Veckan som gått har varit förhållandevis händelselös bortsett från en dopad löning. Den blev dopad av det faktum att min arbetsgivare dels fick på plats flexbanken vilket gör att jag nu får en fast månadslön och arbetstidsjusteringar läggs i en flexbank, trevligt, men också som följd av att jag förra månaden inte fick betalt för tre av fyra veckor för det blev något fel med semester lön och semesterersättning. Således fick jag en normal månadslön och utöver det fick jag ett par veckors lön extra. Jag fick inte fullt tre veckor plus semesterersättning eftersom jag inte jobbat tillräckligt men jag vill hellre ha flexibilitet än få förskottssemester och med min sparkvot är det ganska lugnt att ta ett par dagar obetald semester någon månad.
Denna relativt händelselösa vecka har jag en fråga till dig som läsare.
Att mäta årsavkastning
Jag satt och filosoferade över mitt sätt att mäta avkastning YTD (Year To Date). Jag är relativt tidigt i min ackumulationsfas vilket gör att portföljens ingående värde vid början av året förhoppningsvis kommer skilja sig ganska mycket från slutvärdet oavsett kurssvängningar och att då helt sonika dela portföljavkastning till dags dato med ingångsvärdet känns fel eftersom det ger ett ganska högt värde. Därför har jag tills nu valt att mäta avkastningen YTD baserat på portföljvärdet vid innevarande månads ingång vilket ger en lägre procentuell förändring men bättre speglar de förutsättningar som råder just nu. Ju längre jag kommer desto mindre betydelse kommer mina egna insättningar ha på portföljvärdet varför detta sätt att mäta kommer begränsas i värde men i dagsläget spelar det roll. Jag kanske skall reflektera över att jag är medveten om att konventionen förespråkar det första alternativet men jag kan inte komma över känslan av att jag lurar både er och mig med en sådan mätteknik men under helgen har jag kommit fram till att det kanske är tvärt om, att jag lurar er genom att göra som jag gör.
Detta är förutsättningarna och mina tankar och låt mig kort beskriva skillnaderna.
Låt oss anta att vi den förste januari hade 100.000 kr och varje månad sparar 10.000 kr. Om vi på ett år får 1 % i avkastning per månad skulle vi i januari månad få 1.000 kr (1%*100.000 kr) i avkastning och i februari skulle vi således få 1.110 kr (1%*100.000 kr + sparande 10.000 kr + avkastning 1000 kr). Det innebär att vi månad två kan välja att redovisa avkastningen YTD vilket nu i kronor är 2110 kr på flera olika sätt.
Alternativ 1: Vi kan använda portföljens ingångsvärde vid årsskiftet vilket ger att avkastningen är 2,11 % (2.110 kr/100.000 kr)
Alternativ 2: Vi kan välja innevarande månads ingående balans istället för årets ingående balans vilket ger att vi har en avkastning på 1,9 % (2110 kr/111.000 kr)
Ser ni skillnaden?
Med förbehåll för att jag räknar lite fort när jag skriver det här kommer vi den 31/12 när året skall summeras har ett portföljvärde på 239.507 kr. Den sista insättningen har vi inte hunnit få någon avkastning på men vi kan ändå konkludera att den totala avkastningen uppgår till 19.507 kr efter att insättningar och ingående balans är exkluderade.
Med alternativ 1 innebär det att vi haft en avkastning på 19,5 % och med alternativ 2 har vi haft en avkastning på 8,58 %.
Ganska stor skillnad.
För mig spelar det ju inte så stor roll eftersom jag ser de faktiska siffrorna och har kronor och ören framför mig men eftersom jag bara redovisar procent här på bloggen än så länge kan det ha en avgörande effekt för er läsare.
En sista lösning skulle kunna vara att göra någon form av NAV beräkning men jag har inte riktigt kommit underfund med hur jag skulle utforma en sådan för att det skulle bli rättvisande och jag är inte heller helt säker på att jag är sugen på den typen av manuell hantering eftersom det i dagsläget innebär en hel del handpåläggning att sammanställa alla siffror från alla olika håll.
Framöver kommer det också att bli möjligt att visa kontografer gällande de olika portföljerna men inte gällande totala portföljvärdet vilket även fortsättningsvis kommer kräva handpåläggning.
För att sätta det hela i perspektiv.
Skulle portföljvärdet vid årets ingång istället vara 10 miljoner kronor och insättningarna även då vore 10.000 kr/månad skulle alternativ 1 i slutet av året ge siffran 12.75% och alternativ 2 betyda 11.31 %. Som du ser spelar alternativen mindre roll ju längre jag kommer men i dagsläget kan det ha ganska stor effekt. Speciellt som detta årets sparande har varit smått hysteriskt.
Vad är din önskan?
Nu kommer vi således till kärnfrågan. Vad tycker du hade varit mest intressant att se?
Det kanske bara spelar roll för mig och du som läsare kanske skiter högaktningsfullt i siffrorna men skulle det ha betydelse för din upplevelse av bloggen får du jättegärna berätta hur jag kan göra för att beskriva utvecklingen på ett sätt som gör din läsupplevelse bättre. Har du andra förslag tar jag givetvis jättegärna emot dem också och utvärderar möjligheterna.
Vill du inte skriva i kommentarsfältet finns jag också tillgänglig på FB och via mail eller Twitter och du hittar alla kontaktytor HÄR.
Bildkälla: freeimages.com
Bildkälla: freeimages.com
Tack för en trevlig blogg!
SvaraRaderaJag funderade själv på samma problem i början på året men kom upp med följande lösning:
Insatt kapital räknas med beroende på antalet dagar från insättningen till dagens datum. Dvs:
10000 insatt 1:a maj räknas
1:a juni som 10000*1/12
15:e juli som 10000*2,5/12
31:a december som 10000*8/12
Det enda som behöver bokföras i excel är summan och vilket datum den skedde. Resten är formler.
Vad tror du om det, blir resultatet rätt?
Hej Erik
RaderaJag är osäker på om jag förstår vad du menar. Menar du att en del av insättningarna skall tas med i nämnaren när vi beräknar årsavkastning i procent eller menar du att en del av insättningarna skall tas med i täljaren och inkluderas i avkastningssumman? (Jag nästan förutsätter att du menar det tidigare)
I det föregående fallet dvs att vi lägger till insättningarna i portföljvärdet med tiden så ingår det i alternativ två även om jag är en gnutta hårdare och anser att det skall med relativt direkt. Ditt sätt att beräkna det på blir mjukare vilket skulle innebära att vi hamnar någonstans emellan de två alternativen.
Det skulle kunna funka. Det blir ju fortfarande en abrovinsch men kanske en bättre sådan än den jag anammat även om det också blir en gnutta omständligare men det är precis som du säger att det bara är formler och vad gör väl ytterligare en rad i mitt stora excelark.
Tack för att du läser och gillar bloggen.
Ja jag var lite kortfattad. Lite utförligare exempel.
SvaraRaderaIngående 2016: 100 000kr
Insättning: 10 000kr 1:a maj
Utgående 2016: 130 000
%Resultat = (130000-100000-10000)/(100000+10000*8/12) *100 = 18,75%
Jag menade alltså det tidigare som du skrev.
Problemet avtar ju med tiden då insättningarna blir förhållandevis mindre. Dock vill man ju inte hamna under index bara för att man råkar sätta in mycket pengar i slutet på året :)
Har full förståelse för om du inte orkar göra något nytt men isf röstar jag för alternativ 2 i blogginlägget.
Men då var det solklart... Jag var lite orolig men då är vi överens och det är ju inte särdeles svårt egentligen.
RaderaSkall se om jag kan hitta lite tid innan det är dags för en ny månadsrapport och se hur stor effekt det får. Blir det stor effekt kanske jag kör på ditt vägda alternativ annars kan det helt enkelt ligga kvar om ingen annan kommer med starka åsikter.
Tack för förtydligandet.