Sidor

tisdag 11 september 2018

Mellan slaveri och frihet finns flexibilitet

Det är inte helt sällsynt att jag hittar någon som kan tänka sig att lyssna på mina galna idéer gällande sparande, investeringar och vägen mot ekonomisk frihet men någon gång under samtalet brukar vi landa i att den andre personen inte är intresserad av att sluta jobba. Vi brukar också konstatera att de flesta anser att man inte är fri förrän man har 100 miljoner på banken eller något annat absurt och de flesta brukar konstatera att jobbet är viktigt för att man skall känna att man bidrar, är delaktig och har en gemenskap.



Det brukar vara då jag suckar lite och slutar hoppas.

Men det finns hopp!

Jag brukar då fråga någonting i stil med - "Om du hade 100 miljoner på banken, skulle du då jobba där du jobbar, med det du gör, så många timmar i veckan som du gör?"

Det är faktiskt ganska sällan svaret blir ja på den frågan. Oftast blir det någonting i stil med "Njaä jag hade nog gått ned lite i tid, tagit längre semestrar om jag fick..."

Min tolkning är att det krävs kunskap och fantasi för att våga drömma om frihet. Hade du frågat mig för 10 år sedan vad jag tyckte hade svaret blivit exakt det ovanstående men det var för att jag inte visste, inte förstod.

Om man tjänar 25,000 kr/månad får man ut ungefär 19,000 kr. Med lite tur har man dessutom en pensionsavsättning på 18,5 % och en tjänstepension på 4,5 % vilket skulle ge att du tvångssparar 5750 kr/mån till pension men de flesta sparar inte så himla mycket mer än så.

Man behöver alltså 19,000 kr/månad för att överleva och givet att löneökningen håller jämna steg med inflationen (vilket brukar vara ungefärligt standard) då behöver man ungefär 5,7 miljoner kronor i sparande för att klara sig resten av livet på de pengarna oavsett pension eller inte (några kronor till för att täcka skatten på exv ISK).

Du behöver alltså inga 100 miljoner för att kunna göra ganska mycket som du själv vill.

Men guldkanten då?

Ja om du ändå inte vill sluta producera kommer du ju per automatik lösa inkomster för guldkant när du jobbar så det är väl inga problem. Men man kan också tänka så här. Varifrån skulle guldkanten komma om du inte sparar?

Åter till inläggets grundtes

Nu har vi slagit hål på ett argument men det finns många kvar. Exv var skall jag få 5,7 miljoner från? YOLO osv. Alla dessa dumheter får vi ta i ett annat inlägg men de flesta brukar låta sparandet rinna ut i sanden för de intalar sig att de ändå aldrig kommer ha pengar nog för att det skall göra någon skillnad och de trivs ju på jobbet.

En sak är klar och det är att du aldrig kommer ha sparande nog om du inte sparar men en annan sak är att det är självklart att det känns poänglöst att spara om man är övertygad om att det enda sättet att spara är att sätta pengarna på ett sparkonto.

Vi är generellt trygghetsjunkies och att spara på börsen skrämmer skiten ur folk men med bara en liten gnutta koll på aktiemarknaden behöver man inte vara så orolig. På lång sikt (10-30 år) slår börsen alla andra sparandeformer (historiskt) vilket betyder att om man sparar i en indexfond och fortsätter med det under lång tid utan att förändra särdeles mycket borde man få en god avkastning och man behöver inte vara särdeles rädd för att förlora pengar. Den som tycker det är tryggare med sparkonto kan läsa "Riskfri" ränta innebär garanterad förlust.

Bild: z2036.blogspot.se

Spara 1500 kr/mån i 35 år så borde du ha dina 5,7 miljoner. Spara mer eller under längre tid så går det antingen fortare, du kan ta aningen lägre risk i portföljen eller du slutar med mer pengar. I teorin är det ganska enkelt.

Det fina med kråksången är att du INTE behöver bli ekonomiskt fri.

Det är ganska vanligt att jag hör att folk inte ens orkar föreställa sig en tid så långt bort i framtiden och "så långt bort i framtiden" kan vara 5 år eller 50 år det verkar inte spela någon roll. Folk tröttnar och skjuter frihet ur sinnet men det är då jag kontrar med begreppet flexibilitet.

Sparande ger flexibilitet

Sparar du de där 1500 kronorna i 15 år har du en portfölj som är värd ungefär 700,000 kr och du borde kunna plocka ut 3000 kr ur portföljen varje månad för all framtid utan att pengarna tar slut. Man får en ganska häftig middag för 3000 kr. Eller en sista minuten till Grekland. Eller så kan du hyra en Porsche i några dagar.

3000 kr skulle också kunna ge dig flexibiliteten att gå ned i arbetstid till 80 % utan att du tappar i livskvalitet eftersom det är ett direkt byte.

En portfölj på 700.000 kr kan också innebära att du kan säga upp dig och testa någonting nytt för du har lite drygt 4 år av inkomsttäckning från portföljen innan pengarna är slut. Du kan alltså testa att driva eget, ta ett sabbatsår och resa jorden runt, dryga ut föräldraersättningen och vara hemma längre när barnen är små eller någonting annat.

Det enda som egentligen sätter gränser är vår fantasi. De flesta drömmer om att vinna miljontals kronor på något spel men det är sällan pengarna folk vill ha utan friheten de ger. Jag hävdar att det finns andra sätt att få den friheten och att man inte måste ha total frihet för att kunna vara nöjd utan att det infinner sig en ökad trygghet så fort man har lite extra spelrum.

Jag föreställer mig att en person som tjänar 2 miljoner kronor om året och spenderar 2 miljoner kronor om året inte känner sig särdeles trygg ekonomiskt om hen inte har en buffert. Personen i fråga kommer kunna göra saker jag inte kan under perioden pengarna flödar in men skulle inkomsterna sina går det fort att krascha.

Jag vågar påstå att mängden pengar man har i sparande inte spelar så stor roll. Man får väga pengarna mot den frihet de ger. Skulle du ha 5000 kr på banken har du till ett par nya skor om de gamla går sönder, du kanske kan laga bilen om den går sönder, du kan byta ut tvättmaskinen eller så klarar du dig även om du blir sjuk en vecka.

Har du 50.000 kr i sparande kanske du klarar dig om taket behöver renoveras eller om du blir arbetslös och det tar ett tag innan a-kassan kickar igång osv.

Slutkläm

Det finns få anledningar att inte spara, du behöver inte nå hela vägen till 100 miljoner kronor för att kunna njuta av en ökad flexibilitet i din vardag och det finns inget som säger att bara för att du råkar ha en stor hög pengar att du måste sluta jobba.

Pengar på banken ger dig möjligheter som du annars saknar och även om du trivs på jobbet kan det finnas anledningar till att spara ihop en slant som kan möjliggöra mer tid med barnen, mer tid att resa eller mer tid till någonting annat.

Mellan löneslaveri och frihet finns flexibiliteten och tryggheten att bestämma lite mer själv över sitt eget liv och sin egen tid.



Bildkälla: yourmoneymentor.com och z2036.blogspot.se


10 kommentarer:

  1. Du har skrivit många bra inlägg men detta var ett av de bästa! Jag gillar tanken på flexibilitet i det vardagliga livet. Vissa av oss som började spara sent vet ju att vi aldrig kommer att bli mångmiljonärer hur gärna vi än vill men att ha en bra hög investerade ger ändå en viss frihet att göra vad vi vill. Tack för inspirationen.

    // PP

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej PP

      Tack... Det där var en väldigt snäll kommentar. Jag blir väldigt glad av att veta att någon tar inspiration från mina texter.

      Radera
  2. Jättebra inlägg!
    Jag själv grämer mig för att jag inte började tidigare med investeringar och sparande. Upptäckte däremot att under den korta tiden jag hållit på så har jag lyckats skapa mig några veckor extra semester varje år i resten av mitt liv. Det går fortare än vad man tror att skapa frihet!

    Hälsningar,
    mrFIRE
    svenskafire.se

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack mrFire

      Det är svårt att börja innan man kom på att man skall göra det men oavsett när man startade räcker det med att komma en liten bit på vägen för att ha mer än man hade innan man började. Allt är bättre än inget helt enkelt.

      Lycka till

      Radera
  3. Superbra inlägg! Tack för det när en känner sig lite extra tisdagstrött.

    SvaraRadera
  4. Kom själv igång med sparandet sent i livet och önskar som de flesta andra att man börjat tidigare.
    Dock har jag 700 K på banken och för mig räcker de 5 år utan annan inkomst.
    Idag arbetar jag 60% och går runt på det.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är ju lysande. Fem års buffert är ju en rejäl trygghet som de flesta saknar.

      Lycka till framöver

      Radera
  5. Grymt bra inlägg!
    Jag personligen skulle inte sluta jobba. Men jag skulle förmodligen jobba mindre tid och unna mig mer ledigt, kanske sjösätta fler egna projekt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack FR

      Hos oss skulle jag nog sluta jobba men jag skulle hålla mig sysselsatt. Hustrun skulle nog fortsätta jobba men förmodligen gå ned i tid.

      Radera