Den hundrade vinner rosa fluff

För mig som inte ens har ett privat twitterkonto då jag har aldrig riktigt förstått mig på tjusningen i denna kommunikationsform, är det mycket inspirerande att nå milstolpen 100 följare för bloggen.

Förresten, anledningen till att jag inte har Twitter är samma som varför jag egentligen inte tycker om sms. Det tar mig så lång tid att plita ned vad jag vill ha sagt att det i 99.97 % av fallen känns mer tillfredsställande att ringa, berätta det jag vill ha sagt och förmodligen en hel del till, allt inom loppet av någon minut. Istället för att skicka ett sms som tog 4 minuter att skriva (ja, jag är förlorad inom det området :), vänta en halvtimme på svar och sedan försöka föra konversationen vidare i en halv dag bara för att kunna konstatera att vi behöver mjölk OCH ost.

Med det sagt har jag fått ge er en inblick i hur det är att vara så begränsad i livet som jag är.

Som jag nämner ovan fick jag alltså min hundrade följare på Twitter i helgen. Jag gick in och såg att jag hade lyckats attrahera 99 själar att klicka på den där lilla knappen högst upp i höger hörn och det gjorde att jag fick en väldans lust att försöka förvrida huvudet på några till varför jag sände iväg en fråga om huruvida vi kunde bygga en gemenskap av 100 följare innan dagens börsöppning och inte mindre än 19 personer antog utmaningen och för det är jag mycket tacksam.

Eftersom jag skriver anonymt här på bloggen tänker jag inte avslöja vem det var som var först. Den som är lite extra intresserad av detta kan gå in på Twitter och leta. Vad jag kan avslöja är att jag blev så glad att jag i förundran utbrast i ett glädjetjut och erbjöd vinnaren en vinst av fyra regndroppar och ett leende från en enhörning. Regn kan jag skaka fram i mängder men eftersom myten hävdar att enhörningar endast visar sig för de mest oskuldsfulla av varelser kommer jag ha svårt att leta fram ett leende från denna typ av varelse.

Men jag har någonting som är nästan lika bra.

Tillsammans med nästan 28 miljoner andra har jag fått det tvivelaktiga nöjet att avnjuta ett youtubeklipp med dansande, leende enhörningar och för att ni, mina kära läsare, inte skall missa någonting tänkte jag därför dela med mig av galenskapen och bifogar således klippet längst ned i inlägget.

Sist men inte minst vill jag önska er alla en riktigt trevlig start på veckan och skicka en hyllande hälsning till min hundrade följare. Alla ni som läser och kommenterar eller på andra sätt bidrar här på bloggen förgyller min tillvaro och bidrar på ert egna lilla vis till att världen blir en lyckligare plats.

Tack!