Barnsparande del 2

 Inlägget innehåller affiliatelänkar

I veckan skrev jag den första delen om i serien om barnsparande och här kommer del två. Första delen avhandlade kontoform och tankar om sparande i allmänhet men nu tänkte jag grotta ned lite mer på djupet.

Sparstrategi

Redan i november 2015 skrev jag om vikten av månadssparande och har skrivit metervis om det sedan dess. Oavsett om sparandet är till dig eller till dina barn är det viktigaste att komma igång direkt och hålla i så länge det är möjligt för tiden är din vän och ränta-på-ränta kommer skapa ekonomiska förutsättningar du inte hade haft möjlighet till utan denna underbara effekt.

Om man månadssparar 500 kr/mån i 30 år och får 11 % i genomsnittlig avkastning (vilket händelsevis är den genomsnittliga avkastning Stockholmsbörsen gett de senaste 35 åren) kommer du ha betalat in 180.000 kr men portföljen kommer vara värd 1.112.386 kr. Ränta-på-räntaeffekten har alltså inneburit 932.386 kr extra.

Bild: z2036.blogspot.se

Som jag skrev sist väljer vi alltså att spara halva barnbidraget. Detta krävde en del förhandling för jag tyckte att det kunde räcka med ett par hundringar tills jag och hustrun hade så att vi var nöjda men vi bestämde oss för att en femhundring var rätt nivå för oss. Jag har inte helt bestämt hur jag skall göra men jag tror att det kan tänkas bli så att Joy kan bli mottagare av AvL-Portföljen också när hon blir stor men vi får se vad som händer.

Aktier eller fonder

När det kommer till den här huvuddelen av barnsparandet har vi enats om enkelhet. I familjen är det jag som är intresserad av aktier och olika sparstrategier. Hustrun är intresserad av sparande och ekonomisk trygghet men det skall vara enkelt, problemfritt och hon är egentligen inte intresserad av att följa bolag och arbeta för lite extra avkastning. För henne är fonduniverset perfekt för då är det någon annan som väljer aktier och man behöver egentligen bara välja ett par, tre fonder, en gång och sedan är det bara att fortsätta spara.

Vi har därför valt att hustruns sparande skall vara så enkelt som möjligt. Hon har ett autogiro som går direkt in i förvalda fonder vilka jag hjälpt till att välja och på samma sätt har vi nu byggt upp dotterns sparande. Vi har ett autogiro vilket plockar in pengar på hustruns depå, in i en kapitalförsäkring där det automatiskt köps fonder efter en förvald fördelning. Det kräver inget mer än att se till att det finns pengar kvar på kontot i slutet av månaden.

Fördelningen är också enkel. Vi har utgått från samma logik som jag skrev om i maj förra året när jag skrev en "steg för steg guide" till att börja spara. Vi har valt att placera 40 % i Avanza Zero, 50 % i Länsförsäkringar global indexnära och 10 % i Didner & Gerge småbolag som krydda.

Svårare än så behöver det inte vara om man inte vill.

Risknivå

Går du till en banksäljare och ber om hjälp med att komma igång och spara kommer hen fråga vilken risk du vill ha och vilken sparhorisont du har. Oftast är resonemanget att ju längre sparhorisont man har desto högre risk kan man ta och 18-20 år är definitivt en lång sparhorisont så man kan ta mycket risk.

Nu är frågan vad risk är och i de flesta hänseenden brukar man hävda att risk är svängningar/volatilitet, dvs hur mycket kan man förvänta sig att sparandet går upp och ned under en given mätperiod. Hög risk brukar innebära att det kan svänga 15-25 % per år upp eller ned men över en 20-års period borde man kunna förvänta sig att sparandet i genomsnitt går upp.

Du kanske säger till banksäljaren att, lite risk kan du allt ta men det vore ju fint om barnen kunde få lite pengar när de skall flytta hemifrån så du vill inte riskera allt för mycket. Då kommer du få en dyr blandfond med en relativt stor portion ränteinstrument. Vi kan då förvänta oss att det svänger mindre men vi kan samtidigt förvänta oss att den genomsnittliga avkastningen över tid blir mycket lägre.

Ett snabbt räkneexempel säger att om en svensk indexfond kanske ger 10-11 % och en globalfond kan förväntas ge 7-8 % skulle en fördelning om 50/50 ge en förväntad avkastning om ca 8-9 % om året.
Om vi utgår från att blandfonden har liknande fördelning på sin aktiedel som ovan men aktiedelen är 50 % och så petar man i en räntedel på 50% som kan förväntas avkasta 1-2 % per år, då får man en förväntad avkastning per år på 4-6 %.

4-6 % är ju inte fy skam men då skall man dels ta i beaktande att det förmodligen kommer bli lägre än så eftersom de flesta blandfonder kostar 0.5-1% i avgift per år men även utan att räkna med det kan vi peta in de två olika scenariorna i en kalkylator och se vad som händer.

500 kr/mån i 20 år blir 276.381 kr med 8,5 % ränta och 186.671 kr med 5 % ränta. Det innebär att du byter bort 89.710 kr eller närmare 33 % om du väljer 50 % räntepapper i ditt barns sparande.

Varför

Varför skulle man byta bort en tredjedel av värdet i sina barns framtida förmögenhet?

Det handlar om rädsla. Risk är någonting som låter farligt och alla har hört talas om bolag som gått i konkurs och sparare som förlorat allt de sparat ihop under livet.

Låt oss därför kika på vad det är för risk i ovanstående portfölj om man väljer den svenska indexfonden och den globala indexfonden. Du kommer äga en andel av ca 1600 bolag från hela världen. Givetvis skulle en rejäl kris kunna skaka om de här bolagen ordentligt men att mer än, säg 50 av bolagen går i konkurs känns väldigt osannolikt. Skulle 50 bolag gå i putten och vi antar att det var bolag som representerar en jämn fördelning av portföljen kommer du bli av med 3 % av ditt sparande. Motsvarande del i en blandfond med exakt samma förutsättningar i övrigt skulle vara 1.5 %. Om detta skulle inträffa år 20 av sparande skulle det i fallet du valde bara aktiefonder innebära att du förlorar  8.291 kr och i blandfondsexemplet blir du bara av med 2.800 kr. Det skulle alltså innebära att du förlorar nästan 5.500 kr mer om du väljer 100 % aktier men betänk då att skillnaden var 89.000 kr till förmån för det valet så det finns en hel del fallhöjd.

Låt oss förvärra situationen ytterligare. Låt oss anta att räntemarknaden är helt oförändrad men krisen innebär att alla bolags aktiekurser går ned 25 % förutom de bolag som går i konkurs. De bolagen blir givetvis fortfarande värda noll.

Det skulle innebära att värdet av en aktieportfölj skulle gå från 276.381 kr till 201.067 kr. Ett massivt tapp på drygt 75.000 kr. Det vore ju fruktansvärt att bli av med det. Då är det mycket bekvämare att blandfonden bara går ned totalt 13,8 % istället för 25 %.

Eller?

Blandfonden skulle gå från 186.671 kr till 160.887 kr dvs en minskning med 25.783 kr. Det är en mycket mindre förlust än de 75.000 kronorna man blir av med om man väljer aktiefonder men ser du vad jag ser?

Hade du valt aktiefonder hade slutvärdet, mitt i krisen, fortfarande varit högre än det förväntade bästa utfallet hos blandfonden.

Summering

Historiskt har aktier bevisligen varit det bästa alternativet för sparpengar. Om man inte vill, kan eller har möjlighet att engagera sig särdeles mycket i sina, och sina barns sparpengar men ändå vill skapa goda förutsättningar kan man välja breda, billiga indexfonder med många innehav. Den avkastning man kan förvänta sig är genomsnittlig men den är god nog.

Skulle man vara orolig för att förlora pengar när det börjar närma sig den dag då barnet skall få pengarna kan man själv sälja fondandelar och köpa en räntefond då. Eller sätta pengarna på ett räntekonto. Huvudsaken är att man inte skall betala för att dyra förvaltare skall välja ränteinstrument åt dig i 20 år när det kommer innebära att ditt barn blir betydligt fattigare i slutändan än om du hade valt själv.




Bildkälla: tribune.co.uk och z2036.blogspot.se