Banken utnyttjar sin makt?

Jag läste nyligen en artikel där skribenten konstaterade att banken utnyttjar sin maktposition för att maximera sin vinst på bekostnad av kunden och exemplet som gavs var gällande ränteskillnadsersättning och att det är dyrt att bryta ett lån i förtid som är bundet.

Jag kan givetvis hålla med om att det är, eller kan bli dyrt att lösa ett bundet lån i förtid men är det verkligen banken som utnyttjar sin makt på kundens bekostnad?

Om du ingår ett avtal som du av någon anledning vill häva och det finns inskrivet i avtalet från start att den ena parten skall få skälig kompensation vid förtida upplösen av kontraktsförhållandena handlar det väl om en rimlig ekonomisk transaktion och inte ett utnyttjande? I alla fall i det ovan beskrivna fallet.

Jag tror att det är svårt att se lån som en produkt vilken man köper men det är precis det det är. Lagen reglerar ganska tydligt ränteskillnadsersättningen på samma sätt som det finns lagar som reglerar konsumentens rätt att reklamera varor och tjänster m.m.

Jag tror att den svenska konsumenten ofta är okunnig gällande vilka rättigheter OCH skyldigheter hen har. Jag har arbetat i diverse serviceyrken och det var ganska vanligt förekommande att kunder kom in i den butik jag arbetade och krävde att få lämna tillbaka en uppenbart brukad produkt, utan uppvisande av kvitto och inte så sällan långt efter inköpstillfället. Ibland åtföljdes kravet av ett enkelt konstaterande att lagen krävde att vi skulle erbjuda 14 dagars öppet köp. Den som vill utbilda sig i de korrekta villkoren gällande öppet köp kan börja här men jag kan väl nämna att vi inte hade något öppet köp på dessa produkter vilket tydligt framkom på kvitton och affischer i butiken på flera ställen.

Jag gissar att ungefär samma situation uppstår när människor tar ett bostadslån och binder räntan på några år. Man binder räntan för att känna sig trygg men när man sedan vill flytta förstå man inte att det kostar banken pengar att du väljer att säga upp lånet i förtid. Om banken vill få betalt blir det genast ramaskri.

Vi är exempelvis väldigt noga med att ha en lång uppsägningstid på det egna arbetet.

Exempel

Föreställ dig att du jobbar i en Göteborgsfabrik (bor i en lägenhet i Olskroken) och helt plötsligt tycker chefen (din partner) att det är dags att flytta fabriken till Polen för att förutsättningarna (barn, skilsmässa, vad som helst) har förändrats. Fabriken skall flyttas samma dag för företaget har redan köpt en ny fabrik (ny lägenhet) och det är bråttom. Givetvis har de vetat det här ett tag men inte valt att säga någonting till arbetarna innan det var klart (jämför din relation med banken).

Hade du varit nöjd om du inte fick betalt under din avtalade uppsägningstid?

Jag hade inte varit nöjd om jag var arbetstagare men om jag var arbetsgivare hade det varit toppen. Varför skall det vara annorlunda när en bank vill ha betalt under uppsägningstiden?