Hatar morgnar - eller?

Semestern är här och jag har fått tillfälle att filosofera lite om det här med frihet.

Jag och min hustru har ofta olika åsikt om yrkeslivets förutsättningar då hon ämnar arbeta för en traditionell arbetsgivare under överskådlig framtid medan jag med fördel kan byta till en egenanställning eller att bara engagera mig i saker jag tycker är kul snarare än ett traditionellt arbete.

En av anledningarna (men långt ifrån den främsta eller den enda) till att jag gärna skulle koppla mig fri från arbete är morgnar. Morgonen tenderar att vara en ångestfylld tid av stress oavsett om jag försöker slappna av och ta det lugnt och förlita mig på flexen.

Varför?

När vardagen måste inrutas i ett tidsmönster kommer det alltid finnas tillfällen då tiden begränsas och stress kan upplevas. Jag försöker så långt det är möjligt att minska mitt intag av yttre stress.

Jag kör inte till jobbet och jag försöker undvika kollektivtrafiken eftersom folk i de situationerna tenderar att vara väldigt stressade vilket brukar innebära att deras sätt att hantera tillfället påverkar mig negativt oavsett min ingående stressnivå.

Jag försöker ha gott om tid på mig på morgonen för alla tänkbara situationer men eftersom frukosten serveras på dotterns förskola kl 08.00 är det en tid som behöver hållas varför stress kan uppstå när dottern inte riktigt vill.

Och så fortsätter det...

Jag påverkas mer av dessa situationer just på morgonen och ju mer tid som skiljer mig från morgonens uppvaknande desto lättare blir det att hantera omvärlden.

Men varför är detta ett problem?

Jo just för att livet som traditionellt arbetande är tidsstyrt.

Självklart kan man inte ta bort alla krav på tidsmässig kontroll och kasta klockan men under dagar då det inte finns några schemalagda hållpunkter i kalendern för morgonen tenderar morgonen att vara långt mer angenäm än vardagsmorgonen.

För mig skulle det således göra stor skillnad om jag kunde få välja helt fritt hur morgonen skulle se ut. De två första timmarna på min dag kanske skall innehålla frukost, en bok, en promenad, ett träningspass eller någonting annat jag just den dagen behöver.

Min frihet kan, om alla planer går i lås, komma att sammanfalla ganska väl med att dottern blir så stor att hon får ta ett ganska stort eget ansvar för sin morgon och skulle jag då inte behöva följa en arbetsgivares schema kan därför morgonen bli en lika angenäm stund som de morgnar spenderade under lugna semesterdagar. När dagen börjar bra är det dessutom ganska lätt att vara produktiv resten av dagen. Tänk om man i det läget dessutom pysslade med någonting man bara tyckte var roligt.

Ekonomisk frihet handlar om att få planera sin dag själv. Inte att sluta arbeta.