Jag har en tendens att samla på saker. Köper eller får jag någonting så kommer den leva med mig tills den är slut.
Minimalisterna brukar filosofera om att sakerna styr våra liv och således är man alltså mer fri ju mindre saker man äger.
Jag är benägen att hålla med men trots det är jag en trygghetsknarkande snåljåp som inte klarar av att göra mig av med saker.
Det senaste året har jag köpt en hel del prylar vilka gör mig mer övertygad om att minimalisterna har rätt samtidigt som jag köpt dem för att underlätta i livet.
Inte herr AvL även om frisyren är den samma |
Det är egentligen väldigt nära definitionen av galenskap att köpa prylar för att kunna förvara, vårda och hantera andra prylar.
Att köpa en skruvdragare när man redan äger en samling skruvmejslar måste vara vansinne?
Speciellt som jag känner en hel rad lägenhetsboende stadsbor som aldrig ägt ett verktyg.
Men jag måste säga att en hel del av de vardagslyxprylarna jag köpt på senaste förändrat mitt sätt att se på vissa delar av mitt liv.
Jo det är skittrist när en pryl går sönder. Då styr den ens liv och man måste ta sig till affären som sålde den och försöka byta den. Jag har provat några gånger.
Men samtidigt som det är ett riktigt aber har den gasoldrivna myggjagaren gjort att vi kunnat njuta av vår tomt i sommar.
Skruvdragaren gör många uppgifter enklare. Allt från att meka med familjens cyklar till att skruva ihop möbler, barnsäkra köket och sätta upp lampor.
Ett av mina senaste spontanköp var en elektrisk häcksax för den lilla tujahäcken vi har på baksidan. Förra året slet jag i dagar för att klippa den med en vanlig häcksax. I år började jag på ena sidan men efter att ha svettats till och från i flera timmar och bara kommit igenom den enkla sidan fick det vara nog.
När jag lämnade in bilen för ett garantiärende cyklade jag förbi Clas Ohlsson och köpte den billigaste häcksaxen de hade och en halvtimme efter att jag kommit hem var häcken klar.
Sen tog den ytterligare en kvart att städa upp 50-60 liter klipp som skall komposteras.
De där timmarna jag sparade kunde jag istället ägna åt barnen och åt att hinna färdigt med en kunds bokföring och vips var barnen lyckligare och jag hade fakturerat långt mer än häcksaxens pris.
Vissa saker jag köpt kommer säkert visa sig poänglösa i det långa loppet men en del av dem kommer säkert förenkla livet så länge vi sitter här i huset vi valt som bostad.
Hade vi valt ett annat liv hade vi behövt andra, och kanske färre prylar.
Ja, saker som faktiskt används är väl jättebra. Mitt problem är allt det där andra man samlar på sig, som bara står och tar plats. Det känns som att man ägnar de första åren som vuxen med att samla på sig saker man behöver/vill ha, sedan kanske man bildar familj och det blir ännu mer saker, senare kanske det blir ärvda saker från avlidna föräldrars dödsbo och sedan tillbringar man resten av livet med att försöka rensa. Tröstlöst ibland. Jag har svårt att rensa ut, både av nostalgiskäl, "bra-att-ha"-skäl och "tagen kostnad"-skäl. Drömmer om ett minimalistiskt hem men verkligheten är precis tvärtom. Flyttlådor i vardagsrummet med saker som inte får plats någonstans... /Alice
SvaraRaderaDu och jag verkar fungera ganska lika när det kommer till prylar. Vartenda litet utrymme är fyllt av saker som kan vara bra att ha.
Radera