Rödbetor med rosmarinhonung, parmesan och pinjenötter

För ett tag sedan var det skördefest för rotfrukter och butikerna tävlade i extrapris. Jag köpte ett tjugotal kilon men denna relativa återhållsamhet kom sig endast av det faktum att jag saknar lämplig förvaringsplats för rotfrukter.

Bild: Koket.se

Jag klagar inte över min begränsade möjlighet att förvara rotfrukter. Jag misstänker att det är ganska få, relativt centralt belägna lägenheter som är utrustade med jordkällare och det är våra val som definierar oss. Vad jag säger är att jag i några veckor har gjort vad jag kunnat för att, på ett så kreativt sätt som möjligt, förbruka rotfrukterna innan de blir dåliga.

Kvar nu ligger en handfull skrumpnande rödbetor men jag skall nog lyckas ta tillvara på dessa också. I värsta fall kokar jag dem och lägger in dem för framtiden men till dess används rödbetor som tillbehör till ganska många måltider.

Häromdagen frågade jag i vanlig ordning hustrun vad hon önskade till middag och i vanlig ordning blev svaret någonting i stil med ”god mat”. Jag berättade då att jag hittat ett recept på rödbetor med rosmarinhonung, parmesan och pinjenötter vilket hon tyckte lät gott men hon beklagade sig över att jag alldeles för aktivt lyssnat på hennes krav på en ökad frekvens av vegetarisk matlagning.

Det hela slutade således med att måltiden bestod av ovanstående sidorätt vilken fick ackompanjera en baconlindad fläskfilé. Som alternativ till sås serverades en neutral crème fraiche och lite balsamvinäger.

Rödbetor med rosmarinhonung, parmesan och pinjenötter

Inga konstigheter här. Gör som det står i receptet så kommer det gå bra. Jag hade bråttom så jag kokade rödbetorna, rostade pinjenötterna och monterade alltihop på ett fat men jag skippade rosmarin i honungen men det gick bra det också.

Med mindre kött och mer rödbetor eller att man kanske skippar bacon så kommer man under en tia per portion och det är inte dåligt för en lyxig rätt som den här. Nu skall man vara medveten om att det mesta jag använt varit extrapris på så det kan vara svårt att duplicera priserna.

Att helt utesluta köttet tror jag hade blivit tråkigt men det kan ha att göra med att jag tycker att just rödbetor är ganska genomträngande och jag tröttnar ganska fort. Jag hade nog behövt lägga på någonting men jag vet inte exakt vad det skulle vara. Eventuellt räcker det med en knäckemacka eller en skål rårivna morötter för att få ett avbrott men utan att ha testat är det svårt att säga. Hade man valt vegetariskt kan man konstatera att man kommit undan med halva priset även om man i det läget varit tvungen att dubbla rödbetsportionen.

z2036.blogspot.se

Om vi antar att priset halveras till 5.38 kr/portion och du givetvis gör tillräckligt för lunch också; och så antar vi att detta förfarande upprepas varje dag dvs att du väljer vegetarianism när du fyller 18 år och sparar undan 5,38 kr två gånger om dagen skulle du varje månad spara 328 kr. Det ser ut att vara en ganska rimlig summa för oss som vill äta kött att vara av med per månad i utbyte mot vår hobby eller hur?

Om vi sträcker ut exemplet till att se vad vegetarianens portfölj hade varit värd när denne gick i pension 47 år senare om det enda bidraget till portföljen varit måltidsslantarna. Ja om man sparar 328 kr/månad till 11 % genomsnittlig avkastning vilket Stockholmsbörsen genererat de senaste 30 åren; då skulle portföljen till pension vara värd 3 982 576 kr.

Det är nu man kan fråga sig om köttet på tallriken är värt 4 miljoner kronor.

För mig är det nog det, men jag gör detta val högst medvetet och jag njuter av varje måltid. Denna vetskap har dock lett till att vi oftare väljer bort köttet men det kommer nog aldrig bli på permanent bas.

Bildkälla: koket.se, att välja lycka, z2036.blogspot.se