Sluta jobba

För ett tag sedan läste jag ett inlägg från Micke på Sparo med titeln "Om du kunde sluta jobba". Jag läser för all del allt han producerar på bloggen och jag kan varmt rekommendera att ni ger er dit och läser några rader men just inlägget ovan slår an en sträng hos mig för jag har många liknande erfarenheter av diskussioner med människor som inte vill bli ekonomisk fria för att det skulle bli tråkigt.

Att vara så begränsad i sin fantasi att man inte kan föreställa sig vad man skulle hitta på under arbetsfria dagar är lite ledsamt. Ut och fiska, plocka svamp, pyssla på kolonilotten, läs en bok, baka, brygg öl, besök fornminnen, fjällvandra, spela spel, gå en danskurs, volontärarbeta, fota djur och natur eller geocacha. Möjligheterna är oändliga både inomhus och utomhus, i urban miljö eller rural miljö och det enda som krävs är fantasi och en liten gnutta mod för att prova nya saker.

Ett annat argument som ofta kommer upp är pengarna. Jag såg också en diskussion på Facebook häromdagen där person X räknade på pensionsförutsättningarna och skrev (jag är nu tvungen att tolka eftersom det fanns en hel del fel i beräkningarna men jag är ganska säker på att ambitionen var denna) att om man har en inkomst som innebär att man kan spara 300.000 kr om året och gör det i 30 år har man 9 miljoner kronor och om man därefter väljer att leva på pengarna kan man under de nästföljande 30 åren leva på 300.000 kr om året och det är ju väldigt tråkigt för skall man sluta arbeta vill man ju få lite guldkant på tillvaron och 300.000 kr räcker ju bara till hyra och mat och det är tråkigt.

Det finns oerhört många aspekter av ovanstående som jag vänder mig mot.

1: Kan du spara 300.000 kr om året i 30 år har du misslyckats om du efter perioden "bara" har 9 miljoner kronor. Matar man in ett månadssparande om 25.000 kr med de relativt försiktiga standardinställningarna i z2036 - sparkalkylator delux får man ett portföljvärde på nära 30 miljoner kronor och det är ju lite skillnad.

2: Att hävda att 300.000 kr inte räcker till guldkant och att så "lite" pengar bara räcker till hyra och mat för dagen är nästan förolämpande. Den svenska genomsnittslönen är i närheten av 25.000 kr i månaden brutto och att då hävda att större delen av Sveriges befolkning har ett fattigt liv för att de tjänar så dåligt att de lever under svältgränsen ger sken av en extremt skev världsbild hos någon oförskämt bortskämd person.

3: Det finns ganska mycket forskning som visat att man konsumerar mindre och mindre ju äldre man blir efter en viss ålder och det är ju dessutom så att sannolikheten att man aldrig någonsin kommer få in någon typ av inkomst efter att man slutar arbeta, den är ganska låg. Vi kommer få lite pension, man kanske hittar några pantburkar, hyr ut ett rum i huset efter att barnen flyttat ut eller tar ett extraknäck för att öka på sin sociala sfär.

Summa
Om vi då utgår från man har så enorma förutsättningar att man kan spara 25.000 kr i månaden i 30 år och därför kan tänkas ha ett portföljvärde i närheten av 30 miljoner kronor kan man antingen välja att ta ut pengarna och lägga dem i madrassen, dela upp dem jämnt över de kommande 30 åren och således leva på 1.000.000 kr om året och har man sparat på ett ISK är pengarna skattade och klara vilket gör att denna miljon är netto.

Det andra alternativet skulle vara att låta pengarna ligga kvar på ett ISK men att växla över till en portfölj av högutdelande aktier. I dagens klimat innebär det att man kan få ungefär 7 % i direktavkastning per år. Schablonskatten på ISK innebär ungefär 6 % skatt på utdelningen även om utdelningen per definition är skattefri (portföljvärde*0,42%/utdelningen=6%) vilket skulle innebära att du får 2.100.000 kr per år i utdelningar och du behöver betala 126.000 kr i schablonskatt vilket betyder att du kan leva upp 1.974.000 kr per år, resten av livet.

Givetvis kommer dessa pengar innebära en lägre köpkraft om 30 år eftersom inflationen äter upp en del av värdet men du borde kunna kompensera dig över tid med vettiga portföljinvesteringar. Kan du inte känna att 2 miljoner kronor, skattat och klart, i dagens penningvärde, är tillräckligt för att sätta lite guldkant på tillvaron har du och jag så fundamentalt olika åsikter och värderingar att du kan sluta läsa den här bloggen nu för du kommer aldrig att förstå det jag skriver.

Min åsikt i ämnet är således att även om man inte kan spara 25.000 kr per månad i 30 år kan ett sparande, oavsett storlek, bidra till en ökad frihet. Skulle du sedan vara så lyckligt lottad att du har möjlighet att spara mycket kan det bli så att du når mer eller mindre fullständig ekonomisk frihet och om du inte helt plötsligt känner att du måste köpa en ny lyxbil varje år för att leva ett komplett liv kommer du nog ändå känna att du kan leva i en mysig tillvaro.

Med perspektiv och fantasi kommer du långt.

Lycka till!



Bildkälla: z2036.blogspot.se