Skillnader mellan aktier och Depåbevis (ADR)

Inlägget innehåller affiliatelänkar

För en tid sedan skrev jag ett ganska uppskattat inlägg om de rättsliga skillnaderna mellan ISK-kontot och en kapitalförsäkring. Det var en relativt kort genomgång men vi klargjorde exempelvis att kapitalförsäkringen inte ingår i tillgångsmassan i ett dödsbo om man skulle gå bort utan tillgångarna går direkt till förmånstagarna. Det kan vara värt att tänka på i valet av kontoform för även om det är lite trist att påminnas om sin egen dödlighet gör det ingen skada att planera lite inför framtiden.

Jag har fnulat på ytterligare ett par frågor som kan vara vettiga att reda ut för de som har det tveksamt spännande intresset att samla på utländska aktier och det är skillnaderna mellan en vanlig aktie och det som kallas ADR (amerikanskt depåbevis). Nu finns det fler depåbevis än de amerikanska men låt oss hålla oss till den sorten. I sin enklaste form är ett depåbevis ett värdepapper som motsvarar en eller en del av en aktie men det är inte aktien i sig som är depåbeviset.

Det är helt enkelt så att om du skulle vilja köpa en exotisk aktie eller en riktigt dyr aktie så kan det finnas en bank eller värdepappersinstitut som tycker att det vore trevligt att låta dig handla i den typen av aktier men det kan vara så himla dyrt att köpa den typen av aktier att det inte är ekonomiskt försvarbart att du skall sitta och direkthandla ett par gånger i taget. Då kan bolaget köpa in aktierna och sedan kan de ge ut depåbevis vilka ger rätten till värdet av den underliggande aktien men emittenten kan hålla nere transaktionskostnaderna och på det sättet göra det möjligt för oss vanliga dödliga att köpa spännande aktier vi annars inte hade haft tillgång till.

Det är nu inte himla vanligt med depåbevis men vill du exempelvis köpa aktier i den brittiska banken Barclays PLC via Avanza kan du antingen ringa deras mäklare och betala 750 kr i courtage för att få köpa en handfull aktier eller så kan du köpa det amerikanska depåbeviset jag länkade till ovan. Om du köper depåbeviset är det viktigt att veta om att du dels inte äger aktier formellt sett utan du äger ett värdepapper som ger dig de ekonomiska fördelarna och nackdelarna av en aktie men du får också vara medveten om emittentsrisken vilket innebär att om utgivaren av beviset hamnar i problem kan det hända att ditt bevis inte är värt så mycket. Just den risken torde vara mycket liten men värd att ha koll på.

En annan viktig detalj är att förutom courtage och växlingsavgift för att köpa det där depåbeviset kommer du också en administrativ avgift. Den där avgiften skiljer sig åt mellan olika banker men exv Avanza & Nordnet tar mellan 0,005-0,05 USD per bevis och det kan dessutom kosta en slant i administrativ avgift när du får utdelning. Det kan helt enkelt bli lite dyrare att handla depåbevis än vanliga aktier och detta måste man ta med i beräkningen när man gör sin kalkyl för huruvida investeringen är vettig att göra.

Summering

Till syvende och sist kan det fortfarande vara intressant att köpa ett depåbevis för det kan vara så att du väldigt gärna vill få tillgång till just det där bolaget för att du verkligen tror på bolaget, marknaden, regionen eller vad det kan vara. Då skall du givetvis köpa beviset men om det råkar vara så att du till en rimlig peng kan köpa aktien på dess hemmamarknad så att du i slutändan faktiskt äger aktien eller så kan du välja att köpa ett depåbevis, ja då gäller det att ha tungan rätt i munnen och fundera på avgiftsstrukturen..

En sista sak att notera är att det finns aktier som är noterade på flera marknader. Exempel från den egna portföljen kan vara Diageo, Pfizer eller varför inte ABB och då är de båda alternativen aktier du kan köpa och den främsta skillnaden är courtagekostnaden för de olika marknaderna och vilken valuta aktien handlas i. Jag väljer exempelvis att köpa den svenska ABB aktien framför den amerikanska för att jag då slipper valutaväxlingsavgift och ett dyrare courtage när jag handlar men det är ingen annan skillnad på aktierna.


Bildkälla: freeimages.com