Är 11 % avkastning rimligt?

Den som kikat in här på bloggen någon gång ibland har kanske sett att jag ibland skriver inlägg där jag presenterar någon form av räkneexempel på vad ett långsiktigt sparande skulle kunna innebära i slutändan. Om du sparar 7 kr per måltid á 3 måltider per dag från det att du är 18 år tills du går i pension kommer du ha X pengar när du slutar jobba.

I dessa beräkningar tar jag oftast i ganska hårt när det kommer till förväntad räntenivå och förväntad avkastning. Jag brukar peta ned den förväntade långsiktiga räntan till 2 % och den förväntade långsiktiga avkastningen brukar jag lägga på 11 %.

Det är inte helt ovanligt att jag blir ifrågasatt på just dessa antaganden så jag tänkte gå igenom hur jag tänker.

Det jag först vill säga är att man helt missar poängen med inlägget om man fokuserar på just dessa antaganden eftersom det egentligen är fullständigt skit samma vad slutsumman blir, för det viktiga är att motivera folk till långsiktigt sparande. På så lång tid har en halv procent hit eller dit,vansinnigt stor inverkan, men också huruvida man kan sparar ytterligare en hundring i månaden eller om man kan låta pengarna ligga ytterligare ett år varför det är omöjligt att med rimlighet anta någonting om ens förmögenhetsutveckling på 50 år. Det går alltså inte att med någon form av säkerhet förutse utfallet utan det handlar om att berätta att med en relativt liten insats kan du åstadkomma enorma resultat om du ger tiden och ränta-på-ränta effekten möjlighet att samverka.

Med det sagt tycker jag att vi kan kolla på mina två antaganden.

Räntan

Att en långsiktig statslåneränta på 2 % skulle vara rimligt är osannolikt om man tittar på en lång historik och med ett inflationsmål på 2 % skulle det ge ett nolläge vilket inte är rimligt men kikar man på Japans historiska situation är det inte helt omöjligt att vi kommer ha ganska långa perioder framåt med ganska låg ränta så helt uteslutet är det inte att 2 % ränta kan vara rimligt. Men här är jag fullt medveten om att jag tänjer gränserna till exemplets fördel.

Avkastning

När det kommer till den långsiktiga förväntade avkastningen är det en annan fråga. Om man kikar Affärsvärldens generalindex vilket är det index som är lättast tillgängligt i långa dataserier för oss privata användare. Det är också ett index som mäter hela svenska börsens totala avkastning inklusive återinvesterade utdelningar. Indexet är inte inflationsjusterat men jag brukar inte ta hänsyn till inflation i mina beräkningar för det tillför inte syftet med artiklarna men man kan givetvis lägga på inflationsförväntningar om man gör egna beräkningar.

Låt oss kika på det.

Ett normalt arbetsliv idag kan vara mellan 18 år tills man fyller 65 år. Detta antagande är inte heller absolut rimligt men det är definitivt möjligt. Sparperioden blir då 47 år.

Om vi kikar på 5 st 47-års perioder nämligen perioderna 1965-2012 fram till 1969-2016 vilket är den sista perioden jag har data för kan vi konstatera att det skiljer en hel del i totalavkastningen.

När jag beräknar CAGR (genomsnittlig årlig avkastning) tenderar jag att använda den här kalkylatorn.

Som ni ser kanske jag borde använda 10 % istället eller 10,6 vilket är någon form av medelvärde men då avrundar jag gärna till 11 istället för det är en finare siffra. Sen om jag skall vara helt ärlig brukar jag lägga till avkastningen under min egen livstid vilken ni ser längst ned i tabellen och då blir medel 10,95 % men i gengäld är min livstid för kort i sammanhanget så det är egentligen inte gångbart som mättid men det är min blogg så jag bestämmer.

Oavsett vad så kan vi konstatera att det pendlar mellan 10-12 % och även om det gör enorm skillnad vilket man använder så tycker jag att 11 %, givet historiken, inte är ett orimligt antagande.

Summering

Jag försvarar gärna mina antaganden och i mina aktieanalyser är det väldigt tacksamt med kommentarer som får oss alla att fundera. När jag tänker och beräknar min egen framtid räknar jag med runt 8 % i årlig genomsnittlig avkastning. Dels för att sänka mina egna förväntningar men också för att jag sparar på ett sätt som gör att 8 % kan vara mer rimligt. Jag håller en del ränta i mitt sparande så även om jag också har en del tillväxt i portföljen skulle det mycket väl kunna bli så att jag närmar mig 5-8 % snarare än 8-12 % på lång sikt men det återstår att se.

Det viktigaste med detta inlägg och alla mina inlägg där jag gör olika sparandeberäkningar är att läsaren får upp ögonen för att ens val kan göra stor skillnad. Att välja att äta havregrynsgröt med mjölk och sylt istället för yoghurt och flingor på morgonen är inget enormt, livsavgörande val för de flesta men ger en besparingsmöjlighet för en barnfamilj på 10-15 kr/dag och är dessutom nyttigare.

Dessa 10-15 kr/dag kan vara livsavgörande även om inte kostvalet är det. Givet ovanstående antaganden skulle de två barnen kunna få ett par hundra tusen kronor var till sitt första lägenhetsköp och föräldrarna slipper handla lika ofta vilket kanske sparar på miljön.

Motivation är många gånger viktigare än de exakta siffrorna och det är min poäng även om jag inte anser att mina antaganden är fullständigt orimliga utan snarare ganska sannolika.

Lycka till

Bildkälla: freeimages.com och att välja lycka