Ack vad jag bedrog mig.
Tänk att så få kan vara så buttra och bittra. Jag börjar tro att folk sitter och väntar på att få störa sig på någonting som ger en möjlighet till helig vrede. Folk kan vara så himla småaktiga att att man nästan blir tårögd.
Och då har jag bara suttit på min post i några månader.
Jag har dessutom insett vad mycket småsaker som kan hända med en fastighet. Hur otillförlitliga byggare kan vara och hur svårt det är att hitta hantverkare, servicepersonal och stödfunktioner som gör ett vettigt jobb för en rimlig peng.
På bara några månader.
När jag startade den här bloggen var ambitionen att jag skulle få en dagbok att skriva ned alla de val jag gjorde för att leva ett lyckligare liv. Idag skriver jag om ett felaktigt val. Jag tjänar 5-20 kr/h beroende på hur mycket mer jag behöver jobba och för det får jag det stora nöjet att avsky mina grannar.
Om du någonsin får erbjudandet att sitta i en bostadsrättsförenings styrelse - FLY. Om du ändå väljer att engagera dig föreslår jag att du ser till att antingen vara okänslig för dumhet och elakhet, vara gammal och bitter med obegränsat med tid eller redo att flytta.
Rant over
Bildkälla: fnurra.se
Känner igen det där efter engagemang i två BRF:er.
SvaraRaderaDe boende är svin(i alla fall de mest högljudda) och de flesta i styrelsen är inkompetenta, ibland med stora hävdelsebehov.
Det är en stor anledning till att jag bor i hus idag trots att jag egentligen inte behöver det som singel.
Tack för en intressant blogg.
/Anonym
Hej
RaderaJag tror att mycket utav det kan ha att göra med storleken på förening. Är man 8 lägenheter borde det vara svårare att bete sig som skit och är man 500 lägenheter borde det finnas resurser att hantera problem. Kanske
Har suttit i bostadsrättstyrelse i 6 år. de flesta som flyttar in i bostadsrätt har sällan kunskaper om hur mycket arbete som ligger bakom att det överhuvudtaget ska fungera. Vi har haft en del större arbeten som har blivit gjorda de senaste åren, då lär man sig att lirka med hantverkare är A och O.
SvaraRaderaEtt missförstånd är också att man måste vara någon slags expert från början för att kunna sitta i en bostadrättsstyrelse, kunskaperna kommer givetvis vartefter.Alla som flyttar in kan ju inte vara experter på bostadsrättsjuridik, ekonomi eller fastigheter, meningen är att man ska anlita hjälp utifrån, eftersom det är lekmän som oftast sitter i styrelsen och det bör övriga ha tolerans och förståelse för, så länge det finns sunt föruft.
Vissa personer ställer bara krav utan bidra med något och har inte förstått att det också är deras ansvar eftersom man äger föreningen tillsammans. Många beter som om de har flyttat in i hyresrätt och att det är bara att ringa fasighetsskötaren och få service.
Försöker att nöta in hos folk att bor man flera personer i en fastighet med olika önskemål och krav, så är det de gemensammas bästa som gäller och inte dina peronliga önskemål för ditt eget bästa som går först. Brukar köra likahetspricipen ska en få måste alla få, vilket det inte finns pengar till.
Jag sitter kvar fast jag har flyttat ,tror att jag kan räkna på snitt fem kronor i timmen så jag är ju korkad, men det finns äldre människor där som har gjort en stor insats och alltid varit goa och snälla, därför är jag kvar eftersom risken för likvidation är överhängande när det inte finns människor som kan ta ansvar. En bostadrättsförening måste ha en styrelse annars går den i likvidation och då förlorar man pengar samtidigt omförvandlas fastigheten till hyresrätt, då har man inte bara förlorat sina pengar utan också fått en kanske dubbel så hög hyra/avgift.
Tycker att man ska uppmuntra och stötta människor när de åtar sig sådana här uppdrag istället för att klaga och gnälla som många gör. Sen får det klart inte vara helt bort i tok, då får man säga ifrån.
Något som borde vara ett tvång innan man fick köpa lägenhet är att läsa stadgar och ordningregler, kanske en kurs i vett och etikett också!/ME
Det där med att vara positiv och uppmuntrande istället för att klaga på allt är ett problem jag noterar i hela samhället. Det sprider sig som en cancersvulst och skapar missämja. Det är synd.
RaderaTror det i rollen som BRF-ordförande är viktigt att skilja på ansvar och arbetsuppgift. Din roll som ordf är ju att se till och ansvara för att saker blir gjorde, vilket dock inte är liktydigt med att det är du som gör dem själv. Ta in hjälp med administrationsdelen av uppdraget. BRF-innehavarna kommer tjäna på det med då de då vet att styrelsen fokuserar rätt saker.
SvaraRaderaHär handlar det mycket om storleken på förening tror jag. Vi har hjälp med det mesta men det finns alltid en rad småsaker (eller stora saker) som skall göras som det blir fånigt dyrt att leja bort och vi är inte stora nog för att ha en permanent fastighetsskötare exempelvis.
RaderaHade faktiskt övervägt att öka mitt engagemang lite i min egen bostadsrättsförening. Skönt att ha en liten varnande ton i bakhuvudet innan man ger sig in i det hela vind för våg. Tror dock att det hela kan vara en rolig och utvecklande roll om man har ett vettigt gäng med sig på vägen bara i föreningen.
SvaraRaderaMen klart du ska få ranta lite, det ska ju bloggen få finnas till för också! :)
Viktigt är nog att börja med att känna av föreningen och försöka få ett grepp om hur folk är. Sen kan det ju vara bra att kolla med gamla styrelsen vad det krävs av de som sitter i styrelsen. Arbetar styrelsen bra ihop brukar det vara ganska trevligt men om några bara glider med kan det vara riktigt trist.
RaderaHej!
SvaraRaderaHar varit ledamot i vår styrelse. Med små barn är det inget jag kan rekommendera. Känner igen mycket av det du säger och arvodet är inte värt det.
Jag skulle kunna tänka mig det på äldre dagar men i dagsläget skulle jag inte tveka en sekund på att säga nej.
Jag klarade ca 2 år innan jag tröttnade helt.
Mvh PB?
Har engagerat mig i flera omgångar men den här föreningen var inget kul att basa över faktiskt...
RaderaHej jag gjorde samma misstag som dig. Mitt äventyr som ledamot slutade efter ca 1 år, som styrelseledamot i min brf fick man dock betalt ca 40 k/år men det var inte värt pengarna. Jag började bete mig som dom i lyxfällan, öppnade inte mailen för jag fick ont i magen bara av tanken. Såhär i efterhand var nog att jag avgick detta decenniets bästa beslut!
SvaraRaderaMvh haugis
Jag tror eventuellt att jag kommer vara tvungen att sluta oavsett vad jag vill. Nya anställningsförutsättningar kan sätta käppar i hjulen för mig.
RaderaSkönt att du mår bra med ditt beslut
Känner igen mig så väl i din historia. När jag flyttade till min förra Brf tyckte jag det var självklart att engagera sig när jag blev tillfrågad (naiv som man är). En mindre förening. Rätt som det var satt jag som ordförande för att det var omöjligt att hitta någon annan till posten. Massor av byggprojekt skulle genomföras och halva styrelsen var i princip inaktiv. Varje år var det en kamp att fylla minimiantalet styrelseposter. När jag vid ett årsmöte informerade om att alternativet är att likvidera föreningen och konvertera till hyresrätter verkade alla helt förvirrade. Trodde väl att jag ljög. Ingen, utom styrelsemedlemmarna, fattade hur mycket arbete vi lade ner för att få allt att funka. Kommer aldrig att utsätta mig för detta igen. Möjligtvis om det är en större, välordnad förening med väl fungerande förvaltning och organisation. Och då som ledamot, inget annat. GET OUT MAN!
SvaraRadera:-) Det blir nog till att flytta på mig men jag har inte bestämt riktigt när ännu men en sak är säker och det är att det bara blir max en mandatperiod.
RaderaHåller med föregående talar, bara att FLY, kommer aldrig att komma något gott ur en BRF av mindre storlek. Satt några hemska år själv och den största insikten var en undran varför det inte är mer krig i världen. Medlemmarnas okunnighet är också ofta närmast bisarr, hade t.ex. stora problem med att få folk att förstå att föreningen hade lån, vilket verkade vara totalt främmande för många :-o
SvaraRaderaEkonomi och redovisning verkar många gånger vara en omöjlighet. Jag är inte världsbäst på att förklara men man tycker att det inte borde behöva ta en timme att förklara likviditetseffekten vid avskrivningar.
RaderaJag skulle vilja säga att det har stora likheter med att vara chef på en arbetsplats. Fast på en arbetsplats är kanske de anställda i någon liten grad något bättre, dvs det är i någon grad mindre negativt.
SvaraRaderaOch anställda kan alltid flyttas på eller i värsta fall köpas ut på företagets initiativ. Det går ju inte i BRF.
Det finns vissa likheter men på många arbetsplatser förstår de anställda varför de är där och de mest grundläggande spelreglerna gällande deras anställning. Det är inte alltid fallet i en BRF :-)
RaderaVill bara väga upp med en positiv kommentar till bostadsrätter och dess styrelser:
SvaraRaderaDet kan vara fantastiskt roligt att sitta i Brf-styrelser men ett bra gäng underlättar. Det är ett bra sätt att lära känna sin förening och sina grannar, det är utvecklande med styrelsearbete och jag gillar det. Har suttit i tre olika Brf-er till och från 20 år. Jag hoppas fler styrelser inser vidden av att göra mötena till trevliga tillställningar med en väl förberedd förberedd och tydlig agenda.
Hej
RaderaMitt problem är inte styrelsearbetet per se även om just den här styrelsen innehåller ett par som flyr arbete. Det jag retar mig på i det här fallet är medlemmarnas oförmåga att förstå sin egen roll i föreningen. Jag är dessutom en gnutta missnöjd över mängden arbete; att sitta på ett möte en gång i månaden är inga problem. Att ränna runt och fixa lampor, ringa leverantörer, träffa banken, lägga budget, städa soprum (för att folk inte fattar att man skall slänga torra sopor och att man helst skall slänga dem i sopbingarna och inte på golvet) osv... Det kan jag tycka är trist.