Ett beslut är fattat

 Idag firar jag att ett beslut är fattat.

För två år sedan blev min arbetsgivare tilldelade en arbetsuppgift som bara växte och växte. Från början trodde vi att det skulle räcka med fem-sex personer som lånades ut på deltid för att hantera uppdraget men för att klara oss igenom pandemin har vi rekryterat tusentals personer och tjogvis med chefer.

Jag var en av de första som gick från mitt ordinarie arbete till att arbeta med det här nya och min profil innebar enorma möjligheter. På två års tid har jag bytt uppgifter minst sex gånger och jag har blivit befordrad två steg. Jag har varit med och format framtiden.

Det har varit oerhört stimulerande, givande, utmanande och slitsamt.

Nu är det dags att backa.

Mitt jobb är klart.

Jag kan välja att vara med på en avvecklingsresa när projektet skall demonteras och hundratals människor skall få reda på att det råder arbetsbrist. Eller så kan jag välja att återgå till den tjänst jag hade innan pandemin. Det är ett mycket svårt beslut.

Det är en ganska enkel tjänst jag går tillbaka till vilket innebär att tempot är många gånger lägre. Det innebär också att stressnivån kommer minska avsevärt. Möjligheterna till semester, flex, föräldradagar, vabb och allt annat värdsligt kommer ingå i livet igen.

Jag har flera hundra föräldradagar att ta ut för Happy. Jag har över två månaders semester att ta ut. Det är dags nu att prioritera andra saker ett tag. Sverige får klara sig själv ett tag för nu skall jag ta hand om mig och min familj.

Idag sitter jag med ett glas bubbel i handen och firar att friheten närmar sig. Men det är också en gravöl när jag ser att jag snart skall begrava en av de mest utvecklande och givande perioderna i mitt liv.

Livet är inte statiskt. Morgondagen är full av nya vägar att vandra och vid månadsskiftet kommer jag promenera på en ny väg. Deltidsföräldraledig och tillbaka vid mitt skrivbord för att vända papper på deltid.

Sláinte