som jag inte träffat på länge. Flera av dagarna innehöll sociala möten utöver det vanliga vilket jag mådde väldigt bra av.

Utöver detta var solen tillbaka så det blev en hel del utomhusmys. Ytterligare en sak jag mår bra av. Dock lyckades dottern vara förstoppad under tidigare delen av veckan och bara så ni vet innebär en dotters tjuriga mage att dotterns pappa inte sover så himla mycket och för den som undrar; det var dalarna i veckan.

På det ekonomiska planet hände det också en hel del.


För några dagar sedan uppmärksammade jag att folk började diskutera Atea igen och Aktieingenjören skrev ett inlägg om bolaget där han var orolig för den väl tilltagna värderingen. Den här gången bestämde sig den mycket klyftige ingenjören för att sälja sitt innehav.

Detta fick mig att titta närmare på bolagets värdering. Självklart har jag uppmärksammat att kursen har ökat men jag brukar inte bry mig så mycket om de enskilda innehaven förrän jag måste av någon anledning. Jag har lite för många innehav för att kunna detaljgranska dem alla regelbundet men jag är inte sen att kika på saken om jag får anledning.

Nu krävs det inte så himla mycket efterforskning för att inse att aktien är dyr och eftersom det var Aktieingenjören som fick mig in på banan att köpa Atea och när jag skrev om mina inköp var det han som rättade mig i vissa av mina antaganden, så känns det lämpligt att följa John även ur aktien efter att jag själv konstaterat att aktien är dyr och att flera av bloggarna sålt.

Här får jag erkänna att min analys är minimal men när jag köpte fick jag en direktavkastning mellan 6-8% och det fanns tillväxtförväntningar på kassaflödet. Idag är aktien dyr hur man än tittar på det och med en direktavkastning under 5 % måste det finnas andra möjligheter.

Den som lever får se om det här var en vettig exit men nu är det gjort i alla fall.

Det mesta av likviderna är redan sysselsatta eller har en mening. Jag satsar på fastigheter och buffert. Det blev lite Hemfosa och lite Skanska och en massa pengar i en alternativ fastighetsinvestering.

Jag sparade förövrigt en Ateaaktie i syfte att hålla lite extra koll på den. Förhoppningsvis kommer kursen ned så mycket att den blir köpvärd igen.

Ha en bra vecka allihopa.

Bildkälla: avanza.se

lördag 17 mars 2018

Bokrecension: Vägen till din första miljon

Då har jag äntligen fått tummen ur och läst "Vägen till din första miljon" av Tobias Schildfat. Det här är en lättläst men välskriven aktierelaterad bok som inte nördar ned för mycket i specifika aktier eller sparstrategier utan ger ett mer övergripande och lättgreppbart perspektiv på sparande och investeringar.



I min värld är det här grunden till de flesta plattityder som så ofta används i sparbloggarnas förtrollade värld. Det är en bok full av snöbollar och ränta-på-ränta men om man kan bortse från allt det här så tycker jag allt att det är en god grundbok. Det borde inte ta mer än någon timme eller två att läsa den och om man inte lånar den på biblioteket kostar den bara 48 kr att köpa. 

Man kommer inte bli en expert på aktieinvesteringar  efter de här 183 sidorna men det är ett ganska trevligt sätt att få ta del av grunderna om man inte har dem ännu. Jag har under vintern läst en hel del väldigt grundläggande böcker om sparande för att kunna se vad folk rekommenderar till nybörjare och det här är, i mitt tycke, en av de mer välskrivna.

Eftersom boken utkom 2011 är det också en av de tidigare i den här vågen av sparlitteratur och det märks. Den kom innan det blev så vansinnigt populärt att försöka bli rik på börsen att författaren var tvungen att stava rätt och bygga korrekta meningar för att kunna sälja sitt budskap. Folk är inte riktigt lika kräsna idag. Mycket utav sparlitteraturen som kommer idag skulle tveklöst må bra av en extra korrekturrunda och många av böckerna känns bedrövligt innehållslösa och det senare lider även denna bok av. 

För den som aldrig sparat, aldrig träffat på börsen och precis börjat få upp ögonen för ekonomi är detta helt klart en bra början men om det här inte är det första inlägget du läser på den här bloggen kan det mycket väl hända att du är för kvalificerad för att få ut någonting nytt av boken.


Bildkälla: bokus.com

torsdag 15 mars 2018

Ge bort ett körkort

Min ålder börjar komma ikapp mig och helt plötsligt är jag åter igen där då alla i min omgivning skaffar barn. Det hände när jag var i 20-års åldern också även om det inte var riktigt lika många då även om man kanske kan tycka att det är rimligare att skaffa barn när man är 20 snarare än 10-15 år senare men nu är det som det är.

Detta gör att det helt plötsligt börjar bli vanligt att det dimper ned en inbjudan till ett dop eller till ett barnkalas och skall man bevista en sådan tillställning är det kutym att medföra någon typ av gåva.

Till ett dop skall man ha med sig en fotoram i nysilver eller en silverpläterad spargris föreställande en nallebjörn. Till ett födelsedagskalas skall man ta med sig en ursöt och extremt opraktisk klädedräkt föräldrarna aldrig kommer orka ta på sin avkomma eller så skall man bidra med ytterligare en plastbil eller docka till det enorma berget av skit som ungarna omgärdas av.

Min första tanke när jag får en inbjudan som jag överväger att tacka ja till brukar vara att jag vill ge bort någon hundring eller tre till ett långsiktigt sparande. Jag vill kunna ge bort ett presentkort på en globalfond men jag har i många år efterfrågat en lösning på detta men det finns inte och det verkar inte vara aktuellt heller för tydligen är jag ganska ensam om att tänka så här. Givetvis kan man begära av sin bank att flytta över ett värdepapper till barnets depå men det kräver att föräldrarna är så intresserade att barnet har ett eget sparande och det är inte särdeles vanligt i min bekantskapskrets. Så där står jag.


Det är dessutom så att pengar anses vara en tråkig present att få och det handlar nog mycket om att det för de flesta är tråkigt att ge pengar (det kanske indikerar att man inte har ansträngt sig för att hitta på en bra present) och för att pengar inte ger någonting fysiskt som mottagaren kan använda för att minnas gåvan och givarens generositet. Det finns säkert mängder av andra anledningar men låt oss fundera på det här en aning.

Ekonomi

Jag har i vår en fyra-fem liknande tillställningar att gå på och jag tror att det kommer bli sparande i ett av fallen men inte mer. Men i det fallet kanske det kan bli en femhundring jag bidrar med.

Jag gissar mig till att vi kommer bli inbjudna till mängder av födelsedagskalas i framtiden också vilket skulle kunna innebära att den här tråkiga farbrodern varje år levererar en femhundring in på ett konto där det köps en svensk indexfond.

Om man tar hjälp av sparkalkylatorn på z2036 kommer man fram till att en femhundring om året, inflationsjusterat blir ungefär 18.000 kr. Nu råkar det bli aningen mindre om pengarna kommer en gång om året än om de dyker upp månadsvis men det är inte en stor skillnad så vi låter beräkningen stå.


När jag googlar runt på körskolorna i stan verkar det inte vara så svårt att skaka fram en utbildning bestående av 20-30 lektioner, halka, teori och uppkörning för mellan 16.000-20.000 kr. Det verkar vara därikring det landar. Det kostade ungefär lika mycket när jag skulle ta körkort för 20 år sedan så inflationen verkar inte vara så stark just på detta område för jag har för mig att mamma räknade på runt 20.000 kr när hon började spara åt mig när jag var liten och jag har svårt att tro att hon tog aktiv höjd för inflation varför det sannolikt har varit liknande prisbild i branschen ganska länge.

Jag vet att jag blev ganska glad för de där pengarna när jag skulle ta mitt körkort. Givetvis kan det vara så att man inte ens behöver körkort om 20 år för att bilarna kör sig själva men då kan man använda pengarna till att möblera den första lägenheten eller någonting liknande. Vad jag vill få sagt är att jag upplevde en extremt mycket högre grad av lycka över 20.000 kr än jag föreställer mig att jag någonsin upplevt av den där fotoramen med bäbisbilder i nysilver som stod i en hylla hemma.

Jag tror att mamma har upplevt en hel del lycka av mina bäbisbilder men gåvan är väl ändå främst till mottagaren, barnet och inte föräldrarna, eller?

Bildkälla: freeimages.com och z2036.blogspot.se

tisdag 13 mars 2018

Minska på kemikalierna

Jag kom att tänka på en fika jag var på för ett gäng år sedan. Jag var hemma hos en väninna som behövde tvätta men vi ville ju ses, ta en kaffe och snacka lite så vi träffades hos henne så kunde hon sköta tvätten samtidigt.

Jag var med en vända i tvättstugan och kunde då bevittna att hon inte mätte när hon hällde i tvättmedel och sköljmedel utan gick på känn. Hennes känsla såg ut att vara ungefär 1,5 dl tvättmedel (kanske mer, tvättmedelsfacket är ju oftast ganska väl tilltaget men en rejäl hög blev det) och sköljmedel hällde hon på till maxstrecket.


Jag har senare sett liknande beteende flera gånger och jag förundras varje gång. Inte nödvändigtvis av ekonomiska skäl även om det nog är det mest framträdande i min reflektion men även de som verkligen inte bryr sig om sin ekonomi borde fundera på miljön och sin egen hälsa.

Jag har en annan väninna som häromdagen ondgjorde sig över folk som överdoserade sköljmedel i gemensamma tvättstugor för hon är doftkänslig och tydligen stinker hennes tvätt sköljmedel eftersom det finns kvar så mycket i maskinen efter att andra har tvättat.

Inför det här inlägget roade jag mig med att mäta ungefär vad som får plats i vår tvättmaskin och kunde konstatera att det får plats nästan en halvliter pulvertvättmedel och två dl sköljmedel om man skulle vilja.

Jag roade mig också med att lite extra noga lista ut vad jag rekommenderas använda givet det tvättmedel och sköljmedel jag använder. Vi har en maskin som rymmer 3-5 kg och i Göteborg har vi mjukt vatten. Det gör gällande att jag borde peta i 40 ml tvättmedel och 17 ml sköljmedel i maskinen per tvätt. De gemensamma maskinerna brukar vara större och då skall man ha i en gnutta mer av varje.

Nu är jag inte särdeles noga med det här egentligen. Jag listade ut för ganska många år sedan att ett halvdecilitersmått som man inte fyller till bristningsgränsen är lagom för tvättmedel och det brukar vara ungefär en halv kork sköljmedel som är lagom. Det sköljmedel jag hade i skåpet idag har en kapsyl som rymmer 40 ml så om jag klarar av att pricka hälften kommer jag ändå hälla i 17 % med medel än jag behöver men jag orkar faktiskt inte bry mig. Vad jag däremot har fått lära mig är att prylar man skall stryka skall inte ha sköljmedel i och lika så jeans m.m. så det är långt från alla maskiner tvätt som vidhäftas med sköljmedel i vårt hushåll.

I min extrema nördighet konstaterar jag att varje tvätt går på ungefär 85 öre i kemikaliekostnad och jag tror att vi i dagsläget tvättar 2-3 maskiner i veckan i genomsnitt vilket kan vara mer eller mindre än genomsnittet, det vet jag inte.Vad jag däremot vet är att vi lägger ungefär 110 kr/år för att tvätta exklusive el och maskinförslitning.

Vi använder alltid miljömärkta, skonsamma och doftfria kemikalier för vi har fått för oss att det är bättre för vår dotter även om det sannolikt vore bäst att skippa kemikalierna helt. Om man istället väljer ett populärare märke än det vi använder får man för liknande förbrukning betala ungefär 250 kr för att tvätta vilket fortfarande inte är hela världen. Det är 2 kr per tvätt och det kan man väl leva med.

Om man tvättar som min väninna gjorde betalar man istället ungefär 14 kr/tvätt och som extra bonus kommer det vara kvar massor av tvättmedel och sköljmedel i kläderna vilket som minst kan se ut som fläckar och med lite otur ger det skav eller utslag. Man kommer dessutom lukta som ett franskt horhus vilket givetvis är en extra krydda i tillvaron man kan njuta av när man helt i onödan förstör både miljön och ekonomin.

För de där 14 kr/tvätt skulle för oss innebära 1820 kr/år. Nu vet jag också att den här kvinnan inte hade barn då vilket förmodligen tar ned tvättmängden en del och hon var dessutom singel men i gengäld tvättade hon allt hon hade burit en enda gång och hon tvättade de flesta färger för sig vilket innebar att hon med enkelhet kunde köra 6-8 maskiner per gång hon hade tvättstugan och vad jag minns tvättade hon ungefär en gång i veckan så det är inte helt osannolikt att hon förbrukade ungefär 4000 kr på tvättkemikalier om året.

Tillåt mig att sluta räkneövningarna där och istället bara avsluta med att konstatera att jag tycker att det låter vansinnigt att spendera vad som skulle vara matpengar i ett kvartal - för att tvätta kläder som inte behöver tvättas.

Bildkälla: freeimages.com

lördag 10 mars 2018

Äter inte folk hela grönsaken?

Det är inte helt sällsynt att jag tipsar om "nya" maträtter man kan laga hemma i syfte att få folk att  laga bättre och billigare mat men också för att tvinga mig att hitta på saker att laga hemma.

Ibland stöter jag dock på saker som jag tycker är ganska spännande och som gör mig en aning förvånad eftersom jag trodde det var fullständigt självklart att göra som jag gör.

En sak jag nyligen konstaterade är att det inte är fullständigt självklart för folk att torka bröd de av någon anledning inte hunnit äta upp innan det blev för tråkigt att äta som smörgås. Det torra brödet kan sedan antingen användas som krutong till en soppa eller sallad eller så kan man slänga det i en mixer/matberedare för att göra ströbröd.



Men okej, just detta är kanske inte så fullständigt självklart för alla och envar.

Vad jag däremot trodde var självklart var att man rimligtvis skulle kunna äta det mesta av grönsaken man köper hem men det har jag både bevittnat och fått utsagor om att det inte är. De flesta verkar förstå att man kan äta hela potatisen och hela moroten men man vill oftast skala bort skal och tråkiga bitar men däremot broccoli & blomkål, där kan man tydligen inte äta stammen?

Tänk så många wookrätter jag gjort utan att veta att man inte kunde använda stammen. Eller så många rätter med blomkålspuré jag gjort på stammen. Eller soppor. Möjligheterna är många men stammen verkar de flesta slänga helt urskiljningslöst.

En annan sak jag blev uppriktigt chockad över var när jag för ett tag sedan fick reda på att ett flertal av mina vänner kunde få för sig att köpa purjolök om det stod att man skulle ha purjolök i ett recept, skära bort den vita delen av löken och använda den i rätten och sedan slänga den gröna delen i tron att det var oätlig blast.

Jag vill att ni skall förstå att jag inte raljerar över folks okunskap här utan jag blev uppriktigt förvånad. För mig var det lika självklart som att andas, att använda hela purjolöken men det är det tydligen inte för alla.

Utöver detta förvånas jag regelbundet över den aversion folk verkar ha mot att använda sitt egna sunda förnuft och sina egna sinnen när det kommer till mat. Om du har ett paket mjölk som passerat" bäst före" datumet är det väl rimligt att öppna och lukta/smaka på mjölken för att avgöra om den är dålig? Om du har lagat mat och det har blivit över är det väl lika rimligt att lukta/smaka på detta om du inte kommit dig för att äta upp det på ett par dagar?

Tänk så mycket mat jag sett slängas, både i domestika miljöer som i offentliga, bara för att det står på paketen att produkten är dålig nu. Oöppnade, ogenomskinliga förpackningar slängs helt utan urskillning.

Men nu när du läst det här kommer du givetvis använda hela grönsaken och du kommer öppna alla förpackningar för att se om innehållet fortfarande går att äta. Dessutom kommer du försöka planera så att mat som närmar sig "bäst före" datumet blir uppätet eller på annat sätt omhändertaget så att du minskar dina matkostnader samtidigt som du hjälper till att bevara våra ändliga resurser.

Ha en go helg


Bildkälla: freeimages.com

torsdag 8 mars 2018

Jobba mot nedgången - Varför utdelningar är så bra

Inlägget innehåller affiliatelänkar

Jag började blogga under senare delen av 2015 då det helt klart var en nedåtgående marknad på Stockholmsbörsen. Under våren 2016 skrev jag ganska ofta om fördelarna med att tillämpa en utdelningsstrategi eftersom man då blir glad både i uppgång och nedgång.

Sedan dess har ganska mycket pengar strömmat in i portföljen och börsen har varit god mot mig. Så till den milda grad att det nu börjar bli lite tungt att se portföljvärdet sjunka. Det är ofantligt lätt att vänja sig vid nuvarande nivå. Anchoring är en av de psykologiska effekter jag har svårast att motverka men det börjar bli dags igen att försöka ställa om så att jag faktiskt förstår att nedgångar på börsen kan vara bra.

Det är ju faktiskt så att det är mycket lättare att skapa en passiv inkomst som täcker basutgifterna om man kan köpa aktier i ett bolag med ökande vinster och utdelningar och starka kassaflöden när direktavkastningen är 6 % snarare än 3 %.

När jag började köpa Nordea som en toke under våren 2016 var direktavkastningen uppe och pendlade runt 8 % och för några månader sedan handlades aktien runt 110 kr vilket gav en direktavkastning på ungefär 5,5 %. Idag kan man köpa Nordeaaktier till en direktavkastning om ungefär 7,1 % tack vare utdelningsökningar och kursnedgång. Tror jag att Nordea kommer gå i konkurs i morgon? Nej det gör jag inte. Jag tror att det kan vara så att det närmaste decenniet kommer innebära en press på storbankerna men jag är ganska övertygad om att bolaget kommer kunna hålla kostnaderna i schack och utnyttja möjligheterna på vägen för att även framgent kunna erbjuda en hög och ökande utdelning. När aktien pendlar runt 90 kr (innan utdelningen den 15/3) då köper jag mer.

Självklart är det behagligt när aktiekurserna stiger men eftersom jag är så himla dålig på att sälja vid rätt tillfälle är det något jag försöker undvika och en kursuppgång är bara pengar på kontot när man har sålt aktierna. Utdelningen är pengar på kontot varje år.

Det är också ganska enkelt att räkna på. Den genomsnittliga konsumtionen för en familj med ett barn (dvs en familj sådan som AvL) låg 2009 på 15800 kr/mån per vuxen. Skall man täcka de utgifterna med utdelningar kan man antingen köpa en bred indexfond och tillämpa 4%-regeln vilket innebär att du behöver spara ihop 4.750.000 ungefär. Köper du en drös med bolag med relativt hög direktavkastning och väljer att bara ta utdelningen och lyckas skaka fram en genomsnittlig direktavkastning på 5,5 % vilket förövrigt är ganska nära den nivå min portfölj just nu håller; ja då räcker det med 3.450.000 kr i sparande.

Du kan alltså täcka dina kostnader på ett sparande som är 1,3 milj kr lägre. Skulle det vara så att du utnyttjar svagheter i marknaden och köper på dig banker, teleoperatörer, fastighetsbolag m.m. när det är svajigt på marknaden och lyckas skrapa ihop hela 7 % direktavkastning då behöver du inte mer än 2.700.000 kr.

Det bästa är oftast att blanda och ge men när Nobina i somras var nere på 40 kr/aktie med en förväntad direktavkastning på ungefär 8 % och med rimligt goda framtidsutsikter var jag där och fiskade. Jag fortsätter så och hoppas att jag kommer klara av att hålla huvudet kallt även framgent när börsen svajar.

Just nu siktar jag in mig på Investor, Skanska, Nordea & Swedbank men skulle vi se breda nedgångar på 10-15 % till så kommer det bli jobbigt för så mycket pengar har jag inte att handla för även om jag hade velat. Castellum nere runt 120 kr, Eolus vind runt 25 kr eller varför inte en slatt Nobina runt 48 kr kommer vara svårt att motstå.

Mer framtida inkomst till mig.



Bildkälla: freeimages.com

tisdag 6 mars 2018

Kollektiva nyttigheter är inte gratis

Varning för negativt budskap

Kollektiva nyttigheter är beteckningen på en vara eller tjänst som är praktiskt omöjlig att stänga ute folk från att konsumera och som inte påverkas av hur många som konsumerar den. Typiskt sett är en kollektiv nytta gatljus, isbrytning eller varför inte den centrala administrationen även om man kan ställa sig frågande till hur stor nytta vi faktiskt har av regeringskansliet och alla myndigheter och verk vi har.

En kollektiv nytta är också en sådan vara eller tjänst som är svår eller omöjlig att få individer att betala för och det kollektiva kräver då tvångsåtgärder för att betala för dessa nyttigheter - dvs beskattning.



Men bara för att du inte behöver lägga i ett par kronor i en automat för att ha tända gatlyktor när du skall promenera hem genom den mörka parken på kvällen betyder inte det att systemet är gratis.

Jag blir ganska frustrerad när mina folk i min omgivning, i bloggsfären eller än värre någon skräpig journalist på en kvällsblaska konstaterar att de har utnyttjat någonting och det var gratis. Eller när jag ser en lista på spartips där grunden är att se till att någon annan skall betala för din konsumtion.

För det kanske inte handlar om en kollektiv nytta i dess rätta bemärkelse men nog tusan är det någon som betalar för konsumtionen och det är ju inte helt ovanligt att det är du och dina grannar som gör det.

Det kan handla om att "spara" genom att tvätta i tvättstugan och passa på att sno med sig toapapper från toaletten i tvättstugan. Vem tror man betalar för det?

Eller varför inte spartipset att sno med sig tvål från hotellrummet eller att ta kontorsvaror från jobbet. Detta är i bästa fall korkat eftersom det kommer landa på din faktura på något vis och i värsta fall är det olagligt.

Ett annat ganska vanligt fenomen jag ställer mig frågande till är de som klagar på tv-avgiften för att i nästa andetag hävda att man kan ta del av alla program gratis på SVT Play. Njaä, du parasiterar på resten av samhället - det är vad du gör. Jag störde mig på tv-avgiften så mycket att det resulterade i att jag kopplade bort mig från nätet och kan sedan ett tiotal år inte nyttja public service annat än när jag råkar sitta i bilen och lyssna på radion men då väljer jag alltid en reklamradiokanal framför det statliga alternativet.

Jag är många gånger kritisk till vad våra skatter används till eller vilka kostnader som bakas in i hyran/avgiften. Jag har suttit i ett flertal bostadsrättsstyrelser och politiska nämnder och jag skulle gissa mig till att en ganska stor anledning till att jag nu är flintskallig beror på alla gånger jag slitit mitt hår i desperation över alla dumma beslut som fattats.

Jag tycker det är tröttsamt att behöva betala för att folk klottrar på husväggarna eller förstör busskurer men jag är samtidigt nöjd över att någon annan tar hand om att beställa klottersanering och jag är ganska nöjd över att vi på de flesta ställen har en ganska hygglig kollektivtrafik men jag vet också att det kostar och att det i slutändan är jag som betalar för det. Därför har jag inte som fredagsnöje att slå sönder glasrutorna i busskuren och skulle Joy växa upp till klottrare kommer jag göra allt jag kan för att tvinga henne att städa upp sin egen skit.

Att inte arbeta

Det förekommer också diskussioner om att den som sparar ihop en massa pengar och slutar arbeta och istället lever på sina besparingar tillhör kollektivet som utnyttjar systemet och får mer än de ger. Till det säger jag - Så Fan heller.

Kapital beskattas och för att jag skall kunna skaka fram alla de där pengarna måste jag ha en inkomst som jag kan spara av och den beskattas. Ju högre inkomst desto lättare är det att spara och ju mer betalar man i skatt. På det hela taget är det högst sannolikt att den som efter ett par decennier börjar leva på sitt kapital och den som arbetar tills pension bidrar ungefär lika mycket givet lite olika faktorer. För den intresserade rekommenderar jag FruEfficientBadass på ämnet.

De som däremot parasiterar är de som väljer att inte arbeta men kräver att bli försörjda av staten. Eller de som lever i den svarta ekonomin. Eller de som okynnesutnyttjar kollektiva nyttigheter för att sprida sin egen konsumtion på andra. Det finns ganska gott om människor som på ett eller annat vis, medvetet försöker tillskansa sig så stora fördelar som möjligt från det kollektiva utan att bidra själva och det stör mig.

Jag betalar givetvis inte mer skatt än jag behöver och jag går inte tillbaka till tandläkaren med pennan jag råkade få med mig när jag tankspritt stoppade den i fickan efter att signerat kvittot men jag betalar den skatt jag förväntas betala och jag försöker låta bli att okynnesduscha i timmar där hemma för jag vet att det antagligen är jag som får betala kalaset på ett eller annat vis.

Så, kan vi sluta låtsas att saker är gratis bara för att någon annan betalar?

Bildkälla: freeimages.com

måndag 5 mars 2018

Måndagskollen v10 - Köper Nordea & Investor samt flyttar Hemfosa

Inlägget innehåller affiliatelänkar

Förra veckan köptes det bara in en handfull Nordeaaktier förutom de 400 st Slottsvikenaktierna jag skrev om. Det svajar en del på börsen nu och det är kul men det är också lite påfrestande och då är det viktigt att hålla sig till sin strategi och försöka känna sig bekväm med sina beslut.

Jag har äntligen fått tag i lite extra pengar vilket innebär att jag har lyckats plocka ned belåningen till en bit under 10 % igen vilket känns skönt. Nu skall jag bara försöka låta bli att spendera en massa pengar i en eventuell börsnedgång. Med lite tur kan jag få mig en skatteåterbäring innan börsen kraschar.



Jag är alltid ute efter bra deals och jag tycker att det känns som en bra deal att köpa Nordea runt 90 kr, Skanska för 160 kr eller därikring eller varför inte Investor A för 350 kr och med 27 % substansrabatt. Men ge det en 10 % till i nedgång så finns det en hel del jag tycker ser ganska smakligt ut och då kommer det bli riktigt svårt att hålla sig borta från köpknappen.

En annan sak jag gjorde i förra veckan var att flytta in den halvan av mitt Hemfosainnehav som jag hade utanför ISK in i en ISK. Det kommer innebära att jag får skatta för en hel del vinst men en del av vinsten kommer jag kunna kvitta mot räntekostnader m.m. och nu när kursen backat 15 kr kändes det som ett hyggligt läge. Skall man vara petig kommer det ta ungefär 3 år innan årets skattekonsekvens är återbetald av fördelen med att flytta in aktierna, allt annat lika, och det är faktiskt inte särdeles lång tid.

Nu vill jag att det skall bli vår och att familjen AvL skall bli frisk igen.

Ha en bra vecka allihopa


Bildkälla: freeimages.com

lördag 3 mars 2018

Veckans recept: Vegetarisk lasagne

I de absolut flesta fall tycker jag att det saknas någonting i den vegetariska maten. Det saknas kött.

Ofta funkar det eftersom vi inte äter vegetariskt på heltid så någon eller några dagar i veckan gör ju inget och ibland kan man lura smaklökarna lite genom att ge en ostbit lite stekyta men i de flesta fall skulle den vegetariska rätten må bra av lite extra kött men jag har hittat en rätt där jag faktiskt inte kan säga att jag tyckte att det var så.

För snart ett år sedan byggde jag ihop ett eget recept på vegetarisk tacofärs som jag tyckte var väldigt nära originalet. Så nära att jag inte tyckte att det spelade någon roll annat än att det är enklare med köttfärs.



På samma tema har jag nu skakat fram ett recept på vegetarisk lasagne som gör att jag inte kan tycka att jag saknar köttet. Eventuellt handlar det om att just färs i finfördelad form är enklare att byta ut än kött i bitar av olika slag för då är det inte bara smaken som jobbar mot en utan massor av olika sensoriska delar som konsistens, utseende osv.

Vegetarisk lasagne

I grunden var det här himla enkelt. Jag tenderar att göra en vanlig köttfärssås när jag gör lasagne och det verkar ju vara standard om man tittar i exempelvis det här receptet från Arla. Jag brukar alltid dryga ut med ett par-tre morötter som jag steker med löken. Jag brukar dessutom inte vara särdeles försiktig med kryddningen utan det blir en del timjan, chili och kanske någonting annat beroende på dag.

Det enda jag behövde göra för att göra den vegetarisk var att byta ut köttfärsen mot 1 dl röda linser och 1 dl gröna linser. Jag blandar sort för jag upplever att de röda ger en unik krämighet och och bidrar till smakupplevelsen och de gröne ger konsistens. Man kan behöva späda med vatten under kokningen eftersom linserna suger åt sig på ett sätt som inte köttfärsen gör.

Klart

Ekonomi

Om vi antar att det enda jag gör är att byta ut köttfärs mot linser och bortser från att jag också hivar i ca 300 g morot blir ekonomin ungefär den följande. 400 g köttfärs kostar ungefär 20 kr eftersom jag sällan köper den om den inte är rejält prissänkt. 39-49 kr/kg brukar det bli men jag är inte så petig med om det är nöt eller fläsk eller både och.

Linserna kostar ungefär 22 kr/kg. Jag köper det så sällan att jag inte brukar använda mig av extrema rabatter eller försöka hitta superstora förpackningar. Eventuellt går det alltså att hitta billigare. Kokar man 2 dl linser får man ungefär 500 g färdig produkt men då är köttfärs mer näringstätt så det går väl på ett ut kan jag tänka mig. 2 dl linser går på ungefär 4 kr.

Man sparar alltså 16 kr eller 4 kr per portion lasagne man gör. Det är inte fy skam. Man sparar dessutom en hel del på miljön vilket kan ses som en extra bonus.

Och givet att du inte är helt värdelös på att laga mat eller sitter med smaklökar i klass med Carl Jan Granqvist så utmanar jag dig att känna någon betydande skillnad på den här typen av lasagne och en med köttfärs i.

Lycka till


Bildkälla: arla.se

torsdag 1 mars 2018

Månadsavstämning februari

Inlägget innehåller affiliatelänkar

Februari är redan slut. Jisses.

De senaste veckorna har ägnats åt navelskådning och självömkan då vi har turats om att vara förkylda här i familjen. Det enda positiva med det är att man kan laga billig mat för det spelar ju ingen roll hur det smakar, man känner ju ändå ingen skillnad.

Börsen har varit ganska trist men en berg och dalbana kan ju vara kul någon gång ibland. I början av februari blev det ganska många transaktioner då jag försökte utnyttja att Mr Market fick lite skrämselhicka men efter det lugnade jag ned mig lite.

Bild: Pixabay.com


Ekonomi

Jag redovisar ju inkomsterna i efterskott så februariinkomsterna är den lön man får i slutet av januari och då har det inte hänt så mycket men nu i februari fick jag en liten slant från försäkringskassan i föräldrapeng. Det var en liten peng men ack så skönt att äntligen få någonting. Nästa månad blir det bättre. Då ramlar de stora pengarna in. Om försäkringskassan räknar rätt kommer jag få aningen mindre pengar utbetalt än jag tidigare sparade varje månad. Men man får vara glad för det lilla.

Portföljutveckling

Året har börjat ganska dåligt för min del och februari har varit tufft men portföljen har hållit emot ganska väl mot nedgång så där har vi portföljen i ett nötskal. Jag förstår inte varför jag hela tiden återkommer till detta. Min portfölj hänger aldrig med i uppgångar men verkar heller inte följa med lika långt i nedgångar. Det är ju så jag vill ha det.

Totalt är AVL-index ned -1,96 % (3,24 %) under februari så även med en stor återhämtning backar vi en del. YTD är AvL-index upp totalt 1,19 % (3,24 %) så det är ingen ko på isen direkt.

Dollarn har försvagats en aning, vissa innehav har återhämtat sig lite men portföljen har fortfarande haft det jobbigt. Portföljen är under februari ned -0,75 % (-0,11 %) och YTD är portföljen ned totalt -0,87 % (-0,11 %). Portföljernas volatilitet är dock fortfarande låg och inte högre än 7,92 % (6,78 %) vilket är klart under OMXSGIs volatilitet på 10,7 % (9,5%).

På det hela taget ligger jag efter index med 2 % efter årets första månader och det är ju trist men för mig är det här inte en sprint utan ett maraton och även om det nu kan verka som om jag satsat fel tar det längre tid än så att avgöra om jag är helt ute och cyklar eller om jag hade rätt hela tiden.

Sparande

Här är jag tvungen att göra avbön för jag räknade fel förra månaden när jag sa att vi hade sparat 34,9 %. Jag var lite för het på gröten och blandade in denna månads siffror i förra månadens redovisning och kan därför konstatera jag behöver justera förra månadens siffror. Det är nu inte hela världen eftersom vi förra månaden verkar ha sparat 36,71 % så lite mer.

Den här månaden har vi dock klarat oss lite sämre med 25,77 % även om det beror lite på hur man räknar. Jag räknar inte in att vi har tillfört ganska mycket pengar till vår buffert eftersom vi har ett fast belopp som bufferten skall vara på och i höstas när vi dränerade bufferten valde jag att inte ta upp det heller eftersom det då var helt skevt. Nu är vi dock på banan igen och bufferten är återställd så nästa månad kommer nog bli ett ganska hyggligt sparande.

Utdelning

Februari är inte den bästa utdelningsmånaden för portföljen men det finns sämre saker än att kunna täcka det mesta av matkostnaderna för en månad med passiva inkomster. Utdelningarna täckte 11,86 % (28,60 %) av en genomsnittsmånads kostnader.

Målsättningen att på helåret lyckas täcka 23 % av utgifterna med passiva inkomster är ett mycket utmanande mål, speciellt när jag håller på att göra mig av med högutdelare till fördel för växare samt minska belåningen men den som ger sig kommer aldrig vinna och vi har ju bara klarat av två månader än så länge. Portföljen har än så länge täckt 3,37% (2,38 %) av ett genomsnittligt års kostnader. Bara 20 % kvar.

En sak jag började med förra året var att jämföra årets utdelningsnivå med tidigare perioder och i grafform ser det ut som nedan.



Jag saknar fortfarande SAS-preffens magnifika utdelning. Jag mottog 34,77 % mindre pengar i utdelning den här månaden jämfört med samma månad 2017 men prognosen säger att det kan komma att hämtas hem i nästa månad istället.

AVL-Portföljen

AvL-portföljen rullar på och nu börjar det se ganska bra ut tycker jag. I februari gjordes tre köp. Det köptes in aktier i MQ, Kinnevik och Svolder. Kontot som nedan.





I dagsläget är portföljen inkl likvider värd 13073 kr (insatta medel 12.500 kr) vilket innebär att vi fått 573 kr (1105 kr) kr eller 4,58 % (9,2 %) i avkastning på 23 månader. Vi är snart uppe i två år för det här experimentet och tittar man på avkastningen beräknat på daglig NAV enligt Nordnets beräkningar har portföljen avkastat totalt 3,98 % det senaste året vilket är aningen under Stockholmsbörsen samma period men då har portföljen också gungat rejält den senaste månaden.

Livskvalitet

Den här månaden har det ändå hänt en del trots en kort månad och en lång förkylning. Joy fick sitt mässlingsvaccin så vi var ute och skådade världen lite mer vilket var trevligt. Vi fick dessutom besök i några dagar vilket är mycket trevligt och utöver det har vi hunnit med att fira Joys ettårsdag med pompa och ståt. Det var länge sedan vi hade så mycket människor i lägenheten på en och samma gång.

Hälsa

Jag är fortfarande över 100 kg men jag skyller på förkylningen för vi har ändå ätit ganska hyggligt så det är inte med himla många gram jag missar mot målet så det skall nog gå vägen det här när ljuset och hälsan återkommer. Tills dess tröstar jag mig med en kaka choklad och kanske en kopp te med lite dålig whisky i för halsens skull.

Summering

Nu är året igång på riktigt. Nog för att snön ligger men snart är våren här, utdelningarna börjar regna in på allvar och solen kan värma den kalla och grå vardagen.

Må väl allihopa och lycka till


Bildkälla: pixabay.com, att välja lycka och nordnet.se