Ibland har man otur när man tänker - Sålde Genova

Inlägget innehåller affiliatelänkar

För några veckor sedan sålde jag mina Akeliuspreffar till förmån för en portfölj av andra preffar och högutdelare men jag gjorde en rejäl tankemiss på ett av aktierna jag köpte och det var Genova prefferensaktie.

Jag sålde den "eviga" Akelius för att den förväntade avkastningen var nere under 6 % och valde den högavkastande och mer riskfyllda Genova istället eftersom den gav 8,5 % men trots att jag visste att den sannolikt inte var evig räknade jag inte på vad den faktiska förväntade avkastningen skulle bli.

Det är relativt sannolikt att bolaget väljer att lösa in preferensaktien i december 2025 när de kan göra det till priset 110 kr/st. Räknar vi lite på det kommer vi fram till att vi fick betala 125 kr aktien och fram till inlösen skulle vi få 8*10,5 kr (8 års utdelningar) + 2,63 kr (utdelningen i november i år) + 110 kr (inlösenspriset) = 196,63 kr. Det innebär att avkastningen skulle bli 71,63 kr under perioden.

Jag vet att jag skrev att det var ett bet på en kortare period men man måste faktiskt räkna på att hålla den här typen av instrument till förfall och om man då gör det kommer man fram till att den förväntade totalavkastningen på Genova preferensaktie ligger på 5,7 % per år.

För Akelius preferensaktie är beräkningen liknande eftersom de i maj 2024 får lösa in sina aktier till 330 kr/st och räknar man på den förväntade avkastningen får man fram att den förväntade avkastningen blir straxt under 5 % per år.

Ingen av preffarna är då rimliga att köpa med tanke på hur många fina bolags stamaktier man kan köpa där bara direktavkastningen ligger på 5 % och där man kan förvänta sig både en ökande utdelning och ett ökat pris på aktien med tiden men om man bara analyserar de båda preffarna kan man konstatera att en skillnad på mindre än en procent om året för att köpa på sig så mycket högre risk som Genova innebär det är det inte värt i min bok.

Det blev alltså till att sälja vilket jag lyckades göra innan raset så jag kom ut aktien en krona dyrare än jag köpte för och efter courtage tjänade jag ihop till en flaska läsk som jag kan fira med. För all del kan man ju räkna på det och konstatera att jag ägde aktien i sex dagar och vinsten jag gjorde översätts till en årsavkastning på 21 % men eftersom det rör sig om kaffepengar är det verkligen fånigt att räkna så.

Pengarna blev istället lite aktier i Eolus Vind och Kappahl vilka jag tagit in alldeles nyligen i portföljen. Eolus har jag skrivit om här men Kappahl har jag inte hunnit skriva om men man kan med fördel läsa Stefan Thelenius senaste blogginlägg om bolaget.

Jag äger således inte Genovia preferensaktie längre och min andel preferensaktier i portföljen har sjunkit ytterligare. Kommer preffarna tillbaka i pris igen kommer andelen förmodligen sjunka ytterligare för jag har räknat på flera av dem i kombination med att jag har hittat ett stort antal bolag där till och med direktavkastningen är god nog att ersätta preffarna även räknat på något års sikt och därför förlorar preferensaktierna lite av sin tjusning.

Den kvarvarande anledningen till att hålla prefferensaktier är att man kan se dem som ett ränteinstrument med viss aktierisk vilket innebär att om man väljer de absolut säkraste preferensaktierna skulle man kunna ha dem som ett alternativ till ett långsiktigt högräntekonto för exempelvis en buffert.

Bildkälla: sfanytime.com