Givetvis beror det på köparens grundförutsättningar som villighet att vänta innan köpet, inkomst samt intressanta objekt.
Jag kan väl ta ett, för mig närliggande exempel. Låt oss titta på en normal yngling som skall in på bostadsmarknaden i Göteborg med omnejd. Det borde inte vara omöjligt att skaka fram ett jobb som gav ca 22.000 kr/månad i ingångslön. Låt oss föreställa oss att det går att få redan efter gymnasiet. Personen får då ut en hårsmån över 17.000 kr/månad.
Om vi antar att samma person skulle ha valet att börja plugga på högskola istället för att jobba och då leva på studielån+bidrag. I det läget skulle personen vara tvungen att klara sig på ca 12.000 kr/mån om man frikostigt räknar med bostadsbidrag.
Skillnaden är alltså 5.000 kr/mån vilket givetvis går att spara.
Tid
Låt oss fortsätta att jämföra med en student. Det är inte helt ovanligt att man väljer att bo kvar hemma under tiden man pluggar på universitetet och eftersom det ofta kan krävas fem år av studier för att klara av en av de lite mer avancerade utbildningarna kan vi ju välja detta som en grundtid att titta på.
Slutsumma
Eftersom vi "bara" har fem år på oss och vi vet att pengarna skall gå till en insats tycker jag att det vore oansvarigt att sätta pengarna på börsen. Det finns sparkonton med insättningsgaranti som ger 0,8 % i ränta så låt oss anta att man sätter pengarna på ett sådant konto.
Med de förutsättningarna kommer slutsumman landa en hårsmån över 304.000 kr. Om vi antar att man har en lön som ger möjligheten att låna fullt ut och med en belåning på 85 % skulle man kunna få låna 1.722.000 kr vilket ger ett totalt köputrymme om drygt 2 miljoner kronor.
Läge, läge, läge
I början av november fanns det 170 lägenheter i Göteborg vilka låg ute för under 2 miljoner. Vill man bo relativt centralt fanns det ett 20-tal lägenheter varav en handfull av dem är tvåor.
Detta innebär att kan du bara leva som en student i fem år borde du kunna köpa en riktigt trevlig tvåa i Lunden, Olskroken eller Majorna. Och du behöver inte renovera.
Tänkvärt
Ibland kan det vara svårt att tänka om eller tänka nytt men låt mig ge några alternativa perspektiv.
Om du istället vill klara av ditt bostadsköp på 3 år men inte kan spara mer kommer du, givet ovan förutsättningar hinna spara drygt 180.000 kr och kan köpa någonting för straxt över 1 miljon. För de pengarna kan du köpa en liten etta längst ut i Bergsjön eller Angered. Det kommer ta dig ungefär en halvtimme att ta dig in till centrum med kollektivtrafiken och många skulle anse att dessa områdena känns osäkra att bo i.
För samma pengar kan du få en mycket fint renoverad, stor etta eller liten tvåa ett stenkast från Trollhättans station. Trollhättan är kanske inte västkustens centralort men där finns det mesta man kan önska sig. Den främsta anledningen till att jag tar upp det som ett alternativ är att det tar 38 minuter att åka kollektivt mellan Trollhättan och Göteborg.
Ganska ofta kan du hitta fina ettor och tvåor centralt i Alingsås också för runt en miljon kronor. Med expresståget tar det 25 minuter till Göteborg central och du bor i en riktigt trevlig liten stad.
I båda exemplen kommer bostadsmarknadens förutsättningar vara jämförbara eller bättre jämfört med att bo i Göteborgs utkanter och som du ser kan du få betydligt mer för pengarna.
Slutsats
Det är inte en mänsklig rättighet att bo i en köpt lägenhet. Det är heller ingen mänsklig rättighet att bo i centrala Göteborg men om man nu känner att man behöver sätta ett kryss i båda dessa rutor är det ju ganska enkelt givet att man kan hitta ett jobb som betalar någorlunda okej. Förutsättningen är givetvis att du kan spänna dina sparmuskler lite i syfte att nå dina mål.
Jag håller alltså inte med alla domedagsprofeter om att det är omöjligt för unga att komma in på bostadsmarknaden. Det mesta handlar om prioriteringar precis som allt annat i livet.
Bildkälla: freeimages.com
Fast vänder man på ditt exempel så visar det ju hur groteskt övervärderad marknaden är.
SvaraRaderaTa mig som exempel. Jag är miljonär, varav kan lösa en kontantinsats på en miljon med över miljonen i aktietillgångar. Jag kan ändå inte köpa en villa för 4-5 miljoner hur som helst trots att jag har en nettoinkomst långt bortom medelsvensson. Det beror på hur bankernas lånemallar ser ut och kommer i förlängningen medföra ett ofrånkomligt prisfall. Aktier räknas inte som tillgångar och måste säljas. Det spelar ingen roll att jag kan täcka halva värdet utan problem men råkar tycka att det är ekonomisk idioti att sälja tillgångar som genererar en månadslön eller två i kapitalintäkter varje år.
Visst kan man alltid köpa en BR i Olskroken eller Angered, det senare kan jag nog köpa kontant om jag vill, men tänker man steget längre att familjen vill flytta till något större när man närmar sig 40 och har ett par barn så finns det risk att många kommer få svårt att flytta.
När folk kommer fram till att det inte är en rimlig prioritering att spara i 5-10 år för att köpa en dålig lägenhet som man ändå inte vill bo i på längre sikt kommer priserna ofrånkomligen falla. För det förutsätter ju att du kan sälja lägenheten till ungefär samma pris den dag du vill flytta, annars måste du spara ytterligare 10 år för att täcka mellanskillnad och få ihop till ny kontantinsats när du växlar upp.
Lunden är f.ö. förbannat trevligt. Jag skulle lätt köpa en rejäl tvåa där om jag flyttar hem och får den för under 2 miljoner kronor.
Att bostadsköp är knepigt är inget jag motsätter mig. Det jag ville visa på är att man har alternativ.
RaderaOch lunden är mycket trevligt
Jag har lite svårt att förstå mig på den problematik de tar upp i medierna. Många har föräldrar som sitter i lågt belånade villor eller bostadsrätter, eller så kanske man bor i en hyresrätt men ändå lyckas spara undan lite så man har möjlighet att hjälpa sina barn. Själv hade jag inte ett enda öre när jag köpte min första bostadsrätt på 90-talet. Jag hade dock hjälpsamma föräldrar som då kunde tänka sig att låna ut till kontantinsatsen och stå med på topplånet. Jag trodde de flesta gjorde så, eller är det så numera att inga föräldrar vill hjälpa sina barn längre? Jag har full förståelse för att inte alla har den lyxen att få den hjälpen. I dessa fall får man bita i det sura äpplet och vara sparsam själv.
SvaraRaderaDet varierar nog stort fortfarande beroende på uppfostran och ekonomiska möjligheter.
RaderaMedia (då avser jag all media) tar knappast upp alla de som hjälper sina barn och fixar bostad etc utan enklare att fokusera på det negativa och att allt är skit med bostäder.
"Stackars Lisa kan inte köpa en bostad i centrala Stockholm för fem miljoner" "Vad gör politikerna - vem kan vi skylla på - inte den som inte sparat iaf?"
*click click*
;)
En annan sak värt att nämna. Jag testade förresten ditt exempel på inkomst på 22 000 kr och 300 000 kr i insats med en låtsasansökan på SBAB. Enligt SBAB så får du bara låna ca 830 tkr. Har sökande dessutom studielån m.m så minskar lånemöjligheterna avsevärt. En lön på 22 000 kr kommer man inte långt på dagens bostadsmarknad på de större orterna så det förutsätter ett rejält sparande eller att flytta till mindre orter där det är billigare.
SvaraRaderaHej Marcus
RaderaDu kanske såg att jag säkrade upp med att man var tvungen att ha en lön som räckte för att låna. Att spara på 22k borde vara lugnt. Å andra sidan kommer man fortfarande ganska långt på en miljon om man inte bör i huvudstaden
Din gardering hade jag missat. Det är sant. Jag som bor i Stockholm märker att det är enorm skillnad bara man kommer 10-15 mil söderut, eller västerut. Där räcker också 1 miljon långt.
RaderaJag säkrar upp så mycket jag kan i inläggen. Feg och vill inte att folk skall hitta fel :-)
RaderaDet är inte så stor skillnad mellan Stockholm och Göteborg men Göteborg är lite billigare. Åker man 15 mil härifrån räcket det nog dessutom med 3-500k för någonting ganska trevligt men då är man på platser ingen vill bo på.
Ha ha, tror aldrig det varit sådan fart i diskussionen som nu med bostäder här? Jag håller i stora drag med dig, mycket beror av prioriteringar i livet. Ett tydligt problem med dagens priser är dock splittringen som uppstår mellan landsbygd och storstad i termer av förmögenheter.
SvaraRaderaMvh https://investera-pengar.blogspot.com/
Jag ser att det kan vara, och är, ett problem men jag tycker personligen att det är behagligt att det finns platser där prisbilden inte är fullständigt vansinnig för det är min förhoppning att jag någon dag skall slippa bo i en storstad...
RaderaMen förmögenhetsfördelningen är lite skev i samhället som stort...